En flod som flyter baklänges

FRÅN VAKNA!:S MEDARBETARE I KAMBODJA

HAR du sett en flod som flyter baklänges? Eller hört talas om en skog som ligger under vatten sex månader om året? Eller visste du att det finns de som bor i flytande hus som måste flyttas när vattnet försvinner? Verkar det konstigt? Men om du någon gång besöker Kambodja under regnperioden, när monsunregnen kommer, kanske du förstår hur det hänger ihop.

Varje dag från mitten av maj ända till oktober får man se hur den klara morgonhimlen så småningom mörknar, och fram emot eftermiddagen brister de regntunga molnen. Vattnet forsar ner över den torra och dammiga marken, och floderna svämmar över sina bräddar.

Varför baklänges?

Titta på kartan på nästa sida. Ser du var Mekongfloden möter bifloden Tonle Sap? Här smälter floderna först ihop, men snart delar de sig i två grenar, Mekong och Bassac. De flyter söderut in i Vietnam där de bildar det enorma Mekongdeltat.

När regnperioden har börjat översvämmas de nedre delarna av deltat. De forsande vattenmassorna fyller snabbt biflodernas torrlagda fåror. Regnperioden fortsätter, och till slut blir Tonle Sap så stor att vattnet pressas bakåt i motsatt riktning och börjar flyta från söder till norr. Floden strömmar baklänges in i sjön med samma namn.

Den här sjön ligger i ett slättområde omkring tio mil från Kambodjas huvudstad, Phnom Penh. Under torrperioden är sjöns yta ungefär 3 000 kvadratkilometer, men under regnperioden breder sjön ut sig och blir fyra eller fem gånger större. Den är då den största sötvattenssamlingen i hela Sydostasien.

Risodlingar, vägar, träd och byar läggs helt under vatten. Fiskare som annars brukar fiska i en meter djupt vatten vet nu att det finns tio meter höga träd i vattnet under dem. På andra platser brukar en sådan kraftig översvämning vara en katastrof. Men för invånarna i Kambodja är den efterlängtad. Hur kan det komma sig?

En efterlängtad översvämning

Baklängesfloden Tonle Sap lämnar efter sig ett tjockt lager sediment på de områden som översvämmas. Dessutom simmar mängder av fisk in i sjön från Mekongfloden och leker i det näringsrika vattnet. I sjön Tonle Sap finns en av världens största förekomster av sötvattensfisk. Efter regnperioden töms sjön så snabbt att fiskare ibland kan samla upp fisk som har strandat i träden!

Vattnets årliga pulserande skapar ett dynamiskt ekosystem. Träd och annan vegetation inom flodområdet får en annorlunda växtcykel jämfört med växter på andra platser. I vanliga fall växer tropiska träd ganska långsamt. De tappar sina blad när det är torka och skjuter ny fart när regnperioden kommer. Men träden i Tonle Sap-området fäller inte sina löv förrän de står under vatten. Och i stället för att växa snabbare under regnperioden saktar de farten. När vattnet sjunker undan och torrperioden börjar får träden knoppar, och snart har lövverket tätnat. Och när vattnet i sjön har försvunnit är bottnen täckt av ett lager multnande blad som ger näring åt träd och andra växter under hela torrperioden.

Att bo på pålar och i flytande hus

Men människorna då? Några väljer att bygga sina små hus på pålar, och under torrperioden kan husen ligga upp till sex meter över marken. Men när översvämningen  är som störst tar man sina fiskebåtar och de stora metallbehållarna som barnen ibland får åka i och lägger till precis utanför dörren.

Andra bor nästan som på en husbåt. De bygger sitt hus på en flytande plattform. När familjen växer bygger man helt enkelt en plattform till som man sätter ihop med den gamla. Det finns omkring 170 flytande byar på sjön.

Under dagen är både unga och gamla sysselsatta med att kasta ut nät och fiska. När vattennivån i sjön stiger eller sjunker kan hus eller hela byar flyttas till den nya strandremsan eller till rikare fiskevatten, ibland flera kilometer bort.

Långa kanoter fungerar som mataffärer eller flytande marknader där man skaffar dagligvaror, och kanoter används också som allmänna transportmedel. Barnen som går i skolan har sin skola flytande på vattnet. Allt och alla, från växter till människor, anpassar sig efter vattnets rytm i landet där floden flyter baklänges.

[Karta på sidan 23]

(För formaterad text, se publikationen)

Torrperiod

Regnperiod

KAMBODJA

Tonle Sap-sjön

Tonle Sap-floden

Mekong

PHNOM PENH

Bassac

Mekongdeltat

VIETNAM

[Bild på sidan 23]

En pojke stakar sig fram på Tonle Sap-floden

[Bilder på sidan 23]

Samma by under torrperioden – och under regnperioden

[Bildkällor på sidan 23]

Karta: Baserad på NASA/Visible Earth imagery; foton på byn: FAO/Gordon Sharpless