Slump eller formgivning?

Fjällfotssnäckans skal

● Fjällfotssnäckan har ett av de starkaste ytterskelett som någonsin påträffats i naturen. Den här lilla mollusken lever på Indiska oceanens botten. Tack vare skalet har den inga problem med vattentrycket på 2 400 meters djup, inte heller med vattnets höga surhetsgrad eller de stora temperaturväxlingar som bland annat uppstår när hett vatten väller upp från hydrotermala flöden. Skalet skyddar den också mot angrepp av rovdjur.

Intressanta fakta: Snäckskalet har tre lager. Det första består av järnsulfider. Det andra liknar det proteinlager man finner hos andra snäckarter, och det tredje utgörs av kalciummineralet aragonit. Det här tredubbla skiktet ger den ett ogenomträngligt skydd mot angripande krabbor, som försöker krossa skalet med sina starka klor. Krabban kan ha snäckan i sitt grepp i flera dagar, men den går ändå inte sönder.

Forskare som använde en så kallad indenter, en slags sond med diamantspets, upptäckte att ”ytterskalet är byggt för att spricka på ett sätt som absorberar energi”, rapporterar tidskriften Discover. ”Sprickorna sprider sig bara runt partiklarna av järnsulfid. Sådana ’mikrosprickor’ absorberar inte bara energi. De förhindrar också att större sprickor bildas.” Samtidigt absorberar mellanlagret den mekaniska energi som skalet utsätts för under ett angrepp.

Forskare hoppas kunna använda principen bakom fjällfotssnäckans skal för att ta fram starkare hjälmar och skottsäkra västar och även bättre fartygs- och flygplansskrov. ”Till och med oljeledningar som rubbas ur sitt läge av isberg skulle kunna förbättras tack vare den här upptäckten”, skriver Discover.

Vad tror du? Har fjällfotssnäckans skal kommit till av en slump? Eller finns det en konstruktör bakom?

[Diagram på sidan 23]

(För formaterad text, se publikationen)

Indenter

Ytterlager

Mellanlager

Innerlager

[Bildkälla på sidan 23]

Genom vänligt tillmötesgående från Anders Warén.