Gå direkt till innehållet

Gå direkt till innehållsförteckningen

Har alla delar av Bibeln något värde i dag?

Har alla delar av Bibeln något värde i dag?

Vad säger Bibeln?

Har alla delar av Bibeln något värde i dag?

”Bibeln har extremt lite att ge oss i dag, förutom en del värdelöst vetande som kan komma till användning när man löser korsord eller är med i frågesport på tv.”

”Det Bibeln säger om släktregister, kyskhet och fruktan för Gud kanske var användbart på Bibelns tid, men det har mycket liten betydelse nu på 2000-talet.”

”Bibeln var föråldrad redan innan den trycktes första gången.”

DE HÄR kommentarerna är hämtade från en sajt på Internet som nyligen ställde frågan: ”Är Bibeln föråldrad och utan värde?” Hur känner du för de här tankarna? Håller du med?

Även om du inte håller med dem som kategoriskt förkastar Bibeln, kanske du ändå undrar om varje liten detalj i Bibeln fortfarande har någon betydelse. Det är ju ändå så att de flesta kyrkor använder en bibel som är uppdelad i vad som kallas Gamla testamentet och Nya testamentet. Och eftersom över 75 procent av Bibelns innehåll finns i Gamla testamentet skulle det antyda att större delen av Bibeln är gammal och förlegad.

Nu för tiden är det ingen som följer de lagar om djuroffer som israeliterna fick. Så vad är det för mening med att bevara alla detaljer om offer i Tredje Moseboken? (3 Moseboken 1:1–7:38) Och hur är det med de inledande kapitlen i Första Krönikeboken, som nästan bara består av släktregister? (1 Krönikeboken 1:1–9:44) Om ingen som lever nu kan finna sina rötter bland någon av de personer som nämns där, vad har vi då för nytta av sådana släktregister?

Föreställ dig att du plockar ett äpple från ett äppelträd. När du väl har ditt äpple, är då trädet det växte på värdelöst? Inte om du vill ha mer äpplen. Det finns vissa likheter mellan Bibeln och äppelträdet. En del avsnitt i Bibeln kan kännas lättlästa och smaka särskilt gott, som Psalmerna eller Jesu bergspredikan. Vi kanske tycker bättre om de delarna av Bibeln, precis som vi tycker bättre om en del frukter. Men ska vi strunta i resten? Vad säger Bibeln själv om det?

Omkring år 65 v.t. skrev aposteln Paulus sitt andra brev till Timoteus och påminde honom: ”Från din tidiga barndom har [du] känt de heliga skrifterna, som kan göra dig vis till räddning genom tron i förbindelse med Kristus Jesus.” Paulus sade sedan: ”Hela Skriften är inspirerad av Gud och nyttig till undervisning, till tillrättavisning, till korrigering, till tuktan i rättfärdighet.” (2 Timoteus 3:15, 16) När Paulus skrev att ”hela Skriften är inspirerad av Gud och nyttig”, menade han då bara Nya testamentet?

Lägg märke till att Paulus nämner att Timoteus hade känt ”de heliga skrifterna” från sin ”tidiga barndom”. Man tror att Timoteus var i 30-årsåldern när det här brevet skrevs, och om det stämmer var Timoteus mycket liten när Jesus dog. Det var innan Nya testamentet, eller de grekiska skrifterna, började skrivas. Timoteus mor var judinna, så de heliga skrifter hon lärde honom i hans barndom måste ha varit Gamla testamentet, eller de hebreiska skrifterna. (Apostlagärningarna 16:1) Så när Paulus skriver ”hela Skriften”, menar han utan tvivel hela Gamla testamentet, med sina släktregister och föreskrifter för offer.

Mer än 1 900 år senare har vi fortfarande nytta av dessa delar av Bibeln på flera sätt. Bibeln skulle inte ens finnas om inte Gud hade sett till att den blev skriven och bevarad av ett folk som han utvalde. (Romarna 3:1, 2) I det forntida Israel var inte lagsamlingen bara en helig relik som skulle bevaras för framtida generationer, utan den fungerade som nationens grundlag. Detaljer i lagen, som kan verka oviktiga för oss i dag, var avgörande för deras överlevnad och för deras dagliga liv. Släktregistren i Bibeln var viktiga för att man skulle kunna identifiera Messias, som enligt profetiorna skulle vara en avkomling i rakt nedstigande led av kung David. (2 Samuelsboken 7:12, 13; Lukas 1:32; 3:23–31)

Även om kristna inte måste följa Moses lag, måste de tro på den utlovade Messias, Jesus Kristus. Bibelns släktregister bevisar att Jesus verkligen var den utlovade avkomlingen till David. Och alla detaljer om offer fördjupar vår uppskattning av Jesu större och mycket viktigare offer. Sådana detaljer stärker också vår tro på värdet av Jesu offer. (Hebréerna 9:11, 12)

I det första århundradet skrev Paulus till den kristna församlingen i Rom: ”Allt som skrivits förr, det har skrivits till vår undervisning, för att vi genom vår uthållighet och genom trösten från Skrifterna skall ha hopp.” (Romarna 15:4) Det här påminner oss om att Bibeln skrevs för att vi skulle få nytta av den, men den skrevs inte bara för vår skull. I mer än 3 500 år har de inspirerade orden gett Guds folk vägledning, anvisningar och korrigering – i Sinais vildmark, i det utlovade landet, i fångenskapen i Babylon, i romarriket och nu över hela världen. Det gör Bibeln helt unik. Precis som rötterna på äppelträdet kan vara svåra att se, kan det till en början vara svårt att se värdet av vissa delar av Bibeln. Att man gräver lite gör att man ser det verkliga värdet, och den ansträngningen kommer verkligen att löna sig.

HAR DU UNDRAT?

● Hur länge hade Timoteus känt ”de heliga skrifterna”? (2 Timoteus 3:15)

● Vilka delar av Bibeln är inspirerade och nyttiga? (2 Timoteus 3:16)

● Hur kan vi få nytta av ”allt som skrivits förr”? (Romarna 15:4)

[Bilder på sidan 29]

Bibelns detaljer om offer kan fördjupa vår uppskattning av Jesu offer.