Robotar – hur långt har de kommit?

FRÅN VAKNA!:S MEDARBETARE I JAPAN

ROBOTAR. Vad tänker du på när du hör det ordet? En del människor är positiva till robotar och menar att de kan vara till stor hjälp. Andra betraktar dem som ett hot – maskiner med överlägsen intelligens som kanske en dag kan ersätta människor. Och för ytterligare andra hör robotar snarare hemma i science fiction än i verkliga livet.

Hur ser då situationen ut i dag? Enligt beräkningar i en studie som publicerades 2006 av International Federation of Robotics finns det närmare en miljon industrirobotar världen över, och av dem finns nästan hälften i Asien. Varför är efterfrågan så stor?

Robotarnas arbetsuppgifter

Tänk dig en arbetare som alltid är på jobbet, som aldrig klagar och som arbetar 24 timmar om dygnet sju dagar i veckan utan att bli trött. Det är precis vad industrirobotar gör när de spottar fram bildelar, elektronikprodukter och hushållsartiklar. De gör verkligen skäl för namnet robot, ett ord som kommer från tjeckiskans robota, som ungefär betyder ”dagsverke”, ”trälgöra”. År 2005 gick det uppskattningsvis en robot på 10 människor inom bilindustrin.

Men robotar används inte längre bara inom industrin. En del robotar kan känna igen röster och har utrustning för trådlös datakommunikation. En del har gyroskop, GPS och en lång rad sensorer som kan känna av bland annat värme, kraft, ultraljud, kemiska ämnen och radioaktiv strålning. Robotarna har blivit kraftfullare och mer mångsidiga än någonsin tidigare och kan utföra uppgifter som man inte trodde var möjliga för bara några år sedan. Här följer några exempel.

▪ Servicerobotar. På ett sjukhus i Storbritannien använder man en apoteksrobot med mekaniska armar som kan hämta och lämna ut medicin på några sekunder. Postverket i USA använder robotar för att sortera, lyfta och stapla paket. Robotar med långa och rörliga armar används för att utföra inspektioner och reparationer i trånga utrymmen, till exempel i flygplansvingar.

 ▪ Sociala robotar. På ett äldreboende i Japan turas patienterna om att klappa en robot som ser ut som en söt, lurvig sälunge. Robotsälen reagerar på beröring, ljus, ljud, temperaturväxlingar och är till och med känslig för hur man håller i den. Den kan röra sig som en riktig säl, låta som en säl, blinka med ögonen och vicka på fenorna. Robotsälen sägs fylla det grundläggande mänskliga behovet av sällskap och används som en form av terapi.

▪ Robotkirurgi. En robot med tre armar står över en patient. En bit därifrån sitter en kirurg vid en stor konsol och granskar en tredimensionell bild av patientens hjärta. Kirurgen styr robotens armar och reparerar en defekt hjärtklaff. Det här systemet utnyttjar robotens extrema precision och gör det möjligt att minimera de kirurgiska snitten. Detta minskar påfrestningarna på kroppen och blodförlusten och gör att tillfrisknandet går snabbare.

▪ Hushållsrobotar. När man trycker på en knapp börjar den tallriksformade roboten dammsuga golvet. Den dammsuger alla fria ytor i allt vidare cirklar och rör sig längs väggarna tills den slutligen har lärt sig hur rummet ser ut. Den upptäcker även trappor och undviker dem. När den är färdig återvänder den automatiskt till laddningsstationen. Det finns för närvarande mer än två miljoner robotdammsugare.

 ▪ Rymdrobotar. Spirit, en sexhjulig robotfarkost, utforskar ytan på Mars. Den är utrustad med en robotarm med vetenskapliga instrument och verktyg för att kunna analysera markprover. Spirit har tagit mer än 88 500 bilder av bland annat terräng, kratrar, moln, sandstormar och solnedgångar. För närvarande är flera robotfarkoster i funktion på Mars.

▪ Räddningsrobotar. I de rykande och överhettade rasmassorna efter World Trade Center letade 17 räddningsrobotar, stora som skokartonger, efter överlevande bland förvridna stålbalkar och sönderbruten betong. Sedan dess har mer avancerade modeller utvecklats, som den som visas här nedan.

▪ Undervattensrobotar. Forskare använder autonoma undervattensfarkoster för att nå jordens sista outforskade områden – havsdjupen. De här robotarna är obemannade och behöver ingen yttre energiförsörjning. Andra användningsområden för dessa robotar är räddningsuppdrag, inspektion av telekommunikationskablar, spårning av valar och minröjning.

 Hur lika människor är de?

Människor har i hundratals år drömt om att bygga en humanoid – en robot som liknar en människa. Men det har visat sig vara mycket svårt att förverkliga den drömmen. ”Svårigheterna med att bygga superdatorer, uppföra skyskrapor eller till och med anlägga hela städer förbleknar i jämförelse med uppgiften att ge maskiner den motoriska förmåga som vi människor har och att göra så att de kan se, lukta, höra och känna samt att ge dem något som liknar mänsklig intelligens”, konstaterades det i tidskriften Business Week.

Vi kan ta den till synes enkla uppgiften att tillverka en robot som kan gå. Det tog 11 långa år av forskning och utveckling, som kostade många miljoner dollar, innan japanska ingenjörer lyckades med denna häpnadsväckande tekniska bedrift i september 1997. Sedan dess har humanoiderna förbättrats så att de nu kan gå i trappor, springa, dansa, bära föremål på en bricka, skjuta en vagn framför sig och till och med resa sig upp om de skulle ramla omkull!

Hur ser framtiden ut?

Hur ser framtiden ut för robotarna? Den amerikanska rymdflygstyrelsen (NASA) håller på att utveckla en ”robonaut”, en humanoid som kan utföra farliga uppgifter i rymden. Och Bill Gates, en välkänd föregångsman inom persondatorrevolutionen, säger att robotar troligen kommer att ”spela en viktig roll i att ge fysisk hjälp åt äldre och till och med kunna fungera som sällskap åt dem”.

En rapport som publicerats av den japanska regeringen målar upp ett liknande scenario. Man menar att 2025 kommer robotar att fungera tillsammans med människor och kunna utföra olika hushållssysslor och arbeta inom vård och barnomsorg. Och 2050 hoppas forskare att ett fotbollslag med enbart robotar skall kunna besegra ett lag med människor. Inom några få årtionden hoppas man även kunna utveckla maskiner som har större kapacitet än människohjärnan.

Förhoppningarna är djärva, men alla är inte lika optimistiska om att de skall gå att förverkliga. Jordan B. Pollack forskar inom artificiell intelligens, och han säger så här om de tekniska utmaningarna: ”Vi har totalt underskattat vilken bra programmerare naturen är.”

Det återstår att se hur avancerade robotarna kan bli. Men en sak är säker: Egenskaper som kärlek, vishet och rättvisa kommer alltid att vara unika för människan. Varför det? Bibeln visar att människan till skillnad från alla andra levande varelser är skapad till Guds avbild. (1 Moseboken 1:27) Vi är inga känslolösa robotar. Vi har en fri vilja, ett medvetande och förmågan att tillbe Gud. Detta bör få oss att närma oss vår Skapare, Jehova Gud. (Jakob 4:8)

[Bildkällor på sidan 16]

Genom tillmötesgående från Aaron Edsinger

Genom tillmötesgående från OC Robotics

[Bildkällor på sidan 17]

Genom tillmötesgående från AIST

© 2008 Intuitive Surgical, Inc.

Genom tillmötesgående från iRobot Corp.

[Bildkällor på sidan 18]

Överst: NASA/JPL-Solar System Visualization Team; vänster: NASA/JPL/Cornell University

© The RoboCup Federation

Greg McFall/NOAA/Gray’s Reef National Marine Sanctuary

[Bildkälla på sidan 19]

© 2007 American Honda Motor Co., Inc.