Fiske ur ett fågelperspektiv
Fiske ur ett fågelperspektiv
BÅDE fåglar och människor måste lösa tre grundläggande problem när de fiskar: 1) att hitta fisken, 2) att närma sig den och 3) att fånga den.
En vanlig metod bland fiskare i det forntida Egypten var att spetsa fisken med en harpun. Men vissa arter av hägrar använde sig av samma princip långt innan några mänskliga konkurrenter fanns på scenen.
Gråhägern, som är vanlig i Nildeltat i Egypten, använder sin vassa näbb för att spetsa fisken. Den kan till och med spetsa två fiskar på samma gång, och den kan sätta i sig mer än ett halvt kilo fisk om dagen. Hägern kan sägas överträffa människan i slughet.
Hägern är känd för att smyga sig på och överraska sina byten. Antingen vadar den sakta i grunt vatten, eller också står den blick stilla med näbben redo. När en fisk kommer inom räckhåll slänger den blixtsnabbt ner huvudet i vattnet och fångar fisken med näbben. Hägerns tålamod brukar i regel löna sig.
Fiske med bete
I boken The Life of Birds berättas det att den grönryggade hägern i Japan verkar härma människor som matar fisk med brödbitar. Den här uppfinningsrika fågeln använder också bröd för att dra till sig fisk.
Även silkeshägern i Västindien lockar till sig fisk med hjälp av bröd. Men ibland låter den helt enkelt sina gula fötter göra jobbet. Den står då med ena foten i det grunda vattnet och plaskar med den andra för att göra fiskarna nyfikna.
Hugg-i-farten-teknik
Fåglar har många olika fiskemetoder. Fiskgjusar och fiskörnar använder sig av något man kan kalla hugg-i-farten-teknik. De flyger över vattnet och håller utkik efter fisk som simmar nära vattenytan. När de väl får syn på en fisk störtdyker de med halvt ihopfällda
vingar mot vattnet. Strax före nedslaget rätar de upp kroppen och fångar fisken med klorna. Den här tekniken kräver både tajming och utmärkt syn.Ibland upptäcker den afrikanska fiskörnen att den satt klorna i en alldeles för tung fisk, kanske en bjässe på uppemot tre kilo! Hur löser den det? Biologer har bevittnat hur en del fåglar använt sina vingar för att paddla i land!
Undervattensfiske
Sulor dyker också efter fisk, men de har en helt lodrät dykstil. Små flockar flyger tillsammans för att upptäcka fiskstim nära vattenytan. Fiskarnas glänsande kroppar får det mörkblå havet att se ljusgrönt ut uppifrån. Den här avslöjande färgskiftningen sätter fart på sulorna.
När de upptäckt ett fiskstim dyker de likt projektiler ner mot vattnet i närmare 100 kilometer i timmen. Det här skådespelet påminner nästan om en olympisk simhoppstävling. Andra flockar lägger snart märke till vad som händer och skyndar sig dit för att inte missa kalaset.
Men till skillnad från hägrarna fångar inte sulorna fisken när de slår ner i vattnet. Kraften som uppstår när de dyker gör att de når flera meters djup. Det är först på väg upp mot ytan som de fångar fisken och sväljer den hel.
Tärnor är också duktiga dykare, men de håller sig mycket närmare vattenytan när de ryttlar och anfaller. I en handbok om världens fåglar förklaras det att i stället för att störtdyka, som sulorna gör, är tärnorna ”tekniska, eleganta och spänstiga i sin flykt”. (Handbook of the Birds of the World) De snappar upp fisken vid vattenytan. Men i sällsynta fall jagar de den en kort sträcka under ytan.
Gruppfiske
Pelikanernas stora näbb kanske gör att de ser klumpiga ut, men de är faktiskt fulländade både som fiskare och flygare. Den bruna pelikanen brukar dyka efter sin mat, och ibland stjäl den fisk när fiskare halar in sina nät. Men pelikanernas verkliga specialitet är att jaga i grupp.
Pelikaner är av naturen flockdjur. Det är en oförglömlig syn att se dem arbeta tillsammans. Vanligtvis landar ett dussintal fåglar på vattnet och bildar en halvcirkel. I den här formationen simmar de sedan sakta mot grundare vatten och driver ett fiskstim framför sig. Som på en signal breder de ut sina vingar och sticker ner huvudena för att skopa upp fisk i näbben.
Naturligtvis kan varken fåglar eller människor fånga varenda fisk de siktar in sig på. Men fåglarnas fiskelycka är ändå mycket större än den som deras mänskliga kollegor får uppleva.
[Bild på sidan 12]
Afrikansk fiskörn
[Bildkälla]
Photolibrary.
[Bild på sidan 12]
Gråhäger
[Bild på sidan 13]
Havssulor
[Bild på sidan 13]
Fisktärna
[Bild på sidan 13]
Australiska pelikaner