Ett vetenskapligt mysterium

SPELA UPP

Ett vetenskapligt mysterium

NÄR dykare 1901 utforskade ett skeppsvrak utanför den grekiska ön Antikythera gjorde de ett stort fynd. Vraket visade sig vara ett gammalt romerskt handelsskepp som bland annat fraktade statyer av marmor och brons och silvermynt från Pergamon. Med hjälp av mynten kom forskarna fram till att skeppet, som förmodligen var på väg till Rom, sjönk någon gång mellan år 85 och 60 f.v.t.

Ända sedan upptäckten gjordes har föremålen förvarats på Nationalmuseet för arkeologi i Athen. Men det var varken statyerna eller mynten som lockade forskare till museet 2005. De var i stället intresserade av ett bronsföremål som från början legat i en trälåda ungefär lika stor som en skokartong. Det här föremålet, som kallas Antikytheramekanismen, visar att det tekniska kunnandet hos forntida civilisationer var större än man tidigare trott. Det har sagts vara ”den mest avancerade mekanism som man känner till från den forntida världen”.

Vad är det för något? Och varför har det så stor betydelse?

Ett märkligt föremål

När föremålet togs upp från havsbottnen var det svårt korroderat och täckt av hårda avlagringar. Efter närmare 2 000 år liknade det en grönaktig sten. Eftersom allt intresse koncentrerades kring statyerna, ägnade man till en början inte så stor uppmärksamhet åt det här märkliga föremålet.

När en grekisk arkeolog undersökte fyndet 1902 var mekanismen i flera delar. Det fanns kugghjul i olika storlekar med perfekt skurna triangulära kuggar. Apparaten såg ut som en klocka, men det kunde knappast vara det, för urverk ansågs inte ha börjat användas i någon större skala förrän långt senare.

I en artikel om Antikytheramekanismen förklaras det att ”historiker i allmänhet anser att ... [grekerna för 2 000 år sedan] inte kan ha haft så exakt utformade kugghjul – kugghjul i metall som var sammankopplade i komplicerade ’hjulverk’ och kunde överföra rörelse från en drivaxel till en annan”. Men man kom fram till att apparaten ändå måste vara något slags astrolabium, ett instrument som förr användes för att bestämma latituden med hjälp av himlakropparnas lägen.

Många hävdade dock att ett 2 000 år gammalt föremål inte kunde ha så komplicerade kugghjul. De drog därför slutsatsen att det inte kunde ha tillhört det forntida skeppsvraket. Å andra sidan föreslog en forskare att apparaten var en av Arkimedes legendariska uppfinningar. Han menade att det kunde vara den uppfinning som Cicero under det första århundradet f.v.t. beskrev som ett slags planetarium – en mekanisk modell som visade rörelserna hos solen, månen och de fem planeter som var synliga för blotta ögat. Men eftersom det inte fanns något som tydligt motbevisade teorin om att det var ett astrolabium, godtogs den.

En närmare granskning

År 1958 undersöktes mekanismen av Derek de Solla Price, som först hade utbildat sig till fysiker men sedan ändrat inriktning och blivit professor i historia. Han trodde att apparaten kunde beräkna förflutna och framtida astronomiska företeelser, till exempel när nästa fullmåne skulle inträffa. Han förstod att inskriptionerna på visartavlan var kalenderuppgifter – dagar, månader och djurkretsens tecken. Den måste en gång ha haft roterande visare, menade han, som angav himlakropparnas lägen vid olika tidpunkter.

Price drog slutsatsen att det största kugghjulet stod för solens rörelse och att ett varv motsvarade ett solår. Om ett annat kugghjul, som var kopplat till det första, stod för månens rörelse, borde förhållandet mellan antalet kuggar på de båda kugghjulen spegla de forntida grekernas föreställning om månens omloppsbana.

År 1971 röntgade Price mekanismen. Resultaten bekräftade hans teorier. Apparaten var en avancerad astronomisk kalkylator. Price gjorde en ritning av hur mekanismen kan ha fungerat och publicerade sina slutsatser 1974. Han skrev: ”Något liknande instrument har inte återfunnits någon annanstans. ... Med tanke på det vi känner till om det vetenskapliga och tekniska kunnandet under den hellenistiska tiden hade vi aldrig kunnat tro att en sådan apparat existerade.” Vid den tiden fick Price forskningsarbete inte det erkännande det förtjänade. Men andra fortsatte hans arbete.

Nya upptäckter

År 2005 undersöktes mekanismen av den grupp forskare som nämndes i inledningen. De använde en toppmodern datortomograf för att få fram högupplösta tredimensionella röntgenbilder. Det här gav dem ny inblick i hur mekanismen fungerade. När man vred på ett handtag var det minst 30 sammankopplade kugghjul som aktiverade tre visare på framsidan och på baksidan av apparaten. Det här gjorde att man kunde förutsäga astronomiska cykler, däribland när sol- och månförmörkelser skulle inträffa, i förhållande till de olympiska spelen och andra panhellenska spel som hölls vart fjärde år. De här spelen användes vanligtvis som grund för tideräkningen.

Varför var sådana upplysningar så betydelsefulla? Det finns flera orsaker till det. Astronomi hade stor betydelse för forntida folk. Solen och månen låg till grund för kalendrar som talade om för jordbrukare när det var dags för sådd. Sjömän brukade navigera efter stjärnorna. Grekernas samhällsliv var knutet till astronomiska företeelser. Men det finns också en annan orsak till att man tyckte sådana upplysningar var viktiga.

Martin Allen, som deltog i forskningsprojektet kring Antikytheramekanismen, skriver: ”För de forntida babylonierna var det mycket viktigt att kunna förutsäga sol- och månförmörkelser, eftersom de antogs förebåda något ont. Det är tänkbart att mekanismen var ett politiskt redskap som gav de styrande makt över sina undersåtar. Man har även fört fram tanken att en av orsakerna till att vi vet så lite om de här mekanismerna är att de hemlighölls av militära eller politiska skäl.”

Oavsett vad vi får veta genom den här mekanismen vittnar den om att de forntida grekernas kunskaper i astronomi och matematik, som till stor del grundade sig på babyloniernas långa tradition, var mycket större än vi kan föreställa oss. I tidskriften Nature sägs det: ”Den forntida Antikytheramekanismen får oss inte bara att ompröva våra antaganden om hur det tekniska kunnandet har förts vidare under århundradenas gång – den ger oss ny inblick i själva historien.”

[Ruta på sidan 26]

VEM TILLVERKADE DEN?

Antikytheramekanismen kan inte ha varit den enda i sitt slag. ”Det finns inget som vittnar om misstag som gjorts”, skriver Martin Allen. ”Alla de mekaniska delarna fyller en funktion. Det finns inga onödiga hål eller metallbitar som antyder att tillverkaren efter hand ändrade utförandet. Det leder fram till slutsatsen att han måste ha gjort många liknande apparater innan han gjorde den här.” Vem var det då som tillverkade den? Och vad hände med hans andra arbeten?

Vid senare undersökningar av mekanismen har man upptäckt månadernas namn på den visartavla som angav sol- och månförmörkelser. Namnen har korinthiskt ursprung. Det här har fått forskare att dra slutsatsen att den tillverkades och användes av människor med en viss kulturell bakgrund. I den vetenskapliga tidskriften Nature sägs det: ”Förmodligen var det de korinthiska kolonierna i nordvästra Grekland eller i Syrakusa på Sicilien som använde den – om det var de senare kan den vara från Arkimedes tid.”

Varför har inga liknande apparater återfunnits? ”Brons är en värdefull handelsvara som är lätt att återvinna”, skriver Allen. ”Därför är bronsfynd från antiken mycket sällsynta. Många av de historiska bronsfynd som gjorts har faktiskt legat under vatten, där de var oåtkomliga för sådana som skulle ha velat omarbeta dem.” ”Vi har bara det här [exemplaret]”, säger en forskare, ”för det var utom räckhåll för skrothandlare.”

[Diagram/Bilder på sidan 25]

(För formaterad text, se publikationen)

En rekonstruktion av Antikytheramekanismens inre delar

1. Framsidans visare angav månens faser och solens och månens lägen. Den visade också dag och månad enligt solkalendern och solens (och de synliga planeternas) rörelse i förhållande till djurkretsens tecken

2. Baksidans övre visare angav förhållandet mellan månmånader, solår och tidpunkterna för de panhellenska spelen

3. Baksidans nedre visare angav sol- och månförmörkelser

[Bilder]

Framsidan

Baksidan

[Bildkälla]

[Bild på sidan 26]

Hur baksidan av apparaten kan ha sett ut

[Bildkälla]

[Bildkälla på sidan 24]

VAKNA!