Varm mat från hemmet till kontoret i Mumbai

DU ÅKER till arbetet redan klockan fem på morgonen. Vid lunchtid skulle du gärna vilja ha hemlagad mat, kryddad precis som du vill ha den. För tusentals människor som arbetar i Mumbai i Indien är det möjligt att få det tack vare dabbawalor som levererar hemlagad mat. *

En affärsidé

Mot slutet av 1800-talet var Mumbai, som då kallades Bombay, ett växande kommersiellt centrum. Brittiska och indiska affärsmän hade lång väg till sina kontor, och färdmedlen var långsamma. Det fanns inte många restauranger. Affärsmännen ville gärna ha hemlagad lunch och anställde därför tjänare som kom med lagad mat från arbetsgivarens hem till hans kontor. En framsynt entreprenör såg här en möjlighet att göra affärer och tog in arbetslösa ungdomar från byarna och lät ungdomarna leverera mat från hemmen till kontoren. Från denna ringa början har en blomstrande affärsrörelse vuxit fram.

Det finns naturligtvis fler restauranger nu, men hemlagad mat är fortfarande populär och billig. Dessutom har många människor problem med hälsan och måste hålla diet. Andra äter inte viss mat på grund av sin religion. En del människor avstår till exempel från lök, och andra äter inte vitlök. Mycket av detta finns i restaurangmat, men genom leveranser från hemmen till kontoren kan man få den mat man vill ha.

En mycket pålitlig service

Det här relativt enkla leveranssystemet har inte förändrats mycket under åren. Det är bara omfattningen som har förändrats. Nu  levererar över 5 000 män och en del kvinnor över 200 000 luncher dagligen från hem i området där de bor till kontor spridda över den här tättbefolkade staden med över 20 miljoner invånare. För att täcka området som har en radie på omkring 60 kilometer går vissa dabbawalor – och drar kanske 30 eller 40 matlådor på kärror – medan andra cyklar eller åker tåg. Och de levererar rätt lunch till rätt person i rätt tid. Det sägs bli bara en felleverans på 6 miljoner leveranser! Hur är det möjligt?

År 1956 registrerades dabbawalorna som en förening med en styrelse och andra tjänstemän. Grupper av arbetare med en förman fungerar som separata enheter. Men alla är delägare och har andelar i föreningen, och detta sägs vara hemligheten bakom deras framgång. De har faktiskt inte haft någon strejk sedan verksamheten började för över 100 år sedan.

Dabbawalorna bär ett identitetskort och är lätta att känna igen på sin speciella vita skjorta, sina vida byxor och sin vita mössa. Om de inte har mössan på sig, är sena eller är borta utan goda skäl eller man kommer på dem med att dricka alkohol på arbetstid riskerar de att få böta.

 Deras dagliga rutin

Klockan 8.30 har någon i kundens hem, kanske hustrun, lagat mat och lagt den i en matlåda – en dabba. Matlådan består av flera delar som ställs ovanpå varandra och hålls ihop med metallspännen. En dabbawala samlar ihop flera sådana matlådor från ett område, lastar dem på sin cykel eller kärra och tar dem snabbt till järnvägsstationen, där han sammanträffar med andra i sin grupp. Där sorterar de lådorna efter adress, ungefär som en brevbärare sorterar post.

Varje matlåda är märkt med bokstäver, siffror och färger som visar vilket bostadsområde maten kommer från, den lokala järnvägsstationen, den station den ska till, byggnadens namn och våningsnummer. Matlådor som är avsedda för ett och samma område samlas ihop och lastas på långa träställ som kan ta ända upp till 48 matlådor. När tåget kommer lastas matlådorna in i en speciell avdelning intill förarhytten. När tåget kommer till en centralstation sorteras matlådorna ännu en gång och förs till den station de ska till. Där sorteras de igen för att till slut levereras till kunden på cykel eller kärra.

Det här transportsättet är inte bara effektivt utan också billigt. Dabbawalorna fastnar inte i trafikstockningar, eftersom de cyklar på sidogator eller mellan raderna av bilar. Detta medför att maten levereras till rätt kontor klockan 12.30. Mellan klockan 13.15 och 14.00, sedan den hårt arbetande dabbawalan själv har ätit lunch, samlar han ihop de tomma matlådorna och tar dem tillbaka till ägarens hem, där någon i familjen diskar lådan och gör den klar för nästa dag. Från början till slut är hela proceduren snabb och effektiv, likt ett stafettlopp.

En mycket uppskattad service

Dabbawalornas fina insatser har inte gått obemärkt förbi. Andra organisationer har analyserat leveranssystemet för att tillämpa lärdomarna i annan affärsverksamhet. Man har gjort dokumentärfilmer om dabbawalor. Forbes Global Magazine har belönat dem med utmärkelsen Sex sigma för deras näst intill perfekta service. De har nämnts i Guinness rekordbok och i studier vid Harvard Business School i USA. Dabbawalorna har även fått besök av höga dignitärer, däribland en medlem av det brittiska kungahuset, som var så imponerad av deras arbete att han inbjöd några av dem till sitt bröllop i England.

Nu använder dabbawalor datorer och mobiltelefoner för att ta emot beställningar och föra räkenskaper. Men leveranssättet är detsamma. När lunchtiden närmar sig är många hungriga kontorsarbetare i Mumbai övertygade om att ett varmt hemlagat mål mat ska komma punktligt till deras skrivbord – inte en minut för sent!

[Fotnot]

[Bild på sidan 11]

Matlådor lastas på ett tåg för vidare transport.

[Bild på sidan 11]

En ”dabba” består av separata delar som ställs ovanpå varandra för att lätt kunna bäras och transporteras.

[Bild på sidan 12]

Många företag har lärt av ”dabbawalornas” effektiva leveranssystem.