Håller vattnet på att ta slut?

SPELA UPP

Håller vattnet på att ta slut?

Ett uzbekiskt talesätt lyder: ”Om vattnet tar slut, tar livet slut.” Somliga experter skulle säga att de orden har blivit mer en profetia än ett talesätt. Varje år dör omkring två miljoner människor på grund av undermåliga sanitära förhållanden och förorenat vatten. Nästan 90 procent av dem är barn.

HUR gör du för att få tag i vatten? Kommer det så fort du vrider på kranen? Eller lever du i ett av de många länder där man måste gå långa sträckor, vänta i en kö och sedan bära hem en tung hink med de dyrbara dropparna? Tar det flera timmar varje dag att skaffa vatten för att kunna tvätta och laga mat? I många länder är det just så svårt att få tag på vatten. Diane Raines Ward skriver att 40 procent av världens befolkning ”hämtar sitt vatten från källor, vattendrag, dammar eller pölar utanför sina hem”. (Water Wars—Drought, Flood, Folly, and the Politics of Thirst) I en del länder ägnar kvinnor upp till sex timmar om dagen åt att hämta vatten åt sina familjer, och en full vattenbehållare väger ofta mer än 20 kilo.

Faktum är att mer än en tredjedel av världens befolkning är svårt drabbad av bristen på vatten och sanitära anordningar. Förhållandena är särskilt svåra i Afrika, där 6 av 10 personer inte ens har en ordentlig toalett. Enligt en rapport från Världshälsoorganisationen bidrar det till ”spridningen av bakterier, virus och parasiter som finns i mänskligt exkret och som ... förorenar vattenresurser, jord och mat”. Sådana föroreningar är enligt rapporten ”en av de främsta orsakerna till diarrésjukdomar – den näst vanligaste dödsorsaken bland barn i utvecklingsländer – och leder till andra svåra sjukdomar, som kolera, bilharzios och trakom”.

Vatten har kallats flytande guld, 2000-talets motsvarighet till olja. Men i många länder slösar man så mycket med vattnet att många större floder knappt har något vatten kvar när de når havet. Konstbevattning och avdunstning kräver sin tribut och gör att floderna torkar ut, till exempel Coloradofloden i västra USA, Changfloden i Kina, Indus i Pakistan, Ganges i Indien och Nilen i Egypten. Vad har man gjort för att mildra verkningarna av den här krisen? Finns det någon lösning?

[Ruta/Bild på sidan 3]

VATTENFÖRRÅDEN SINAR

▪ ”Aralsjön i Centralasien var världens fjärde största sjö 1960. År 2007 hade den krympt till 10 procent av sin ursprungliga storlek.” (Scientific American)

▪ De fem stora sjöarna mellan USA och Kanada – Eriesjön, Huronsjön, Michigansjön, Ontariosjön och Övre sjön – krymper ”i en alarmerande takt”. (The Globe and Mail)

▪ På en stor kvarn i Deniliquin i Australien producerades ris som räckte till omkring 20 miljoner människor. Men nu har risskörden minskat med 98 procent, och kvarnen stängdes i december 2007. Vad var orsaken till det? ”Sex långa år av torka.” (The New York Times)

[Bild]

En båt som strandat vid Aralsjön

[Bildkälla]

[Ruta/Kartor på sidan 4]

FLODER OCH VATTENDRAG TORKAR UT

”Tchadsjön i Afrika var en gång ett landmärke för astronauter som kretsade kring jorden, men i dag har de svårt att lokalisera den. Sjön ligger mellan Tchad, Niger och Nigeria ..., och den har krympt med 95 procent sedan 1960-talet. Det ständigt ökande behovet av konstbevattning i området torrlägger de floder och vattendrag som sjön är beroende av. Det kan göra att Tchadsjön snart försvinner helt och att dess läge blir en gåta för framtida generationer.” (Plan B 2.0—Rescuing a Planet Under Stress and a Civilization in Trouble, Lester R. Brown)

[Kartor]

(För formaterad text, se publikationen)

■ Vatten

☒ Vegetation

□ Land

1963

NIGER

TCHAD

Tchadsjön

NIGERIA

KAMERUN

2007