Gå direkt till innehållet

Gå direkt till innehållsförteckningen

Insidan sedd från utsidan – utan operation

Insidan sedd från utsidan – utan operation

Insidan sedd från utsidan utan operation

TACK VARE högteknologiska datorer, avancerade matematiska formler och vetenskapliga framsteg byts skalpellen allt oftare ut mot icke-kirurgiska verktyg när man skall ställa diagnos på vissa sjukdomstillstånd. Förutom röntgenfotografering, en teknik som har funnits i över 100 år, används också sådana metoder som datortomografi (CT/DT), positronemissionstomografi (PET), magnetisk resonanstomografi (MR) och ultraljudsundersökning. * Hur fungerar de här metoderna? Vilka är hälsoriskerna? Och vilka är fördelarna?

Röntgen

Hur går det till? Röntgenstrålar har kortare våglängd än synligt ljus och kan tränga igenom kroppsvävnader. När en viss kroppsdel röntgas absorberar hårda vävnader, till exempel ben, strålarna och framträder som ljusa områden på den framkallade röntgenbilden. Mjuka vävnader framträder som mörkgrå områden. Röntgen används ofta för att ställa diagnos på problem eller sjukdomstillstånd som har med tänderna, skelettet, brösten eller bröstkorgen att göra. För att kunna skilja på mjukdelar med samma täthet kan en läkare injicera kontrastvätska i blodet. Numera använder man ofta digitala röntgenbilder som man granskar på en dataskärm.

Risker: Det finns en liten risk att celler och vävnader skadas, men risken är oftast försumbar i jämförelse med nyttan av undersökningen. * Kvinnor som är gravida bör tala om det för läkaren innan de genomgår en röntgenundersökning. Jodhaltiga kontrastmedel kan ibland orsaka allergiska reaktioner. Därför bör man säga till om man är allergisk mot jod eller mot fisk och skaldjur, som innehåller jod.

Fördelar: En röntgenundersökning går snabbt och är för det mesta smärtfri, relativt billig och ganska enkel att genomföra. Metoden är därför speciellt lämplig i samband med mammografi och vid diagnostisering i akutfall. Ingen strålning stannar kvar i kroppen efter undersökningen, och biverkningar är sällsynta. *

Datortomografi

Hur går det till? Datortomografi – datoriserad skiktröntgen – är en mer avancerad undersökningsmetod där man använder sig av ett stort antal röntgenstrålar i kombination med särskilda detektorer. Patienten ligger på en brits som förs in i en tunnel i röntgenapparaten. Bilder skapas med hjälp av många tunna röntgenstrålar och detektorer som roterar 360 grader runt patienten. I princip är det som om man skulle undersöka en limpa genom att skära den i mycket tunna skivor och sedan ta en bild av varje skiva. En dator sammanställer ”skivorna” till detaljerade tvärsnittsbilder av kroppens inre. De allra senaste apparaterna scannar kroppen som i en spiral, en metod som förkortar undersökningstiden. Eftersom CT-bilder är mycket detaljerade används den här tekniken ofta när man skall undersöka bröstkorgen, buken och skelettet och när man skall ställa diagnos på olika former av cancer och andra sjukdomstillstånd.

Risker: Vid en CT-scanning utsätts patienten i regel för mer strålning än vid vanlig röntgen. Den extra strålningen innebär en liten men ändå ökad risk för cancer, något som man noga bör väga mot nyttan av undersökningen. En del patienter får en allergisk reaktion av kontrastmedlet, som ofta innehåller jod, och hos vissa patienter kan njurarna ta skada. Ammande kvinnor som får kontrastmedel bör vänta 24 timmar eller mer innan de ammar sitt barn igen.

Fördelar: Undersökningen är smärtfri och ger en mängd data som kan omvandlas digitalt till tredimensionella bilder. Metoden är relativt snabb och enkel och kan rädda liv genom att påvisa inre skador. Scanningen påverkar inte medicinska implantat.

Positronemissionstomografi

Hur går det till? Vid en PET-undersökning fästs ett radioaktivt ämne vid ett ämne som förekommer naturligt i kroppen, för det mesta glukos, och injiceras i kroppen. Den bild som skapas är ett resultat av att positroner – positivt laddade partiklar – sänds ut från det radioaktiva ämnet i kroppens vävnader. Metoden bygger på principen att cancerceller använder mer glukos än normala, friska celler och därför tar upp mer av det radioaktiva ämnet. Sjuka vävnader avger därför mer strålning, och på den slutliga bilden framträder dessa vävnader som mörkare eller ljusare områden eller med en avvikande färg.

Med datortomografi och magnetkameraundersökning kan man avbilda formen och strukturen på vävnader och organ. Med PET kan man också avbilda deras funktion och därigenom upptäcka förändringar i ett tidigare skede. Genom att göra en PET-undersökning i kombination med datortomografi kan man få fram överlagrade bilder som visar ännu fler detaljer. PET kan ge felaktiga resultat om patienten har ätit inom en viss tid före undersökningen eller om blodsockerhalten ligger utanför en godtagbar nivå, kanske på grund av diabetes. Eftersom det radioaktiva ämnet bryts ner mycket snabbt måste undersökningen göras inom en begränsad tid.

Risker: Eftersom man använder en mycket liten mängd av det radioaktiva ämnet och radioaktiviteten har en kort halveringstid är stråldosen låg. Men den kan ändå innebära en risk för ett växande foster. Kvinnor som är gravida bör därför tala om det för sin läkare och för röntgenpersonalen. Kvinnor i barnafödande ålder kan bli ombedda att lämna ett blod- eller urinprov för att man skall se om de är gravida. Om en patient genomgår en kombinerad PET/CT-undersökning bör riskerna med CT också tas med i beräkningen.

Fördelar: Eftersom PET inte bara visar hur organ och vävnader ser ut utan också hur bra de fungerar kan man med den här tekniken upptäcka problem innan man med hjälp av CT eller MR kan se några förändringar i vävnadsstrukturen.

Magnetisk resonanstomografi

Hur går det till? Vid magnetkameraundersökning används ett kraftfullt magnetfält i kombination med radiovågor (inte röntgenstrålar) och en dator för att skapa detaljrika tvärsnittsbilder av nästan alla inre organ i kroppen. Med hjälp av de här bilderna kan läkare fingranska delar av kroppen och upptäcka och kartlägga sjukdomar på ett sätt som inte är möjligt med andra tekniker. MR är en av de få bildtekniker som gör det möjligt att se genom ben, och därför är den här metoden särskilt bra när man skall undersöka hjärnan och andra mjukvävnader.

Under bildtagningen måste patienten ligga helt stilla. Och eftersom patienten förs in i en ganska trång tunnel i apparaten allteftersom bilderna tas kan en del få cellskräck. Vissa nyare magnetkameror är öppna på sidorna och har tagits fram för patienter som känner obehag eller är kraftigt överviktiga. Naturligtvis får inga metallföremål, som pennor, klockor, smycken, hårnålar, kläder med metalldragkedjor, kreditkort eller liknande, finnas i undersökningsrummet på grund av det starka magnetfältet.

Risker: Om kontrastvätska används finns en liten risk för en allergisk reaktion, men risken för det är mindre än när man använder jodbaserade kontrastvätskor, som man vanligtvis gör i samband med röntgen- och CT-undersökningar. Några andra risker är inte kända. På grund av effekten av det starka magnetfältet bör patienter som har implantat eller metallsplitter i kroppen i vissa fall inte undersökas med magnetkamera. Innan man genomgår en MR-undersökning är det därför viktigt att man berättar för sin läkare och den som svarar för undersökningen om man har några metallföremål i kroppen.

Fördelar: Vid MR utsätts patienten inte för någon potentiellt skadlig röntgenstrålning, och det är en särskilt bra metod för att upptäcka sjukliga förändringar i kroppsvävnader, i synnerhet om de ligger omgärdade av ben.

Ultraljudsundersökning

Hur går det till? Ultraljudsundersökning är en ekolodsliknande teknik där man använder högfrekventa ljudvågor som inte kan uppfattas av det mänskliga örat. När ljudvågorna når ett gränsskikt på en vävnad där tätheten förändras, till exempel ytskiktet av ett organ, uppstår ett eko. En dator omvandlar ekot till två- eller tredimensionella bilder, som visar organets storlek och form. Ljudvågor med lägre frekvens används för att skapa bilder av de inre organen i kroppen. Ultrahöga frekvenser används när man skall undersöka yttre organ, till exempel ögonen och de olika hudlagren, något som kan vara till hjälp vid diagnostisering av hudcancer.

För det mesta använder man en så kallad ultraljudsgivare, ett instrument som man håller i handen. Ett lager genomskinlig gel stryks på huden, och därefter förs ultraljudsgivaren över det område som skall undersökas. Bilden som skapas visas genast på en dataskärm. Vid behov kan en mindre ultraljudsgivare fästas på en sond och föras in i kroppen via en naturlig kroppsöppning för att man på så sätt skall kunna undersöka vissa delar av kroppens inre.

Med dopplersonografi registreras rörelse, och med den metoden kan man undersöka blodflödet. Det här kan vara till hjälp vid undersökning av organ och även tumörer, som ofta har abnormt många blodkärl.

Med hjälp av ultraljud kan man diagnostisera många olika tillstånd och se den bakomliggande orsaken till symtom – från defekta hjärtklaffar till knölar i brösten. Man kan också undersöka hälsotillståndet hos ett foster. Men tekniken har en del begränsningar. När man undersöker vissa delar av buken får luft eller gas ljudvågorna att studsa tillbaka. Och bilderna har ofta sämre upplösning än de som framställs med hjälp av andra tekniker, till exempel röntgen.

Risker: Även om undersökningar med ultraljud i regel är ofarliga om de utförs på rätt sätt, är ljudvågorna en form av energi som kan skada vävnader, också på ett ofött barn. En ultraljudsundersökning vid graviditet bör därför inte betraktas som riskfri.

Fördelar: Tekniken är allmänt tillgänglig och relativt billig. Och den bild som skapas kan ses direkt på en dataskärm.

Framtida teknik

För närvarande verkar forskningen vara inriktad på att förbättra den teknik som redan finns tillgänglig. Forskare håller till exempel på att utveckla MR-scannrar som har ett mycket svagare magnetfält än de nuvarande apparaterna, något som avsevärt minskar kostnaderna. En lovande ny teknik under utveckling är molekylär avbildning (molecular imaging, MI). Tanken är att man skall kunna upptäcka förändringar i kroppen på molekylär nivå, vilket gör det möjligt att upptäcka och behandla sjukdomar på ett mycket tidigt stadium.

Medicinsk avbildningsteknik har minskat behovet av många smärtsamma, riskfyllda och onödiga operationer. Och när man med hjälp av de här metoderna tidigt kan ställa diagnos och behandla sjukdomar kan slutresultatet bli mycket bättre. Men utrustningen är dyr – en del maskiner kostar flera miljoner kronor.

Om man kan förebygga sjukdomar är det naturligtvis att föredra framför att upptäcka och bota dem. Så försök att sköta om hälsan genom att äta nyttigt, motionera regelbundet, vila tillräckligt och ha en positiv inställning. ”Ett glatt hjärta är god medicin”, sägs det i Ordspråksboken 17:22.

[Fotnoter]

^ § 2 Med hjälp av tomografi kan man få tredimensionella bilder av kroppens inre strukturer. Ordet kommer av grekiskans tomo, ”skärning”, ”snitt”, och grafein, ”skriva”.

^ § 5 För en jämförelse mellan olika former av strålning, se rutan  ”Hur stor är stråldosen?”

^ § 6 Den här artikeln ger bara en översikt över olika avbildningstekniker och deras risker och fördelar. Ytterligare upplysningar kan du få om du vänder dig till en radiolog eller läser speciallitteratur om ämnet.

[Ruta på sidan 13]

 HUR STOR ÄR STRÅLDOSEN?

Vi utsätts dagligen för bakgrundsstrålning i form av kosmisk strålning, dvs. radioaktiv strålning från yttre rymden, och naturligt förekommande radioaktiva ämnen, som radongas. Följande uppställning kan hjälpa dig att bedöma strålningsrisken i samband med vissa medicinska undersökningar. Genomsnittlig stråldos anges i millisievert (mSv).

Fem timmars flygning i ett kommersiellt flygplan: 0,03 mSv

Naturlig bakgrundsstrålning i tio dagar: 0,1 mSv

En tandläkarröntgen: 0,04–0,15 mSv

En vanlig röntgen av bröstkorgen: 0,1 mSv

En mammografiundersökning: 0,7 mSv

En CT-scanning av bröstkorgen: 8,0 mSv

Om du behöver genomgå en undersökning, tveka då inte att fråga din läkare eller radiologen hur mycket strålning du kommer att utsättas för eller om det är något annat du undrar över.

[Bild på sidan 11]

Röntgen

[Bild på sidan 12]

CT (DT)

[Bildkälla]

© Philips

[Bild på sidan 12]

PET

[Bildkälla]

Genom tillmötesgående från Alzheimer’s Disease Education and Referral Center, en avdelning under National Institute on Aging i USA

[Bild på sidan 13]

MR

[Bild på sidan 14]

Ultraljud