Barnfetma – Vad kan man göra åt det?

BARNFETMA är ett problem som har antagit epidemiska proportioner i många länder. Världshälsoorganisationen säger att det i hela världen finns uppskattningsvis 22 miljoner barn under fem år som är överviktiga.

En undersökning i Spanien visar att vart tredje barn har problem med antingen övervikt eller fetma. På bara tio år (1985–1995) tredubblades antalet feta barn i Australien. Och under de senaste 30 åren har antalet feta barn i åldern 6–11 år mer än tredubblats i USA.

Barnfetma är något som också blir allt vanligare i utvecklingsländer. I vissa delar av Afrika lider fler barn av fetma än av undernäring, enligt organisationen International Obesity Task Force. År 2007 låg Mexiko på andra plats efter USA när det gällde barnfetma. Det sägs att i enbart Mexico City lider 70 procent av alla barn och vuxna av antingen övervikt eller fetma. Barnkirurgen Francisco González varnar och säger att de här barnen kan bli ”den första generation som dör före sina föräldrar till följd av komplikationer relaterade till fetma”.

Vilka är komplikationerna? Tre av dem är diabetes, högt blodtryck och hjärtsjukdom. De här hälsoproblemen ansågs tidigare drabba främst vuxna. Enligt Institute of Medicine i USA finns det risk för att 30 procent av alla pojkar och 40 procent av alla flickor födda i USA år 2000 någon gång under livet får diagnosen typ 2-diabetes.

Undersökningar visar en oroväckande trend bland barn. Ökningen av barnfetma leder till att allt fler barn får högt blodtryck. Doktor Rebecca Din-Dzietham vid Morehouse School of Medicine i Atlanta i Georgia säger varnande: ”Om vi inte kan vända den här uppåtgående trenden när det gäller högt blodtryck, kan vi komma att få se en explosion av nya fall av hjärt- och kärlsjukdomar bland ungdomar och vuxna.”

Bidragande faktorer

Vad ligger bakom den här globala epidemin av barnfetma? En faktor kan vara ärftliga anlag, men den oroväckande ökningen av fetma under de senaste årtiondena tycks ange att ärftliga faktorer inte är den enda orsaken. Stephen O’Rahilly, professor i klinisk biokemi och medicin vid Cambridge University i England, säger: ”Det finns ingen genetisk förklaring till ökningen av fetma. Vi kan inte förändra våra gener på 30 år.”

Vid Mayokliniken i USA säger man så här om orsakerna: ”Även om det finns en del genetiska och hormonella orsaker till fetma hos barn, beror övervikt hos dem i de flesta fall på att de äter för mycket och rör sig för lite.” Två exempel kan belysa den tendens till ändrade matvanor som vi ser i dag.

För det första har förvärvsarbetande föräldrar inte så mycket tid och kraft att laga mat, och därför blir snabbmat allt vanligare.  Snabbmatsrestauranger finns nu överallt i världen. En undersökning visar att nästan en tredjedel av alla barn i USA i åldern 4–19 år äter snabbmat varje dag. Sådan mat innehåller ofta mycket socker och fett och serveras i frestande stora portioner.

För det andra dricker barn ofta läskedrycker i stället för mjölk och vatten. Mexikaner, till exempel, lägger ut mer pengar varje år på läskedrycker, särskilt coladrycker, än på de tio viktigaste baslivsmedlen tillsammans. Enligt boken Overcoming Childhood Obesity kan så lite som 6 deciliter läskedryck om dagen leda till en viktökning på drygt 10 kilo per år.

När det gäller fysisk aktivitet, eller brist på sådan, visar en undersökning som gjorts vid University of Glasgow i Skottland att treåringar i genomsnitt bara håller på med ”måttlig till intensiv aktivitet” 20 minuter per dag. Doktor James Hill, professor i pediatrik och medicin vid University of Colorado, kommenterade den här undersökningen och sade: ”Att barn blir allt mer stillasittande är inte en företeelse som är unik för Storbritannien, den kan ses i de flesta länder i världen.”

Vad är lösningen?

Näringsfysiologer rekommenderar inte att man sätter barn på en restriktiv diet, eftersom det kan äventyra deras tillväxt och hälsa. Mayokliniken ger i stället följande rekommendation: ”Bland det bästa man kan göra för att förhindra att barn drabbas av övervikt är att se till att alla i familjen äter bättre och motionerar mer.” (Se rutan här bredvid.)

Gör det till ett familjeprojekt att leva sundare. Om ni gör det, kommer de vanor ni har i familjen att bli en del av barnens liv, och de vanorna kommer de att ha med sig in i vuxenlivet.

[Ruta/Bild på sidan 28]

VAD KAN FÖRÄLDRAR GÖRA?

1 Köp mer frukt och grönsaker och ät mer sådant än snabbmat.

2 Begränsa konsumtionen av läskedrycker, sötade drycker och snacks med mycket fett och socker. Drick i stället vatten eller mjölk med låg fetthalt och ät nyttiga snacks.

3 Använd tillagningsmetoder som kräver mindre med fett, till exempel ungsstekning, grillning och ångkokning, i stället för stekning i panna.

4 Servera mindre portioner.

5 Använd inte mat som belöning eller muta.

6 Låt inte barnen hoppa över frukosten. Om de får göra det kan det leda till att de äter för mycket senare.

7 Sitt och ät vid matbordet. Om man äter framför tv:n eller datorn har man inte kontroll över hur mycket man äter och tänker inte heller så mycket på om man är mätt eller inte.

8 Uppmuntra till fysisk aktivitet, till exempel att cykla, spela boll eller hoppa rep.

9 Begränsa den tid barnen använder till att titta på tv, använda datorn och spela dataspel.

10 Planera aktiva utflykter med familjen, till exempel att besöka zoo, åka och bada eller leka i parken.

11 Låt barnen utföra något i hemmet som kräver fysisk aktivitet.

12 Var ett föredöme i fråga om att äta och motionera rätt.

[Bildkälla]

Källor: National Institutes of Health och Mayokliniken