Vad är rimligast?
Vad är rimligast?
INGEN människa var med och bevittnade hur livet uppstod på jorden. Och ingen har heller sett hur en livsform har utvecklats till en annan – en reptil till ett däggdjur, till exempel. * Därför måste vi förlita oss på tillgängliga fakta för att kunna dra slutsatser om livets uppkomst. Och vi måste låta fakta tala för sig själva i stället för att till varje pris försöka få dem att stämma med vår personliga uppfattning.
Men många ateister betraktar vetenskapen i ljuset av materialismen – en filosofi som utgår ifrån att livet enbart är en följd av materiella processer. ”Vi har redan valt materialismen som utgångspunkt”, skrev evolutionisten Richard Lewontin. ”Denna materialism är inte förhandlingsbar, för vi kan inte tillåta att Gud sätter foten i dörren.” Materialister väljer därför att tro på det enda alternativ de har – evolutionen.
Även religiösa människor kan ha förutfattade meningar som förvrider deras syn på vetenskapen. Som nämndes tidigare håller en del kreationister fast vid den felaktiga uppfattningen att Gud skapade världen på sex bokstavliga dagar för bara några tusen år sedan. Eftersom de har valt den utgångspunkten försöker de vrida och vända på fakta för att få dem att passa med deras extremt bokstavliga bibeltolkning. (Se rutan ”Hur lång är en ’dag’?” på sidan 9.) De som gör så extrema tolkningar antingen av Bibeln eller av vetenskapen får inga tillfredsställande svar när de försöker skaffa sig en grund för sin tro.
Vilken uppfattning stämmer med alla fakta?
En del evolutionister tror att de komplexa molekyler som levande organismer består av har kommit till på följande sätt:
1. Viktiga byggstenar bildade på något sätt enkla molekyler.
2. De här molekylerna sammanfogades sedan i exakt de sekvenser som krävs för att bilda DNA, RNA och proteiner med kapacitet att lagra den information som behövs för livsnödvändiga processer.
3. Molekylerna bildade på något sätt de specifika sekvenser som krävs för att de ska kunna kopiera sig själva. Utan kopiering kan ingen evolution äga rum och inget liv existera.
Hur bildades de molekyler som är nödvändiga för liv, och hur fick de sina fantastiska förmågor utan en intelligent konstruktör? Evolutionsforskningen kan inte ge tillräckliga förklaringar eller tillfredsställande svar på frågorna om livets uppkomst. De som förnekar en Skapare tillskriver i grund och botten icke-intelligenta molekyler och naturkrafter gudalika förmågor.
Men vad visar fakta? Inte att molekyler utvecklas till komplexa livsformer. De fysiska lagarna säger tvärtom att komplexa saker – maskiner, hus och även levande celler – med tiden bryts ner. * Ändå hävdar evolutionister att det motsatta kan ske. I boken Evolution for Dummies sägs det att evolutionen inträffade därför att jorden ”får massor av energi från solen, och den energin gör att komplexiteten ökar”.
Det är helt klart så att det behövs energi för att skapa ordning ur oordning, till exempel för att sammanfoga tegel, trä och spik till ett hus. Men energin måste noggrant styras och riktas eftersom okontrollerad energi snarare påskyndar nedbrytning, precis som energin från solen och vinden kan få en byggnad att förfalla i snabbare takt. * De som tror på evolutionen kan inte ge någon bra förklaring till hur energin styrs för att skapa ökad komplexitet.
När vi å andra sidan betraktar livet och universum som ett verk av en vis Skapare med ett ”överflöd på dynamisk energi”, får vi en förklaring både till livets komplexa informationssystem och till de finjusterade krafter som styr all materia, från enorma galaxer till små atomer. * (Jesaja 40:26)
Tron på en Skapare stämmer också med den nu allmänt accepterade uppfattningen att det fysiska universum har haft en början. ”I begynnelsen skapade Gud himlen och jorden”, sägs det i 1 Moseboken 1:1.
Nya upptäckter gör utan undantag att den materialistiska filosofin blir allt svårare att försvara, och detta har fått en del ateister att ompröva sina uppfattningar. * En del av dem har kommit fram till att universums under är synliga bevis på vår Skapares, Jehova Guds, ”osynliga egenskaper” och ”eviga makt”. (Romarna 1:20) Skulle du kunna tänka dig att undersöka det här ämnet ytterligare? Inget skulle kunna vara av större betydelse. *
[Fotnoter]
^ § 2 Biologen Ernst Mayr var övertygad evolutionist men erkände ändå att ”fossillagren präglas av diskontinuitet”, eftersom nya livsformer dyker upp plötsligt och oväntat.
^ § 11 Sådant förfall är resultatet av det som kallas termodynamikens andra huvudsats. Enkelt uttryckt innebär den att allting har en tendens att gå från ordning till oordning.
^ § 12 DNA kan förändras genom mutationer, som kan orsakas av exempelvis strålning och vissa kemiska ämnen. Men mutationerna leder inte till nya arter. (Se artikeln ”Är evolutionen ett faktum?” i Vakna! för september 2006.)
^ § 13 Se boken ”Finns det en skapare som bryr sig om oss?”, utgiven av Jehovas vittnen.
^ § 15 Se artikeln ”Jag blev uppfostrad som ateist” i Vakna! för november 2010.
^ § 15 Läs mer om skapelse kontra evolution i broschyrerna Hur har livet kommit till? och Livets uppkomst – fem frågor som kräver svar, utgivna av Jehovas vittnen.
[Ruta på sidan 8]
UTVECKLAS VI ELLER BRYTS VI NER?
En del forskare uttrycker oro över att människans arvsmassa faktiskt håller på att försämras på grund av allt fler mutationer, eller defekter. Om detta är sant strider det mot uppfattningen att vi utvecklas, eller går framåt. Men om Gud har skapat vår arvsmassa, varför har den då brister? Bibeln berättar det som vetenskapen inte kan – att människans ofullkomlighet beror på synd, eller olydnad mot Gud. ”Synden kom in i världen genom en enda människa [Adam], och döden genom synden”, står det i Romarna 5:12. En nedbrytning av arvsmassan talar alltså emot evolutionen och för Bibeln. Betyder det att arvsmassan kommer att försämras i all oändlighet? Nej. Gud har lovat att ingripa i det som händer här på jorden och reparera all den skada som orsakades av de första människorna. Ja, det är vår Skapare, inte en blind evolution, som kommer att göra vår arvsmassa felfri. (Uppenbarelseboken 21:3, 4)
[Ruta på sidan 9]
HUR LÅNG ÄR EN ”DAG”?
I Bibeln kan ordet ”dag” syfta på tidsperioder av varierande längd. I Första Moseboken 2:4 kallas till exempel hela den sex ”dagar” långa skapelseperioden för ”den dag då Jehova Gud gjorde jord och himmel”. Varje dag bestod tydligen av en lång tidsperiod. Bibeln nämner att var och en av de sex skapelsedagarna tog slut, men intressant nog säger den ingenting om att den sjunde dagen gjorde det. Varför det? Därför att den fortfarande pågår. (1 Moseboken 2:3; Hebréerna 4:4–6, 11)
[Bild på sidan 8]
Saker som inte underhålls tenderar att förfalla.
[Bild på sidorna 8, 9]
Guds kraft och hans andra egenskaper syns tydligt i universum.
