Puerto Rico – rikedomar i solen

DEN 19 november 1493 kom Christofer Columbus med en spansk flotta in i en bukt vid en grönskande karibisk ö. Under besöket där gav han ön namnet San Juan Bautista efter Johannes döparen. Det var hans andra upptäcktsresa, och efter att ha fyllt på sina förråd seglade han vidare.

Gyllene, palmkantade stränder och frodig tropisk grönska var inget som lockade den här sjöfararen. Han hade siktet inställt på större öar och på de rikedomar han hade gett sig av för att finna.

Ponce de León, en spanjor som somliga tror följde med Columbus på resan, beslöt sig för att resa tillbaka till ön, som kallades Boriquén av invånarna själva. Han hade hört talas om att befolkningen bar smycken av guld och trodde att det fanns guld i bergen på ön. Femton år senare återvände han för att söka efter det. År 1521 grundade spanjorerna sin viktigaste bosättning vid öns norra kust. Ponce de León kallade den nya staden Puerto Rico, som betyder ”rik hamn”, eftersom han väntade sig att snart hitta stora rikedomar. *

Ponce de Leóns optimism visade sig vara ogrundad. De små mängder guld som fanns på Puerto Rico tog snabbt slut, och de politiska problemen ökade. Till sist gav sig Ponce de León av till det som i dag är delstaten Florida i USA.

Ön hade visserligen inte så stora mineraltillgångar, men spanjorerna insåg snart att öns stora hamn var en värdefull tillgång. På 1500-talet förvandlade de öns huvudstad till en säker hamnstad som skulle skydda de galeoner som användes för att frakta guld från Amerika till Spanien. San Juan sades snart vara ”spanjorernas starkaste fotfäste i Amerika”.

Kraftiga stadsmurar, nästan 13 meter höga och upp till 6 meter breda, och två enorma fästningar vittnar om de oerhörda ansträngningar befolkningen i San Juan gjorde för att skydda sin stad. San Juans hamn är än i dag en av de mest välbesökta hamnarna i Västindien. Besökare kan få en ganska bra bild av livet under kolonialtiden när de vandrar utmed stadsmurarna och utforskar de gamla byggnaderna.

Ett besök i den gamla stadskärnan

Den muromgärdade gamla delen av San Juan bildar en kontrast till den livliga moderna metropol som breder ut sig utanför murarna. Den gamla delen av staden ser ut som ett fartyg. Nästan helt omgiven av hav ligger den på en hög udde som likt fören på ett fartyg skjuter ut i Atlanten. På den här strategiskt belägna platsen ligger El Morro, den spanska fästning som skyddade inloppet till hamnen. Bakom El Morro sträcker sig fästningsvallar, formade ungefär som sidorna på ett skepp, utmed båda kustsidorna. Drygt en och en halv kilometer österut ligger en annan stor fästning, San Cristóbal, som hade till uppgift att skydda ”aktern” mot angrepp från land. Mellan de här två stora fästningarna ligger den gamla stadskärnan, som utsågs till ett världsarv av Unesco 1983.

Den gamla stadskärnan har blivit noggrant återuppbyggd. De som bor här målar sina hus i glada pastellfärger, pryder sina smidesbalkonger med vackra blommor och fyller sina trädgårdar med tropiska växter. De blågrå  kullerstenar som användes för att belägga San Juans smala gator kom från järngruvorna i Spanien. Slaggen från de här gruvorna formades till kullerstenar och användes som barlast i de spanska fartyg som seglade till Puerto Rico.

På San Cristóbals fästningsvallar vakar fortfarande gamla spanska kanoner över hamnen. Men i stället för spanska galeoner lastade med guld besöks hamnen numera ofta av jättelika kryssningsfartyg med turister. Den avslappnade atmosfären och den vänlighet som människorna här visar har bidragit till att göra staden till ett populärt turistmål. I den gamla delen av staden måste fordonstrafik fortfarande lämna företräde åt fotgängare, så vänliga förare väntar ofta tålmodigt medan turister står på gatan och fotograferar.

Fyra ekosystem värda att bevara

En tredjedel av Puerto Ricos befolkning bor i och omkring San Juan, men ön har också många andra sevärdheter. Den är visserligen ganska liten, men dess växlande klimat och skiftande topografi gör att den har blivit en idealisk miljö för  många växter och djur. Här nedan nämns fyra av de unika ekosystem som myndigheterna i Puerto Rico strävar efter att bevara.

Nationalparken El Yunque. Den här nationalparken har avsatts för att bevara en av de få tropiska regnskogar som finns kvar i Västindien. Vattenfall smyckar sluttningarna. Orangefärgade ananasväxter lyser upp den gröna vegetationen i dimskogen, och stora trädormbunkar tävlar om utrymmet med lianer och palmer. Trots att Puerto Rico-amazonen är en utrotningshotad papegojart klarar den sig relativt väl i denna fristad, och den lilla lövgrodan, coquí, som har blivit en symbol för Puerto Rico, skapar med sina outtröttliga rop en musikalisk rytm i skogen.

På avstånd tycks sluttningarna vara täckta av en silverslöja. Det är löven från en art av trumpetträd, yagrumo, som ger den silvriga tonen. Den här arten förökade sig snabbt efter den stora förödelse som orkanen Hugo lämnade efter sig för ett antal år sedan. Den goda återväxten är ett gott tecken. ”Regnskogen kan återhämta sig efter naturkatastrofer utan någon större hjälp”, förklarade en biolog som arbetar i parken. ”Det verkliga hotet är människans intrång.” Nationalparken rymmer ungefär 225 arter av träd, 100 arter av ormbunkar och 50 arter av orkidéer. Den rika floran har gjort att FN har klassat området som ett biosfärreservat.

Biosfärreservatet Guánica. Förmodligen är det inte mer än 1 procent av världens tropiska torrskogar som fortfarande finns bevarade. Men ett fint exempel på sådan skog finns i Guánica, bara några timmars bilresa från El Yunque. Det här reservatet är hemvist för Puerto Ricos inhemska fågelarter. Här finns också 750 växtarter, varav 7 procent är utrotningshotade.  De sällsynta blommorna lockar till sig kolibrier och en mängd fjärilar. Intill torrskogen ligger en oförstörd kuststräcka dit havssköldpaddor kommer för att lägga sina ägg.

Mangroveskog och korallrev. I Guánica finns också en kustremsa med mangroveskog. ”Vårt reservat bidrar till att mangroveskogen mår bra, för här finns ingen avrinning från industrier eller jordbruk”, förklarar en av parkvakterna. ”För många fiskar som lever i korallreven är mangroveskogen också en idealisk plats för fortplantning.” En annan unik turistattraktion som är beroende av en oförstörd mangroveskog är de självlysande havsvikarna. I Puerto Rico finns det flera sådana vikar. (Se  rutan här nedan.)

Korallreven längs kusterna har skyddats från intensivt fiske, och flera bankar och rev har avsatts som nationalparker. De här undervattensträdgårdarna bjuder dykare på ett hänförande skådespel, med sköldpaddor, manater och en stor mängd färggranna fiskar.

Ön Puerto Rico imponerade inte på Columbus och blev en besvikelse för conquistadorer som var på jakt efter rikedomar, men den är mycket uppskattad av nutida besökare. För dem är Puerto Rico en ö med ett överflöd av naturrikedomar.

[Fotnot]

[Ruta/Bild på sidan 16]

ETT UNIKT OBSERVATORIUM

Arecibo-observatoriet, som ligger omkring åtta mil väster om San Juan, är väl värt ett besök. Det förfogar över världens största radioteleskop med en antenn, eller skålformad reflektor, som är 305 meter i diameter. Teleskopets storlek gör det möjligt för astronomer att studera objekt som inte kan upptäckas med andra teleskop.

[Bildkälla]

Genom tillmötesgående från Arecibo-observatoriet/ David Parker/Science Photo Library

[Ruta/Bild på sidan 17]

 ”BADA I STJÄRNOR”

På den lilla ön Vieques alldeles utanför Puerto Ricos kust ligger en liten vik som kallas Bahia Fosforecente (den självlysande viken). Namnet kommer av att den sägs ha den högsta koncentrationen av självlysande vattenorganismer i världen. De här små varelserna kallas dinoflagellater, och när de blir störda utsänder de ett blågrönt sken, så kallad mareld. Det här är ett av naturens märkligaste skådespel.

Besökare som kommer till lagunen på natten lägger märke till det glimmande skenet först när skrämda fiskar snabbt simmar bort från deras båt. Spåren efter fiskarna lyser som gröna strimmor i mörkret. När några tar en simtur i mörkret syns varje rörelse de gör. När de lyfter armarna över vattenytan faller dropparna från armarna som blinkande stjärnor. ”Det är som att bada i stjärnor!” utbrast en besökare.

[Bild på sidan 15]

El Morro

[Bild på sidan 15]

Utsikt över den gamla stadsdelen från San Cristóbal

[Bild på sidan 15]

Den gamla stadsdelen i San Juan

[Bild på sidan 16]

En trädormbunke i regnskogen El Yunque

[Bild på sidan 16 17]

Kusten vid Guánica

[Bildkälla]

© Heeb Christian/age fotostock

[Bild på sidan 17]

Puerto Rico-amazoner

[Bild på sidan 17]

Ett korallrev

[Bildkälla på sidan 14]

Passport Stock/age fotostock

[Bildkälla på sidan 15]

Alla foton: Passport Stock/age fotostock

[Bildkällor på sidan 17]

Papegojor: U.S. Geological Survey/Foto av James W. Wiley; rev: © Stuart Westmorland 2005; simmare: Steve Simonsen