”Skriv till Anton!”

● Anton, ett tonårigt Jehovas vittne, bodde i den avlägsna byn Sjtjelkan i Stavropol kraj i Ryssland. Som liten fick han diagnosen Duchennes muskeldystrofi, en obotlig sjukdom som snabbt bryter ner musklerna och som vanligen leder till döden före 20 års ålder. När han var nio kunde han varken gå eller resa sig längre.

Jevgenij och hans fru Diana träffade Anton när de besökte en församling av Jehovas vittnen. ”Rent fysiskt var Anton oerhört svag”, berättar Diana, ”men han var stark andligen. Eftersom Antons storebror hade dött av samma sjukdom när han var 19, visste Anton att han inte hade lång tid kvar. Men han var ändå glad och positiv.”

Både Diana och Jevgenij uppmuntrade Anton att försöka nå fler med Bibelns budskap genom att skriva brev till invånare i andra isolerade byar. År 2005 skrev han omkring 500 brev och skickade dem till närliggande byar. Men till sin stora besvikelse fick han inte ett enda svar. Trots det fortsatte han med sin brevskrivning, och han bad innerligt till Gud om vägledning för att kunna göra nytta som förkunnare trots sina omständigheter.

I en tidning fick Anton en dag syn på en insändare från en sjuk kvinna som behövde få tröst. Han skrev ett brev till henne, och delar av det publicerades i samma tidning: ”Att läsa Bibeln hjälper mig att ha en positiv framtidssyn trots att min sjukdom är obotlig. Jag älskar att få brev och hoppas alltid på att få några.”

Djupt rörd skrev kvinnan ytterligare ett brev till tidningen, och det publicerades under rubriken ”Skriv till Anton!” Hon skrev att hon uppskattade de andliga tankarna i Antons brev och tillade: ”Gör något för Anton! Skriv ett brev till honom. Han behöver verkligen alla vänliga ord han kan få!” Hans adress fanns också med i tidningen.

Nu började brev till Anton strömma in till det lilla postkontoret i byn – upp till 30 om dagen! De kom från hela Ryssland, från Baltikum, Tyskland och ända från Frankrike. Han fick flera hundra brev från tidningens läsare. ”Anton var överlycklig!”, säger Diana. ”Nu fick han hundratals personer som han kunde skriva till och berätta om sina bibliska trosuppfattningar för.”

I över ett år brevväxlade Anton med dem som hade skrivit till honom och berättade om sanningarna i Bibeln. När hans händer till slut blev för svaga började han diktera sina brev i stället. I september 2008 dog Anton, 20 år gammal. Trots att han var extremt svag gjorde hans tro och kärlek till förkunnartjänsten att han kunde beröra hundratals människor.