En unik stad av papper

”EN STAD av papper?” säger du. Ja, men inte en riktig stad, utan en skalenlig modell. Staden är Prag, Tjeckiens huvudstad, och modellen finns bevarad på stadsmuseet där. Mannen som byggde modellen hette Antonín Langweil, och han arbetade på den i elva år, från 1826 till 1837, det år han dog. Vad fick honom att sätta i gång med ett så komplicerat projekt?

Langweil föddes 1791 i den lilla staden Postoloprty i nuvarande Tjeckien. Efter att ha studerat litografi vid Konstakademien i Wien öppnade han Prags första litografiska verkstad. Men han var ingen framgångsrik affärsman, och till slut fick han lägga ner sin verksamhet. År 1826, när han besökte en utställning i Prag, fick han se en gipsmodell av Paris. Inspirerad av detta bestämde han sig för att skapa en modell av Prag och då använda sig av kartong och trä.

Till att börja med använde han flera år till att samla in noggrann information om staden. Han gick runt på alla gator och gjorde skisser och noterade exakt var alla byggnader, parkbänkar, skjul, statyer och träd var placerade. Han tog också med mindre detaljer, som tunnor, trasiga fönster, en stege lutad mot en vägg och till och med vedtravar! Sedan började han med själva modellen och byggde den i  skala 1:480. För att dryga ut sin knappa inkomst tillverkade han också modeller av hus som tillhörde adeln.

År 1837 insjuknade Langweil i tuberkulos, och i juni samma år dog han och efterlämnade sin fru och fem döttrar. Tre år senare hamnade modellen på Patriotiska museet, som nu är Tjeckiens nationalmuseum. Hur kom det sig? År 1840 erbjöd sig Langweils änka att sälja modellen till kejsar Ferdinand I, som köpte den och sedan generöst nog skänkte den till museet. Den fraktades dit i nio packlårar. Numera finns modellen på Prags stadsmuseum, och enligt en talesman för museet ”ställdes Langweils modell bara ut några få gånger under 1800-talet, bland annat i samband med jubileumsutställningen i Prag 1891. Inför detta högtidliga tillfälle genomgick den dyra reparationer ... Från och med 1905 blev modellen en del av den permanenta utställningen på nationalmuseets lapidarium.”

En magnet för historiker

Langweils pappersmodell är väldigt populär. Den mäter 5,8 gånger 3,2 meter och är innesluten i en glasmonter och lyses upp av en mängd smålampor. Staden ser så verklig ut att man nästan måste påminna sig om att det är en modell man tittar på! Ja, Langweil lade ner stor möda på att få de över två tusen miniatyrbyggnaderna att se så verkliga ut som möjligt.

Som exempel kan nämnas att Langweil numrerade alla byggnader. Han tog också med gatlyktor, rännstenar och kullerstenar. Dessutom återgav han troget kyrkorna med deras målade fönster – även de rutor som var trasiga eller som saknades. På byggnader där putsen hade lossnat ser man de bakomliggande tegelstenarna. Langweil tog också med floden Vltava som slingrar sig fram genom Prag.

I dag är Langweils pappersmodell inte bara ett intressant museiföremål, utan också en magnet för konstälskare och historiker som vill se hur Prag har förändrats med åren. Vissa delar av staden ser naturligtvis ganska annorlunda ut i dag på grund av nybyggen och renoveringar, särskilt de judiska kvarteren och den del som kallas Gamla stan. Tack vare modern teknik har man kunnat digitalisera Langweils modell, så med hjälp av en interaktiv datamodell kan besökare uppleva Prag anno 1837.

I april 1837 frågade en sjuklig Langweil om hans modell kunde få placeras i det som då kallades Patriotiska museet, men erbjudandet avvisades. Så besviken han måste ha blivit! Men tänk om han hade kunnat besöka stadsmuseet i dag och ”ströva omkring” i sitt gamla Prag med hjälp av en dataskärm. Säkert hade han då tänkt att allt hans arbete inte varit förgäves.

[Bild på sidan 10]

Antonín Langweil.

[Bild på sidan 10]

Langweils pappersmodell av Prag.

[Bild på sidan 10, 11]

Modellen i närbild.

[Bildkällor på sidan 10]

Sidan 10, Langweil: S laskavým svolením Národního muzea v Praze; sidan 10 och 11, foton av modellen: S laskavým svolením Muzea hlavního mesta Prahy.