Genomtänkt formgivning eller blinda processer?

År 1802 förklarade den engelske prästen och teologen William Paley varför han trodde på en Skapare. Han sade att om han vandrade över en hed och fick se en sten på marken skulle han mycket väl kunna dra slutsatsen att den hade hamnat där på grund av naturliga processer. Men om han i stället hittade en klocka skulle han knappast dra samma slutsats. Varför inte det? Av det enkla skälet att allt i en klocka tyder på att den har tillverkats och har ett syfte.

PALEYS uppfattningar hade ett stort inflytande på den engelske naturforskaren Charles Darwin. Men senare framförde Darwin uppfattningen att det som tycktes vittna om formgivning hos levande organismer i stället kunde förklaras med en process som han kallade ”naturligt urval”. Många betraktade Darwins evolutionsteori som dödsstöten för uppfattningen att naturen är formgiven.

Sedan dess har det skrivits mängder om det här ämnet. Argumenten för och emot design och naturligt urval har vidareutvecklats och finslipats. Och detta har haft ett stort inflytande på vad människor tror om universums syfte och mening. Vad du tror kan mycket  väl påverka hur meningsfullt du tycker att ditt liv är. Hur då?

Evolutionsteorins logiska konsekvenser

Darwins teori har fått många att dra slutsatsen att det egentligen inte finns någon mening med deras liv. Om universum bara är ett resultat av spontana processer efter big bang, då kan inte livet ha någon verklig mening. Nobelpristagaren och biologen Jacques Monod skriver i boken Slump och nödvändighet: ”Människan vet äntligen att hon är ensam i Universums likgiltiga oändlighet, varur hon framstigit genom en slump. Hennes plikt, lika lite som hennes öde, står ingenstans inskrivet.”

En liknande uppfattning framförs av Peter William Atkins, oxfordprofessor i kemi: ”Jag anser att vårt universum är elegant, storslaget och vördnadsbjudande. Det hänger där i all sin prakt, fullständigt och alltigenom meningslöst.”

Långt ifrån alla forskare har samma inställning, och det av goda skäl.

Finjusterade naturlagar – bevis för formgivning?

Många som studerar naturlagarna ryggar inför tanken på ett universum utan syfte och mening. De fascineras bland annat av de fundamentala krafter som styr hela universum. Lagarna som reglerar dessa krafter verkar ha finjusterats med en enorm precision så att universum och livet ska kunna existera. ”Minsta lilla ändring av dessa lagar skulle kunna få dödsbringande konsekvenser”, säger kosmologen Paul Davies. Protoner är till exempel aningen lättare än neutroner, men om de i stället var aningen tyngre skulle alla protoner omvandlas till neutroner. Skulle det verkligen spela så stor roll? ”Utan protonerna med sin viktiga elektriska laddning skulle det inte kunna finnas några atomer”, förklarar Davies.

Den elektromagnetiska kraften gör att elektroner och protoner attraherar varandra, så att molekyler kan bildas. Om den här kraften var en aning svagare skulle elektronerna inte hållas kvar kring atomkärnan, och då skulle atomer inte kunna förena sig och bilda molekyler. Om kraften däremot var mycket starkare skulle elektronerna fångas upp av atomkärnan. Då skulle kemiska reaktioner vara omöjliga, och inget liv skulle kunna existera.

 Små avvikelser i styrkan hos den elektromagnetiska kraften skulle påverka solen och den solenergi som når jorden. Det skulle försvåra växternas fotosyntes eller göra den omöjlig. Vår existens är alltså beroende av att den elektromagnetiska kraften har precis rätt styrka. *

Boken Science & Christianity—Four Views belyser på ett intressant sätt den exakta balansen mellan olika krafter och element i kosmos. Författaren ber sina läsare föreställa sig en rymdforskare som kommer till ett tänkt ”kontrollrum för hela universum”. På kontrollpanelen finns det en mängd knappar och reglage. Ett reglage justerar styrkan hos gravitationskraften, ett annat styrkan hos den elektromagnetiska kraften, ytterligare ett annat förhållandet mellan neutronens och protonens massa och så vidare. Forskaren gör noggranna uträkningar och kommer fram till att om han skulle ändra inställningen bara ytterst lite på något av dem skulle det påverka universums uppbyggnad så att livet i det skulle upphöra. Men varje reglage har precis den inställning som behövs för att universum ska fungera och för att liv ska existera. Hur har dessa reglage kunnat justeras så exakt? Vilken slutsats tror du forskaren skulle dra?

Astronomen George Greenstein skrev en gång: ”När vi studerar alla tillgängliga fakta dyker tanken envist upp att det måste finnas en övernaturlig kraft, eller snarare Kraft, som ligger bakom. Är det möjligt att vi plötsligt och oavsiktligt har råkat stöta på vetenskapliga bevis för ett Högsta väsen?”

 Greenstein avfärdade visserligen snabbt den här tanken, men vad tror du? Vilken förklaring passar bäst in på den finjustering vi kan se i universum? Genomtänkt formgivning eller blinda processer?

”Vi bara finns – det är inget mer med det”

Ateister har naturligtvis sina motargument. En del avfärdar den tydliga finjustering vi kan se i naturen och säger: ”Det är klart universum passar för mänskligt liv. Annars hade vi inte funnits, och då hade inte frågan varit aktuell. Så egentligen finns det inget att förklara. Vi bara finns, och det är inget mer med det.” Men känner du dig nöjd med en sådan förklaring?

Ett annat argument är att det en dag kommer att bevisas att det bara finns en uppsättning värden som fungerar i de ekvationer som beskriver naturens fundamentala lagar. De reglage som nämndes förut var alltså tvungna att hamna i det läge de nu har för att universum över huvud taget skulle kunna komma till. En del säger: ”Det är så, för att det inte kan vara på något annat sätt.” Även om det här cirkelresonemanget skulle stämma, ger det ändå inte en slutgiltig förklaring till vår existens. Kort sagt: Är det bara en tillfällighet att universum finns till och att det kan uppehålla liv?

I ett försök att förklara formgivningen och finjusteringen i kosmos enbart med hjälp av naturliga processer vänder sig ytterligare andra till det som har kallats multiversumteorin eller fleruniversumteorin. Enligt den här hypotesen finns det ett oräkneligt antal universum, och vi lever i ett av dem. Alla universum ser olika ut, och inget av dem har något syfte eller någon formgivare. Tanken är att om det bara finns tillräckligt många universum  borde åtminstone ett av dem ha de rätta förutsättningarna för att utveckla och uppehålla liv. Men det finns inga som helst vetenskapliga bevis för multiversumteorin. Allt är bara spekulationer.

Nobelpristagaren och biokemisten Christian de Duve tror inte på den här hypotesen. Han säger: ”Enligt min åsikt är livet och det mänskliga medvetandet sådana enastående fenomen att de är meningsfulla oavsett hur många andra universum det finns eller skulle kunna finnas. Att man spär ut vårt universum med biljoner andra försvagar inte på något sätt betydelsen av vårt universums unika egenskaper. Jag ser dessa egenskaper som ledtrådar som leder till den ’Yttersta verklighet’ som ligger bakom dem.”

Det mänskliga medvetandet

Bara det att vi utformar teorier om universums uppkomst är anmärkningsvärt. I ett universum utan syfte och mening skulle en sådan förmåga bara vara ett resultat av blinda och planlösa processer. Tycker du att det låter logiskt?

Människohjärnan har beskrivits som ”det mest förunderliga och gåtfulla föremålet i hela universum”. Ingen kunskap inom fysiken eller kemin kan ge några tillfredsställande förklaringar till människans förmåga att tänka abstrakt och hennes ständiga sökande efter en mening i livet.

Antingen har människan med sitt medvetande och sin kunskapstörst kommit till av en slump, eller så ligger en överlägsen intelligens bakom. Vad tycker du är mest logiskt?

Finns det några svar?

Vetenskapen har verkligen gett oss mycket insikt i hur universum, världen och allt levande fungerar. En del tycker att ju mer vetenskapen går framåt, desto mer osannolik verkar vår existens. Osannolik? Ja, under förutsättning att vi bara är en produkt av en evolution. Men för att citera vetenskapsskribenten John Horgan: ”Verkligheten tycks oerhört genomtänkt och på vissa sätt för bra för att ha kommit till av en ren slump.” Fysikern Freeman Dyson säger något liknande: ”Ju mer jag undersöker universum och studerar detaljerna i dess arkitektur, desto mer bevis finner jag för att universum i viss mening måste ha känt till att vi skulle komma.”

Om du tänker på det som tagits upp här – den komplexa naturen, de finjusterade naturlagarna, de tydliga tecknen på formgivning och det mänskliga medvetandet – tycker du då inte att det skulle vara logiskt att åtminstone överväga möjligheten att det finns en Skapare? Ett mycket gott skäl till att göra det är att denne Skapare i så fall borde kunna tala om för oss hur livet uppkom och ifall livet har någon mening, frågor som vetenskapen inte kan besvara.

Men i Bibeln besvaras de här frågorna. De som skrev Bibeln hävdade att de var inspirerade av Skaparen. Varför inte undersöka Bibeln lite närmare?

[Fotnot]

[Infälld text på sidan 8]

Är människohjärnan ett resultat av blinda processer?

[Ruta/Bild på sidan 6]

Vad gör forskningen möjlig?

Vetenskaplig forskning är möjlig eftersom den fysiska världen är ordnad och eftersom energi och materia uppför sig på ett förutsägbart sätt under givna omständigheter. De fundamentala lagarna inom bland annat matematik, fysik och kemi beskriver den här ordningen. Utan en sådan ordning skulle varken forskningen, tekniken eller ens livet kunna existera över huvud taget.

Så frågan är: Hur har de fysiska lagarna kommit till? Och varför fungerar de som de gör? Många anser att det rent logiskt måste finnas ett överlägset intellekt. Vad anser du?

[Ruta/Bilder på sidan 7]

Slumpens verk?

I varje levande cell finns det DNA. En DNA-molekyl påminner till formen om en vriden repstege och innehåller komplicerade, utförliga instruktioner som är nödvändiga för att en organism ska utvecklas rätt. Även om DNA är mycket mer invecklat än en dvd-skiva finns det vissa likheter. Den digitala information som finns lagrad på en dvd gör att man kan titta på film eller lyssna på musik. På liknande sätt innehåller DNA information, och den ligger till grund för allt liv och gör att levande organismer skiljer sig från varandra – bananer från bönor, zebror från myror, människor från valar.

Det finns knappast någon som skulle vilja påstå att informationen på en dvd skulle ha kommit dit av en slump. Är det då logiskt att säga att den oerhört komplexa information som finns i DNA är ett slumpens verk?

[Bildkälla på sidan 6]

Sombrerogalaxen: NASA och The Hubble Heritage Team (STScI/AURA).