Receptbelagda läkemedel – bruk och missbruk

ANGIE hörde sina föräldrar säga att den medicin hennes bror fick minskade hans aptit. Eftersom Angie var missnöjd med sin vikt började hon i hemlighet ta av sin brors tabletter. Hon tog en åt gången med några dagars mellanrum. För att föräldrarna inte skulle komma på henne bad hon att få några tabletter av en kompis som använde samma medicin. *

Varför är det så många som missbrukar läkemedel? För det första är de lättillgängliga – många har dem kanske redan hemma i badrumsskåpet. För det andra tror många unga felaktigt att de inte gör något olagligt när de tar receptbelagda, narkotikaklassade läkemedel utan en läkares ordination. Och för det tredje kan det verka som om receptbelagda läkemedel är mindre farliga än illegala droger. En del unga menar att om ett barn kan ta ett visst receptbelagt medel så måste det vara ofarligt.

Det är sant att läkemedel som används på rätt sätt kan förbättra hälsan och livskvaliteten och till och med rädda liv. Men om de missbrukas kan de vara lika farliga som narkotika. Så till exempel kan missbruk av vissa receptbelagda stimulerande medel leda till hjärtsvikt eller kramper. Andra medel kan sänka andningsfrekvensen och i förlängningen leda till döden. Ett läkemedel kan också få skadliga effekter om det tas i kombination med vissa andra läkemedel eller med alkohol. I början av 2008 avled en populär skådespelare av ”en dödlig blandning av sex olika lugnande medel, sömntabletter och smärtstillande medel”, sades det i tidningen The Arizona Republic.

Sedan har vi risken för beroende. När vissa preparat tas i stora doser eller av fel skäl kan de fungera på samma sätt som narkotika. De stimulerar  hjärnans belöningssystem, och det kan leda till att man får ett sug efter preparatet. Men i stället för att ge en bestående känsla av välbefinnande eller hjälp att orka med livet förvärrar drogmissbruk situationen. Det kan höja stressnivån, förvärra depressioner, förstöra hälsan och förmågan att fungera normalt eller leda till ett beroende – eller allt på en gång. De som missbrukar droger får oundvikligen problem i hemmet, i skolan eller på arbetet. Var går då gränsen mellan den rätta användningen av receptbelagda läkemedel och en felaktig användning?

Bruk eller missbruk?

Enkelt uttryckt använder man ett receptbelagt läkemedel på rätt sätt när man följer ordinationen från en läkare som är helt införstådd med ens medicinska bakgrund. Det inbegriper att man tar rätt dos och att man tar den vid rätt tid, på rätt sätt och av rätta medicinska skäl. Men även om man gör det kan man få oönskade eller oväntade symtom. Om det skulle hända bör man informera sin läkare direkt. Läkaren kanske kan justera medicineringen eller avbryta den helt. Samma principer gäller för receptfria preparat: använd dem bara när du har ett verkligt behov, och var noga med att följa anvisningarna.

Man utsätter sig för stora risker om man tar läkemedel av fel skäl, överdoserar, använder läkemedel som är utskrivna på någon annan eller om man tar läkemedel på fel sätt. En del tabletter ska till exempel sväljas hela, så att den verksamma substansen frigörs långsamt. Somliga förhindrar den processen genom att krossa eller tugga sönder tabletter, genom att krossa dem och sniffa dem eller genom att lösa upp dem i vatten och injicera dem. Resultatet kan bli en kick, men det kan också vara första steget mot ett beroende. Ännu värre är att det kan leda till döden.

 Men vad ska man göra om man misstänker att man håller på att bli beroende av ett läkemedel, trots att man följer alla anvisningar man har fått? I så fall bör man omgående informera sin läkare. Läkaren kan avgöra hur man bäst tar itu med situationen samtidigt som man tar hänsyn till det ursprungliga hälsoproblemet.

Vågen av drogmissbruk i alla dess former är en återspegling av den tid vi lever i. Familjen borde vara en kärleksfull fristad där man kan återhämta sig från vardagens problem och påfrestningar, men många familjer har allvarliga problem. Sunda moraliska och andliga värderingar försvinner mer och mer, liksom respekten för livet. (2 Timoteus 3:1–5) Dessutom saknar många ett framtidshopp. De tycker att framtiden ser mörk och dyster ut, och därför lever de för stunden och gör ibland vad som helst som känns bra utan att bry sig om konsekvenserna. I Bibeln sägs det därför: ”Där det inte finns några syner [dvs. inget säkert hopp för framtiden] uppträder folket lössläppt.” (Ordspråksboken 29:18)

Om du är förälder vill du helt säkert skydda din familj från det dåliga moraliska och andliga klimat som kännetecknar dagens samhälle. Men hur kan du göra det? Och vart kan du vända dig för att få pålitlig vägledning och ett säkert hopp om en bättre framtid? De artiklar som följer tar upp de här frågorna.

[Fotnot]

[Ruta på sidan 4]

ALLT FÖR EN KICK

Somliga gör nästan vad som helst för att få en kick. De sniffar rengöringsmedel, nagellack, möbelpolish, bensinångor, lim, tändargas, sprejfärg och andra flyktiga ämnen. De här formerna av missbruk är mycket skadliga, eftersom det man sniffar snabbt tas upp i blodet och ger en nästan omedelbar reaktion.

I vissa länder förekommer även missbruk av receptfria medel som innehåller alkohol eller som är sömngivande. När de tas i höga doser kan de påverka sinnena, i synnerhet hörsel och syn, och leda till förvirring, hallucinationer, domningar och magsmärtor.

[Ruta på sidan 5]

ETT TYPISKT MISSBRUKARBETEENDE

”Många som har missbruksproblem eller är beroende följer ett särskilt beteendemönster i sin jakt på droger”, sägs det i Physicians’ Desk Reference. ”Vanliga taktiker är att man gör läkarbesök eller ringer till läkare nära slutet av besöks- eller telefontider, att man vägrar genomgå vissa undersökningar, göra provtagningar eller acceptera remisser, att man upprepade gånger ’tappar bort’ recept, manipulerar recept och vägrar vidarebefordra journaler eller kontaktinformation till andra behandlande läkare. Det är också vanligt att missbrukare och sådana som har utvecklat ett beroende men inte sökt hjälp för det kontaktar läkare efter läkare för att få fler recept utskrivna.”

De medel som oftast missbrukas kan delas in i tre kategorier:

▪ Opioider – ges i smärtstillande syfte

▪ Centraldepressiva medel – barbiturater och bensodiazepiner som ges vid ångest eller sömnproblem (så kallade lugnande medel eller sömnmedel)

▪ Centralstimulerande medel – ges vid hyperaktivitetssyndromet ADHD, sömnstörningen narkolepsi och fetma *

[Fotnot]

[Ruta på sidan 6]

SÄKER LÄKEMEDELSANVÄNDNING

1. Var noggrann med att följa anvisningar.

2. Ändra inte dosering utan att rådgöra med din läkare.

3. Avbryt inte föreskriven medicinering på eget initiativ.

4. Krossa eller bryt inte sönder tabletter om du inte har fått uttryckliga anvisningar att göra det.

5. Var medveten om hur medicinen kan påverka din förmåga att köra bil eller utföra andra aktiviteter.

6. Ta reda på hur medicinen kan reagera i kombination med alkohol och med andra mediciner, både receptbelagda och receptfria.

7. Berätta för din läkare om du har haft missbruksproblem.

8. Använd inte medicin utskriven på någon annan, och ge inte din medicin till andra. *

[Fotnot]