Varför så mycket ilska?

ORSAKERNA till ilska och vrede är komplexa. Även forskare medger att kunskaperna på det här området är mycket begränsade. Men de flesta experter på mental hälsa är ändå eniga om att det finns vissa faktorer som triggar i gång de här känslorna hos oss.

En trigger är något som gör oss frustrerade eller irriterade. Känslan uppstår ofta när vi utsätts för orättvis behandling, och den kan välla upp när vi blir förolämpade eller respektlöst behandlade. Vi kan också bli arga om vi känner att vår auktoritet eller vårt rykte hotas.

Vad som gör oss arga är naturligtvis individuellt och kan bland annat bero på ålder, kön och kultur. Hur man reagerar på triggerfaktorer kan också variera. En del blir sällan arga och kan ta en förolämpning med en axelryckning, medan andra lätt blir stötta och kan vara arga i dagar, veckor, månader och till och med år.

Överallt i vår omgivning finns det sådant som kan få humöret att rinna till. Och dessutom tycks vi bli känsligare för sådana här faktorer. Varför det? Till viss del beror det på den hänsynslösa, självupptagna attityd som är så vanlig i dag. Bibeln förklarar: ”I de sista dagarna ... skall [människorna] älska sig själva, vara penningkära, inbilska, övermodiga, ... egensinniga, uppblåsta av högmod.” (2 Timoteus 3:1–5) Är inte det här en träffande beskrivning av människor i vår tid?

Ja, när självupptagna människor inte får som de vill blir de ofta upprörda och arga. Men det finns också andra skäl till att ilska och vrede verkar vara ett växande problem. Vi ska se på några av dem.

Föräldrarnas exempel

Föräldrar har ett stort inflytande på sina barns personlighetsutveckling under hela uppväxten. Psykologen Harry L. Mills förklarar: ”Från mycket tidig ålder lär vi oss att uttrycka ilska genom att ta efter det arga beteende som vi ser runt omkring oss.”

Om barn växer upp i en fientlig miljö – där minsta sak gör att det hettar till – lär de sig i själva verket att lösa sina problem genom att bli arga. Man kan likna det vid en växt som får förorenat vatten. Den kanske växer, men den kan hämmas i utvecklingen och till och med få bestående skador. Ilska är som det förorenade vattnet, och barn som utsätts för andras vredesutbrott är mer benägna att själva få aggressionsproblem som vuxna.

Överbefolkade städer

År 1800 bodde omkring 3 procent av världens befolkning i städer. År 2008 var siffran uppe i 50 procent, och 2050 beräknas den ha stigit till hela 70 procent. Allteftersom fler och fler tränger ihop sig i stora städer är det bara att räkna med att ilskan och frustrationen ökar. Vi kan ta ett exempel: Mexico City är en av de största och mest överbefolkade städerna i världen. Trafikstockningar bidrar verkligen till uppretade känslor. Med 18 miljoner  invånare och 6 miljoner bilar kan staden ”mycket väl vara världens mest sönderstressade huvudstad”, skriver en journalist. ”Trafiken är intensiv, och minsta gnista kan göra att det tänder till.”

Tättbefolkade städer skapar också andra stressrelaterade problem, som luft- och ljudföroreningar, bostadsbrist, kulturkrockar och hög brottslighet. När sådana här problem ökar blir människor lätt otåliga, frustrerade och arga.

Den ekonomiska situationen

Den ekonomiska krisen i världen har orsakat mycket stress och oro. I en rapport från 2010, framtagen av Internationella valutafonden och Internationella arbetsorganisationen (ILO), konstateras det: ”Mer än 210 miljoner människor världen över beräknas vara arbetslösa.” Sorgligt nog är de flesta som förlorat sitt arbete helt utan skyddsnät.

För dem som fortfarande har ett jobb ser det inte mycket bättre ut. Enligt ILO har  arbetsrelaterad stress blivit en ”global epidemi”. ”Människor är rädda om sina jobb och är snabba att tro det värsta”, säger Lorne Curtis, en företagskonsult i Ontario i Kanada. Han förklarar att många därför ”intar försvarsställning och ofta kommer i konflikt med sina arbetsledare eller medarbetare”.

Fördomar och orättvisor

Hur skulle du känna det om du var med i ett tävlingslopp och du var den enda som måste springa med fötterna fastkedjade? Miljontals människor känner det ungefär så när de blir fördomsfullt behandlade på grund av sin hudfärg eller av andra orsaker. Många blir förbittrade när de ställs inför sådant som begränsar deras möjligheter att få jobb, utbildning, bostad och annat grundläggande i livet.

Andra orättvisor kan också leda till stort känslomässigt lidande. Tyvärr har de flesta av oss råkat ut för orättvisor på ett eller annat sätt. För mer än tre tusen år sedan sa den vise kung Salomo: ”Se, de förtrycktas tårar, men ingen tröstade dem.” (Predikaren 4:1) När orättvisorna staplas på varandra och inget ljus är i sikte kan man lätt känna vreden välla upp.

 Nöjesindustrin

Det har gjorts över tusen studier om hur barn påverkas av tv-våld och annat medievåld. James Steyer, grundaren till organisationen Common Sense Media, säger: ”En generation som under uppväxten gång på gång har utsatts för intensivt och realistiskt våld blir mer avtrubbad för aggressioner, får mindre motvilja mot brutalitet och känner mindre medkänsla.”

De flesta som tittat på våldsamma tv-program som barn blir naturligtvis inte kriminella längre fram. Men i olika medier framställs ändå våld och vrede som ett acceptabelt sätt att hantera motgångar på, och en ny generation som är mycket mer okänslig för våld har växt fram.

Onda andar

Bibeln visar att en osynlig kraft ligger bakom mycket av den aggressivitet som förekommer i samhället i dag. Hur kommer det sig? I början av mänsklighetens historia gjorde en rebellisk andevarelse uppror mot Gud den Allsmäktige. Den här onda andevarelsen kallas Satan, som på hebreiska betyder ”motståndare”. (1 Moseboken 3:1–13) Längre fram fick Satan med sig andra änglar i sitt uppror.

De här olydiga änglarna, som är kända som demoner eller onda andar, har förpassats till jordens närhet. (Uppenbarelseboken 12:9, 10, 12) Dessutom känner de ”stor förbittring” eftersom de vet att de bara har en kort tid kvar. Så även om vi inte kan se de onda andarna får vi uppleva konsekvenserna av deras handlingar. Hur då?

Satan och hans demoner försöker utnyttja våra syndfulla tendenser för att skapa ”fientligheter, osämja, svartsjuka, vredesutbrott, stridslystnad, söndringar ... och sådant som är likt detta”. (Galaterna 5:19–21)

Stå emot impulsen

Ja, om man tänker på alla problem och påtryckningar människor utsätts för när de försöker klara av alla måsten i livet, är det inte konstigt att de blir frustrerade.

Känslan att man bara måste få ut sina aggressioner kan vara oerhört stark. Men i nästa artikel ska vi se hur man kan få kontroll över sitt humör.

[Ruta på sidan 5]

DU KAN HA ALLVARLIGA PROBLEM OM ...

▶ du blir arg av att vänta i kön i mataffären.

▶ du ofta blir osams med dina arbetskamrater.

▶ du ibland ligger vaken och grubblar över sådant som gjort dig upprörd under dagen.

▶ du har svårt att förlåta dem som gjort dig upprörd.

▶ du ofta tappar humöret.

▶ du ofta skäms eller ångrar dig efteråt. *

[Fotnot]

[Ruta på sidan 6]

ILSKAN I SIFFROR

En stiftelse för främjandet av mental hälsa i London har publicerat en rapport om aggressivt beteende (Boiling Point—Problem Anger and What We Can Do About It). I rapporten presenteras bland annat följande statistik:

84% känner sig mer stressade på jobbet nu än för fem år sedan.

65% av dem som arbetar på kontor har varit med om vredesutbrott på sin arbetsplats.

45% blir arga på jobbet med jämna mellanrum.

Upp till 60% av all frånvaro från arbetet orsakas av stress.

33% av britterna är så arga på sina grannar att de har slutat prata med dem.

64% ”håller med om” eller ”håller verkligen med om” att folk i allmänhet har blivit argare.

32% säger att de har en nära vän eller släkting som har svårt att kontrollera sitt humör.

[Bild på sidan 5]

Vilken inverkan har dina vredesutbrott på dina barn?

[Bild på sidan 6]

Har nöjesindustrin format din syn på ilska och aggression?