”Vart tog mitt barn vägen?”

Scott och Sandra * tappade hakan när deras 15-åriga dotter kom in i vardagsrummet. Hennes annars så blonda hår var nu knallrött! Och ännu mer bestörta blev de av det samtal som sedan följde.

”Har vi gett dig lov att färga håret?”

”Tja, ni har aldrig sagt att jag inte får det.”

”Men varför frågade du inte oss först?”

”Därför att jag visste att ni skulle säga nej!”

SOM Scott och Sandra säkert instämmer i är ungdomsåren en turbulent tid, inte bara för ungdomarna utan också för föräldrarna. Många föräldrar är fullständigt oförberedda på de dramatiska förändringar som äger rum när deras barn når puberteten. ”Helt utan förvarning blev vår dotter som förbytt”, erinrar sig Barbara, en mamma i Kanada. ”Jag undrade: Vart tog mitt barn vägen? Det var som om någon hade tagit henne medan vi sov och bytt ut henne mot någon annan!”

Barbaras erfarenhet är inte på något sätt unik. Låt oss se vad föräldrar från olika delar av världen har berättat för Vakna!

”När min son kom upp i övre tonåren hade han plötsligt väldigt starka åsikter och började ifrågasätta vår myndighet.” – Lia, Storbritannien.

”Våra döttrar blev osäkra på sig själva, särskilt när det gällde utseendet.” – John, Ghana.

”Min son ville bestämma själv. Han ville inte att någon annan skulle säga åt honom vad han skulle göra.” – Celine, Brasilien.

”Vår dotter var inte längre så förtjust i att vi kramade och pussade henne.” – Andrew, Kanada.

”Våra pojkar blev mer aggressiva. I stället för att bara acceptera våra beslut så började de ifrågasätta dem och diskutera med oss.” – Steve, Australien.

”Min dotter dolde sina känslor. Hon stängde in sig i sin egen lilla värld och blev irriterad på mig när jag försökte nå henne.” – Joanne, Mexiko.

”Våra barn blev hemlighetsfulla och ville få vara mer i fred. De var ofta hellre tillsammans med sina vänner än med oss.” – Daniel, Filippinerna.

Om du själv har barn i tonåren kanske du känner igen dig i de här kommentarerna. Du kan i så fall vara övertygad om att det går att förstå den här ”främlingen” som du har där hemma, din tonårsson eller tonårsdotter. Bibeln kan vara till hjälp. Hur då?

Vishet och förstånd

Ett ordspråk i Bibeln lyder: ”Förvärva vishet, förvärva förstånd.” (Ordspråksboken 4:5) Båda de här egenskaperna är viktiga när man har med ungdomar att göra. Man behöver förstånd för att kunna se orsakerna till att barnet uppför sig som det gör och för att förstå vad det går igenom. Man behöver också vishet för att  kunna reagera på rätt sätt och kunna fortsätta att hjälpa sin tonåring att bli en ansvarskännande vuxen.

Låt dig inte luras av vad som verkar vara en allt större klyfta i förhållandet mellan dig och din son eller dotter. Faktum är att ungdomar behöver och rentav vill att deras föräldrar skall engagera sig under den här tiden i livet, som inte alltid är så lätt. Hur kan förstånd och vishet hjälpa dig att ge sådan vägledning?

[Fotnot]