Smaksinnet
Slump eller formgivning?
Smaksinnet
▪ Ta en tugga av din favoriträtt, och ditt smaksinne aktiveras omedelbart. Men hur fungerar egentligen den här fantastiska processen?
Tänk på detta: På tungan, och även i andra delar av munnen och svalget, finns det grupper av hudceller som kallas smaklökar. Många av dem finns i papillerna på tungan. En smaklök innehåller upp till hundra sinnesceller, som var och en kan urskilja en av fyra smaker – surt, salt, sött eller beskt. * Kryddstarka smaker är i en helt annan kategori. Kryddor stimulerar smärtreceptorer och inte smaklökar. I vilket fall som helst är smakreceptorerna förbundna med känselnerver. När dessa stimuleras av kemiska ämnen i mat överför de omedelbart signaler till nedre delen av hjärnstammen.
Men smaken är inte bara begränsad till munnen. De fem miljoner luktsinnescellerna i näsan, som gör att man kan särskilja omkring 10 000 olika lukter, spelar också en viktig roll i smakprocessen. Man har beräknat att omkring 75 procent av det vi kallar smak faktiskt är resultatet av de lukter vi känner.
Vetenskapsmän har utvecklat en elektrokemisk näsa som använder kemiska gassensorer som en artificiell luktapparat. Men neurofysiologen John Kauer, som citerats i Research/Penn State, konstaterade: ”Alla artificiella apparater kommer att bli mycket förenklade i jämförelse med originalet, som är så underbart väl utformat och komplicerat.”
Ingen kan förneka att smaksinnet förhöjer en måltid. Men forskare är fortfarande förundrade över vad det är som får människor att föredra en smak framför en annan. ”Vetenskapen kanske förstår många av människokroppens grundläggande funktioner”, heter det i Science Daily, ”men vårt smak- och luktsinne är fortfarande något av ett mysterium.”
Vad tror du? Är smaksinnet ett resultat av slumpen? Eller är det ett tecken på formgivning?
[Fotnot]
^ § 4 På senare år har vissa forskare fogat umami till listan. Umami beskriver de unika salterna i glutaminsyra. Ett av dessa är smakförstärkaren natriumglutamat.
[Diagram/Bild på sidan 26]
(För formaterad text, se publikationen)
Tungan i genomskärning
[Diagram]
Papill
[Bildkälla]
© Dr. John D. Cunningham/Visuals Unlimited