Hur man hjälper dem med ångestsjukdomar

”Jag får ofta hjärtklappning, börjar kallsvettas och får svårt att andas. Känslor av rädsla, ångest och sinnesförvirring tar över helt och hållet.” – Isabella, en fyrtioårig kvinna med panikångest.

ÅNGEST kan beskrivas som ”en känsla av rädsla och oro”. Har du till exempel blivit rädd när du sett en arg hund komma emot dig? Vad hände så fort hunden försvann? Då försvann också den oroliga känslan, eller hur? När blir då ångesten sjuklig?

Ångest ses som en sjukdom när den blir kronisk och håller i sig även när det inte längre finns någon anledning att känna sig rädd eller orolig. Enligt svenska läkemedelsverket drabbas var tredje kvinna och var femte man någon gång i livet av en ångestsjukdom. Tänk på Isabella, som citerades i inledningen. En sådan ihållande ångest som hon upplever kan få allvarliga konsekvenser för den som drabbas.

Dessutom kan även familjen bli hårt drabbad. Men det finns hopp. I en publikation från National Institute of Mental Health i USA står det: ”Det finns effektiva sätt att behandla ångestsjukdomar, och undan för undan presenterar forskningen nya behandlingsmetoder som kan hjälpa de flesta att få ett meningsfullt och givande liv.”

 Släkt och vänner kan också vara till stor hjälp. Hur då?

Hur man hjälper

Var ett stöd. Monica, som lider av generaliserat ångestsyndrom och posttraumatiskt stressyndrom, berättar: ”De flesta har svårt att sätta sig in i mina känslomässiga problem.”

Det här gör ofta att de som är sjuka är så rädda att bli missförstådda att de försöker dölja sina problem. Det kan leda till skuldkänslor, som i sin tur försämrar hälsotillståndet. Därför är det oerhört viktigt att familj och vänner är stöttande.

Lär dig mer om sjukdomen. Det här är särskilt viktigt för den som har nära kontakt med någon som har en ångestsjukdom, till exempel en familjemedlem eller en nära vän.

Ge tröst och uppmuntran. Missionären Paulus, som levde under det första århundradet, uppmanade sina vänner i den grekiska staden Thessalonike: ”Fortsätt ... att trösta varandra och bygga upp varandra.” (1 Thessalonikerna 5:11) Det här kan vi göra både med våra ord och vårt tonfall. Vi behöver visa att vi verkligen bryr oss om våra vänner, och vi måste undvika sårande antydningar.

Du kanske har läst om Jobs tre ”vänner”, som Bibeln berättar om. De menade felaktigt att Job på något sätt försökte dölja allvarliga synder och att det var det som orsakade hans lidande.

Ta därför hänsyn till den sjukes känslor. Lyssna noga. Försök se det hela ur hans eller hennes synvinkel, inte ur din egen. Dra inte förhastade slutsatser medan du lyssnar. De som utgav sig för att vara Jobs vänner gjorde det, och därför kallades de för ”tröttsamma tröstare”. De fick honom faktiskt att må ännu sämre! (Job 16:2)

Kom ihåg att lyssna uppmärksamt på dem som mår dåligt. Låt dem öppenhjärtigt få berätta hur de känner det. Då kan du bättre förstå vad de går igenom. Och tänk på vad det kan leda till – du kanske kan hjälpa någon att få ett bättre och meningsfullare liv!

 [Ruta/Bild på sidan 27]

Olika ångestsjukdomar

Det är viktigt med kunskap och förståelse, speciellt för nära släktingar och vänner till den som är drabbad. Vi ska nu ta upp fem olika ångestsjukdomar, eller ångestsyndrom.

Paniksyndrom Tänk på Isabella, som nämndes i inledningen. Det är inte bara själva ångestattackerna som hämmar henne. ”Mellan attackerna finns rädslan att det ska hända igen”, säger hon. Det här gör att de drabbade ofta undviker platser där de har haft en attack. En del blir så begränsade att de inte vill lämna hemmet, och andra måste ha någon de litar på vid sin sida för att klara av vissa situationer. Isabella förklarar: ”Bara det att man är ensam kan trigga i gång en attack. Men med mamma känns det tryggt. Hon måste bara finnas där!”

Tvångssyndrom En person med fobi för smuts och bakterier kan utveckla ett tvångsmässigt behov av att tvätta händerna om och om igen. Renan har ett annat tvångsbeteende. Han säger: ”Jag ältar gamla misstag, analyserar dem och försöker se dem ur alla möjliga vinklar, och till slut blir det kaos i huvudet.” Det här resulterar i ett tvångsmässigt behov av att erkänna tidigare misstag för andra. Han behöver hela tiden få bekräftelse på att allt är bra. Men med hjälp av medicinering kan han hålla tvångstankarna i schack. *

Posttraumatiskt stressyndrom (PTSD) På senare tid har det här uttrycket använts om en rad psykologiska symtom som kan uppkomma efter en traumatisk händelse som inneburit hot om eller vållande av fysisk skada. Personer med PTSD kan vara lättskrämda och lättirriterade och bli känslomässigt förlamade. De kan tappa intresset för sådant de tidigare tyckt om och ha svårt att känna för andra, i synnerhet för dem som har stått dem nära. En del blir aggressiva, till och med våldsamma, och undviker situationer som påminner om händelsen som utlöste traumat.

Social fobi Det här tillståndet innebär att man har en överdriven oro och ångest över hur man uppfattas i vardagliga sociala sammanhang. En del känner en intensiv, ihållande rädsla för att bli granskade och dömda av andra. De kan oroa sig i dagar eller veckor för en viss situation. Ångesten kan bli så stark att den påverkar arbetet, skolan eller andra vardagsaktiviteter och gör det svårt för dem att skaffa och behålla vänner.

Generaliserat ångestsyndrom Monica, som nämndes tidigare, lider av den här sjukdomen. Dagarna är fyllda av ”överdriven oro”, även om det egentligen inte finns någon anledning att oroa sig. De drabbade får lätt katastroftankar och är överdrivet bekymrade över sådant som hälsan, ekonomin, familjen eller jobbet. Tanken på att klara av ännu en dag kan räcka för att framkalla ångest. *

[Fotnoter]

[Bild på sidan 26]

”Fortsätt ... att trösta varandra.”