Stress – hur den påverkar oss

Vad händer när du rusar i väg för att hinna med en buss eller ett tåg? Du känner säkert hur kroppen reagerar, att blodtrycket stiger och hjärtat slår fortare. Men även om du missar bussen eller tåget brukar hjärtat i allmänhet börja slå normalt efter en stund och du kan börja andas som vanligt igen.

MEN om du har varit utsatt för stress under lång tid kan du reagera annorlunda. Då kan det ta längre tid innan oron och muskelspänningen har släppt och innan det förhöjda blodtrycket och den störda matspjälkningen har återställts och fungerar normalt igen. Fler och fler märker att spänningen aldrig släpper. Många upplever att de har ett monotont och ointressant arbete som de sitter fast i. Hur påverkas kroppen och hälsan av stress?

Hur kroppen reagerar på stress

Doktor Arien van der Merwe, som är expert på det här ämnet, förklarar hur kroppen reagerar på stress. Den reagerar omedelbart och sätter fart på en komplex ”stresskaskad av neurokemiska ämnen och hormoner som far genom hela kroppen och försätter alla organ och system i högsta larmberedskap”.

Kroppen gör sig genast redo att sätta in extra resurser. Alla sinnen – däribland synen, hörseln och känseln – engageras. Hjärnan reagerar snabbt. Binjurarna insöndrar omedelbart kraftfulla hormoner som aktiverar musklerna, men även hjärtat, lungorna och andra organ som kan behöva engageras för att hantera den stressiga situationen.

I en akut krissituation kan kroppens reaktion på stress rädda livet på oss, till exempel när den får oss att hoppa undan för en bil som kommer farande. Men när stressen blir långvarig kommer saken i ett helt annat läge.

När stress blir en fiende

Vad händer om kroppen hela tiden får gå på högvarv? Musklerna slappnar aldrig av, pulsen förblir hög och blodtrycket vill inte gå ner, och värdena för kolesterol, fett, socker, hormoner och andra kemiska ämnen i blodet ligger ständigt på för hög nivå. Om man har förhöjda värden på sådana kemiska ämnen – vilket är bra vid korta, intensiva och sällan förekommande  insatser – och de förblir på den nivån skadas till slut viktiga organ i kroppen. Vad blir följden?

Du kanske börjar få ont i ryggen, ont i huvudet, kramp i halsmusklerna och spända muskler. Läkare menar att sådana symtom ofta är tecken på kronisk stress. Ständig stress kan hämma kreativiteten och produktiviteten och kan dessutom leda till att man förlorar entusiasmen och skadar relationerna till andra  människor. Det kan också leda till att tjocktarmen blir irriterad, att man får IBS (irritable bowel syndrome). Man kan också få diarré och kramp i matstrupen. Kronisk stress kan få ännu allvarligare följder. Stroke, hjärtinfarkt, njursvikt, hjärt-kärlsjukdomar och diabetes kan orsakas eller förvärras av långvarig stress.

Arien van der Merwe skriver: ”På grund av att kortisol insöndras vid långvarig stress har fett en tendens att samla sig runt magen och ryggen.” Vissa hudproblem, som eksem och psoriasis, är ofta relaterade till – eller förvärras av – stress. Svår stress har också samband med depression, ökad aggressivitet och känslomässig utmattning. Förmågan att minnas och att koncentrera sig kan också skadas permanent av ständig stress. Om man utsätts för långvarig stress kan immunsystemet skadas allvarligt och göra att man lätt blir mottaglig för allt från en vanlig förkylning till cancer och autoimmuna sjukdomar.

Stress har stor inverkan på hur vi mår mentalt, fysiskt, emotionellt och andligt. Vi behöver därför veta hur vi ska hålla den under kontroll. Men vi vill inte ta bort kroppens stressreaktion helt. Varför inte?

Vi kan likna stress vid en yster häst. Det kan vara trevligt att rida på en sådan häst. Men om den skulle bli så vild att vi tappar kontrollen över den, kan den vara livsfarlig för oss. På samma sätt kan lagom mycket stress göra livet njutbart och trevligt och kan stimulera oss till att vara kreativa, produktiva, entusiastiska och friska.

Men hur kan vi hålla stressen på en sådan nivå att vi kan få ut så mycket som möjligt av livet? Nästa artikel tar upp hur vi kan hantera stress på ett effektivt sätt och hur det påverkar oss.

[Ruta på sidan 5]

”DANAD SÅ UNDERBART” AV EN VIS, KÄRLEKSFULL SKAPARE

Enligt en populär teori är kroppens reaktion på stress något som vi ärvt från förhistoriska människor och deras reaktion inför hotet från mammutar och sabeltandade tigrar, men så är det inte. I stället är det så att våra invecklade fysiologiska system har formats skickligt av en mästerlig Skapare. Blodets komplicerade förmåga att levra sig – att bekämpa infektioner och läka sår – och kroppens fantastiska förmåga att reagera på stress vittnar om att det finns en vis och kärleksfull Skapare.

Dessa system i kroppen visar att vi är danade ”så underbart att det inger fruktan”. (Psalm 139:13–16) Allt vad Gud i sin kärlek har gjort för oss i andligt och fysiskt avseende, och att han har skapat oss så underbart att vi kan njuta av livet, visar att smärta, sorg och död inte kommer att finnas i det framtida paradiset på jorden. (Uppenbarelseboken 21:3–5)

[Diagram/Bild på sidan 5]

NEGATIVA EFFEKTER AV LÅNGVARIG STRESS

(För formaterad text, se publikationen)

Huvudvärk

Nackont

Tandgnissling

Ryggont

Hjärtsjukdom

Magsår

Muskelkramp