Vad var det för stjärna som ”de vise männen” såg?

I julspel framställs stjärnan ofta som ett tecken från Gud. Var den verkligen det?

▪ Enligt bibelskribenten Matteus uppmärksammade några ”visa män från Östern” en märklig stjärna, och den ledde dem till slut till Jesus. (Matteus 2:1–12, Svenska Folkbibeln) I juletid omtalas den här stjärnan ofta som ett gott tecken från himlen. Ett uppslagsverk beskriver den som en del av en ”gudomlig anordning genom vilken ... Jesusbarnet ärades och erkändes av Fadern som hans älskade Son”. Även i julsånger prisas den här stjärnan. Men vad var det för en stjärna?

En del har påstått att den var ett helt naturligt himlafenomen. Flera forskare har framfört tanken på en planetkonjunktion. Men The New Bible Dictionary påpekar att ”ett sådant fenomen inte skulle uppfattas som ’en stjärna’”. Även om flera planeter passerar nära varandra på himlen, uppfattas de fortfarande som enskilda ljuspunkter och inte som en enda stjärna. Andra tror att det kan ha rört sig om något annat himlafenomen, till exempel en komet eller en supernova. Men sådana himlakroppar kan inte leda någon till en viss stad och sedan bli stående över ett visst hus.

Kan stjärnan ha varit ett naturfenomen eller ett verk av Gud? Tänk över det här: ”De vise männen” var inte vad vi i dag skulle kalla akademiker. De var inte heller kungar. Som flera moderna svenska översättningar visar var de i stället ”stjärntydare” eller ”astrologer”. De sysslade med sådant som fördöms i Bibeln. (5 Moseboken 18:10–12) Lägg också märke till att det bara var de här astrologerna som såg stjärnan. Om det hade rört sig om en normal stjärna skulle vem som helst ha kunnat se den. Men även kung Herodes var tvungen att fråga astrologerna om detaljerna kring stjärnans framträdande. Den ledde först männen till Jerusalem, till Herodes, som ville förhindra att Messias framträdde. Han planerade till och med att mörda den unge Jesus. Stjärnan bytte sedan riktning och ledde astrologerna söderut till Betlehem, där Jesus befann sig. Därmed var hans liv i fara.

Det här talar för att det var en ond kraft som låg bakom stjärnan, troligen Satan, Djävulen. Bibeln berättar att han använder sig av ”lögnaktiga tecken och under”. (2 Thessalonikerna 2:9) För dem som tror på Bibeln är det därför ingen ologisk tanke att Satan lät astrologerna se ett stjärnliknande ljus och sedan manövrerade denna ”stjärna” så att den ledde dem till Guds Son, som Satan ville döda. Naturligtvis kan ingen överlista Jehova Gud. Därför misslyckades Satan i sitt försök att döda Jesus vid det här tillfället.

Men det är intressant att Gud ändå tillkännagav Jesu födelse på ett övernaturligt sätt. Samma natt som Jesus föddes visade sig en ängel för några herdar, och han förkunnade att det hade ”fötts en Räddare”. Ängeln talade också om var Jesus fanns, så att herdarna kunde besöka honom. Sedan framträdde en stor hop av änglar som lovprisade Gud. (Lukas 2:8–14) Gud använde alltså de här änglarna och inte en stjärna för att berätta att Jesus hade fötts.