Ungdomar frågar

Hur ska jag kunna hantera sorgen efter min förälders död?

”När mamma dog kände jag mig helt vilsen och tom. Det var hon som höll ihop familjen.” – Karyn. *

DET är få saker i livet som gör så ont som att förlora en förälder i döden. Samtidigt som du försöker uthärda den intensiva smärta som en sådan förlust medför inser du att din framtid förmodligen nu ser helt annorlunda ut än du hade tänkt dig.

Du kanske hoppades att din mamma eller pappa skulle finnas där när du äntligen klarade körkortet eller tog studenten, eller att ni skulle dela glädjen när du gifter dig. Nu kommer ni aldrig att få uppleva det tillsammans, och du känner dig ledsen, frustrerad eller rentav arg. Hur gör man för att hantera alla känslor som väller upp i en sådan situation?

Är det normalt att reagera så här?

När det först går upp för dig att din mamma eller pappa faktiskt har dött kanske du får brottas med en mängd olika känslor som är helt nya för dig. Brian var bara 13 år när hans pappa dog i hjärtinfarkt. Han säger: ”Den kvällen vi fick beskedet satt vi bara och grät och höll om varandra.” Natalie, som var tio år när hennes pappa dog i cancer, berättar så här: ”Jag visste inte vad jag skulle känna. Så jag kände ingenting. Jag var helt tom på känslor.”

Vi reagerar alla olika vid ett dödsfall. Bibeln säger att ”var och en” har ”sin egen plåga och sin egen smärta”. (2 Krönikeboken 6:29) Med tanke på det kan det vara bra att du funderar lite på hur du reagerade på att din pappa eller mamma dog. Beskriv 1) hur du kände det när du först fick reda på det och 2) hur det känns nu. *

(1) ․․․․․

(2) ․․․․․

 Det är möjligt att svaren visar att dina känslor har stabiliserats, åtminstone till en del. Det är helt normalt. Det betyder inte att du har glömt din pappa eller mamma. Men det kan också hända att dina känslor fortfarande är lika starka eller till och med starkare. Din sorg kanske kommer och går i vågor och plötsligt dyker upp när du minst anar det. Det här är också helt normalt – även om det gått flera år. Frågan är därför: Hur ska du kunna bearbeta sorgen, hur den än yttrar sig?

Sätt att bearbeta sorgen

Håll inte tillbaka tårarna! Att gråta kan lindra smärtan i sorgen. Men du kanske känner det som Alicia, som var 19 år när hennes mamma dog. Hon berättar: ”Jag trodde att andra skulle uppfatta det som om jag hade svag tro om jag visade mina känslor för mycket.” Men tänk så här: Jesus Kristus var fullkomlig och hade stark tro på Gud. Ändå sägs det att han ”brast i tårar” när hans käre vän Lasarus dog. (Johannes 11:35) Så var inte rädd för att låta tårarna rinna. Det betyder inte att du har svag tro! Alicia säger: ”Så småningom grät jag. Mycket. Varje dag.” *

Ta itu med skuldkänslor. ”Jag brukade alltid gå upp till mamma och ge henne en godnattkram”, berättar Karyn, som var 13 år när hennes mamma dog. ”Men en gång gjorde jag inte det. Och nästa morgon dog hon. Hur konstigt det än kan låta så har jag skuldkänslor för att jag inte gick in till henne den där sista kvällen – och för det som hände morgonen därpå. Pappa hade åkt på affärsresa och ville att min syster och jag skulle titta till mamma. Men vi sov länge. När jag kom in i hennes rum andades hon inte. Det kändes fruktansvärt, för hon var ju okej när pappa åkte!”

Du kanske precis som Karyn har skuldkänslor för sådant som du tycker att du borde ha gjort. Du kanske rentav plågar dig själv med en massa ”om jag bara hade ...” ”Om jag bara hade fått i väg pappa till doktorn.” ”Om jag bara hade tittat till mamma tidigare.” Om du har sådana tankar, kom då ihåg att det är helt normalt att vara ledsen för saker som man önskar att man gjort annorlunda. Och du skulle ha handlat annorlunda om du hade vetat vad som skulle hända. Men du visste inte det. Därför behöver du inte känna någon skuld. Det är inte ditt fel att din förälder har dött! *

Berätta hur du känner det. I Ordspråksboken 12:25 står det: ”Ett vänligt ord muntrar upp.” (Bibel 2000) Om du behåller dina känslor inom dig kan det bli svårt att hantera sorgen. Men om du berättar hur du känner det  för någon du har förtroende för, kanske du kan få ”ett vänligt ord” av uppmuntran när du som bäst behöver det. Varför inte pröva något av de här förslagen?

Tala med den förälder du har kvar. Det här är visserligen en svår tid för din pappa eller mamma också, men du kan vara säker på att han eller hon fortfarande vill ge dig det stöd du behöver. Så berätta hur du känner det. Det kan helt klart göra att sorgen känns lite lättare att bära och att ni kommer närmare varandra.

För att få i gång ett sådant samtal kanske du kan pröva det här: Tänk ut två eller tre saker som du önskar att du hade vetat om din pappa eller mamma, och ställ sedan frågor om det till den förälder du har kvar. *

․․․․․

Tala med dina närmaste vänner. Bibeln säger att en sann vän ”föds för tider av nöd”. (Ordspråksboken 17:17) ”Det kanske är den du minst av allt väntar dig som faktiskt hjälper dig”, säger Alicia. ”Så var inte rädd för att prata om det.” Det är sant att det inte alltid är så lätt att prata om sådana här saker, och ni kanske båda två har svårt att hitta de rätta orden. Men i längden kommer det ändå att göra dig gott att prata med andra om din sorg. David var bara nio år när hans pappa dog i hjärtinfarkt, och han säger så här: ”Jag höll tillbaka alla känslor. Det hade varit mycket bättre om jag hade kunnat prata mer öppet om dem. Det skulle ha hjälpt mig.”

Tala med Gud. Det kommer säkert att kännas mycket bättre om du följer rådet att ”öppna ditt hjärta” för Jehova Gud i bön. (Psalm  62:8 [vers 9, Bibel 2000]) Det här är inte bara något slags terapi för att må bättre. När du ber vänder du dig till ”all trösts Gud, som tröstar oss i all vår vedermöda”. (2 Korinthierna 1:3, 4)

Gud tröstar oss bland annat genom sin heliga ande. Den kan ge dig ”kraft som är över det normala”, så att du kan uthärda sorgen och smärtan. (2 Korinthierna 4:7) Gud ger oss också ”trösten från Skrifterna”. (Romarna 15:4) Be därför om att få Guds ande, och ta dig tid att läsa de uppmuntrande tankarna i hans ord, Bibeln. (2 Thessalonikerna 2:16, 17) Du kanske kan ha en lista till hands med de bibelställen som har betytt särskilt mycket för dig. *

Kommer det att gå över?

Sorg är en process som tar tid. ”Det handlar inte bara om att ’komma över det’”, säger Brianne, som miste sin mamma när hon var 16 år. ”Det finns dagar då jag bara gråter mig till sömns. Men för det mesta försöker jag att inte koncentrera mig så mycket på min sorg, utan på Jehovas löfte om att jag ska få träffa mamma igen i paradiset.”

Bibeln försäkrar oss om att i det paradis som Brianne nämnde ska ”döden ... inte finnas mer; inte heller skall sorg eller skrik eller smärta finnas mer”. (Uppenbarelseboken 21:3, 4) Du kanske också märker att det hjälper att meditera över sådana löften – det blir lättare att hantera sorgen efter en förälders död.

Fler artiklar i serien ”Ungdomar frågar” finns på www.watchtower.org/ypz

[Fotnoter]

NÅGOT ATT FUNDERA PÅ

▪ Vilka förslag i den här artikeln tänker du pröva?

▪ Skriv upp några bibelställen som kan vara till tröst när sorgen känns tung. ․․․․․

[Ruta på sidan 11]

DET ÄR OKEJ ATT GRÅTA – DE GJORDE DET!

Abraham (1 Moseboken 23:2)

Josef (1 Moseboken 50:1)

David (2 Samuelsboken 1:11, 12; 18:33)

Maria, Lasarus syster (Johannes 11:32, 33)

Jesus (Johannes 11:35)

Maria Magdalena (Johannes 20:11)

[Ruta/Bild på sidan 12]

SKRIV DAGBOK

Det kan vara till stor hjälp för dig att skriva ner dina tankar om den förälder du mist. Det finns många saker du kan skriva om. Här följer några förslag.

▪ Skriv ner några fina minnen du har av din pappa eller mamma.

▪ Skriv ner vad du skulle vilja säga till din förälder om han eller hon fortfarande levde.

▪ Tänk dig att du har ett yngre syskon som kämpar med skuldkänslor över att pappa eller mamma har dött. Skriv ner vad du skulle säga för att trösta honom eller henne. Det kan hjälpa dig att få perspektiv på dina egna skuldkänslor.

[Ruta på sidan 13]

NÅGOT ATT TÄNKA PÅ FÖR DIG SOM FÖRÄLDER

Det är en smärtsam erfarenhet att förlora sin äktenskapspartner i döden. Nu har det hänt vid en tid då ditt barn fortfarande behöver dig. Hur kan du hjälpa honom att hantera sin sorg, samtidigt som du kämpar med din egen? *

Håll inte tillbaka dina känslor. Barn lär sig mycket av att bara iaktta sina föräldrar. Det gäller även sorgearbete. Tro därför inte att du måste vara stark inför barnet genom att hålla tillbaka din sorg. Om du gör det lär du honom att göra likadant. Men om du i stället berättar hur du känner det, lär du honom att det är bättre att uttrycka sina känslor än att stänga dem inne och att det är normalt att man känner sig ledsen, frustrerad eller till och med arg.

Uppmuntra barnet att öppna sig. Försök få honom att berätta hur han känner det, utan att på något sätt pressa honom. Om det verkar som om han inte vill prata om det, kanske ni kan resonera om den här artikeln tillsammans. Prata också om några av de många fina minnen du har av din partner. Låt honom få veta att du tycker att det är svårt att hantera sådana här känslor. När han hör dig uttrycka dina känslor kan det bli lättare för honom att också uttrycka sina känslor.

Inse dina begränsningar. Det är förståeligt att du vill vara ett stöd för ditt barn under den här svåra tiden. Men tänk på att du precis har förlorat din älskade livskamrat. Så din känslomässiga, psykiska och fysiska styrka kanske inte är vad den brukar vara. (Ordspråksboken 24:10) Det kan därför bli nödvändigt att be andra släktingar eller mogna vänner om hjälp. Det är ett tecken på mogenhet att göra det. I Ordspråksboken 11:2 står det: ”Vishet finns hos de blygsamma.”

Det bästa stöd du kan få finns hos Jehova Gud. Han ger det här löftet till sina tjänare: ”Jag, Jehova, din Gud, griper tag i din högra hand, jag är den som säger till dig: ’Var inte rädd. Jag skall hjälpa dig.’” (Jesaja 41:13)

[Fotnot]

[Bild på sidan 11]

Sorgen kan komma och gå i vågor och plötsligt dyka upp när man minst anar det.