Gå direkt till innehållet

Gå direkt till innehållsförteckningen

Vad säger Bibeln?

Kan man få hjälp av de döda?

Kan man få hjälp av de döda?

MÄNNISKOR har länge trott att de döda kan vägleda dem som lever. Ett gammalt exempel på den här tron finns i den grekiske skalden Homeros epos om Odysseus. Homeros legendariske hjälte ville veta hur han skulle ta sig tillbaka till sin hemö Ithaka, och i ren desperation gav han sig ner i underjorden för att rådfråga en död siare.

I hopp om att de döda ska kunna besvara svåra frågor har många rådlösa vänt sig till spiritistiska medier, sovit i sina förfäders gravkammare eller utfört spiritistiska riter. Är det verkligen möjligt att få övernaturlig vägledning från de döda?

En världsvid sedvänja

Många av världsreligionerna lär att man kan kommunicera med de döda. I The Encyclopedia of Religion sägs det att ”nekromanti, metoden att på magisk väg frammana de dödas själar, primärt är en form av spådom”. Det sägs sedan att denna sedvänja är ”vida spridd”. The New Catholic Encyclopedia bekräftar detta genom att säga att ”nekromanti i skilda former förekommer över hela världen”. Det är därför inte förvånande att troende inom många religioner har försökt hämta råd från andevärlden!

Trots att ”kyrkan strängt har fördömt” sådan kontakt med de döda, sägs det i The New Catholic Encyclopedia, ”finns det åtskilliga omnämnanden av sedvänjan från medeltiden och renässansen”. Vad säger Bibeln om detta?

Ska man rådfråga de döda?

I forna tider befallde Jehova Gud sitt folk: ”Det får inte hos dig finnas ... någon som söker vägledning hos de döda.” (5 Moseboken 18:9–13) Varför satte Jehova upp ett sådant förbud? Om det gick att tala med de döda, skulle det då inte ha varit kärleksfullt av honom att tillåta det? Men sanningen är den att sådan kommunikation inte kan äga rum. Hur vet vi det?

Bibeln visar gång på gång att de döda inte är vid medvetande. Ett exempel finns i Predikaren 9:5: ”De levande vet nämligen att de skall dö, men de döda vet ingenting alls.” Psalm 146:3, 4 lyder: ”Sätt inte er förtröstan till förnäma män, till en människoson, hos vilken ingen räddning finns. Hans ande går ut, och han vänder åter till jord; på den dagen förgås hans tankar.” Och profeten Jesaja sa att de döda är ”kraftlösa i döden”. (Jesaja 26:14)

Men många tror att de har kommit i kontakt med avlidna vänner och släktingar genom spiritism. Med tanke på att det här är så vanligt är det uppenbart att många har talat med någon från andevärlden. Men som bibelverserna i förra stycket visar kan det inte ha varit döda människor. Så vem har de egentligen haft kontakt med?

Kontakt – men med vem?

Bibeln visar att några av de andesöner Gud hade skapat gjorde uppror mot honom och blev demoner. (1 Moseboken 6:1–5; Judas 6, 7) De försöker få människor att tro på lögnen att man lever vidare efter döden. Därför låtsas de vara döda personer och talar till de levande från andevärlden.

Bibeln berättar att kung Saul i Israel, som hade blivit förkastad av Jehova på grund av olydnad, gick till ett spiritistiskt medium för att få hjälp av den döde profeten Samuel. Saul fick mycket riktigt ett meddelande från andevärlden, men inte från Samuel. När Samuel var i livet hade han faktiskt vägrat att träffa kungen, och han hade tydligt tagit avstånd från spiritistiska medier. I själva verket fick Saul informationen från en demon som bara utgav sig för att vara Samuel. (1 Samuelsboken 28:3–20)

Demonerna är fiender till Gud, och det är farligt att ha kontakt med dem. Bibeln uppmanar därför: ”Vänd er inte till de spiritistiska medierna, och rådfråga inte de spåkunniga, så att ni blir orena genom dem.” (3 Moseboken 19:31) ”[Den] som söker vägledning hos de döda ... är avskyvärd för Jehova”, sägs det varnande i 5 Moseboken 18:11, 12. Ja, ett av skälen till att Jehova lät den trolöse kung Saul dö var faktiskt att han hade ”rådfrågat ett spiritistiskt medium”. (1 Krönikeboken 10:13, 14)

Men vem ska vi då vända oss till när vi behöver riktigt bra vägledning, när vi ställs inför svåra frågor och beslut? Bibeln säger att Jehova Gud är vår ”store Undervisare”. Om du vänder dig till hans ord, Bibeln, för att få hjälp och tillämpar det den säger kommer det att vara som om du får ”höra ett ord bakom dig säga: ’Detta är vägen. Vandra på den.’” (Jesaja 30:20, 21) Även om de kristna i dag inte kan vänta sig att bokstavligen höra den sanne Gudens röst kan han vägleda dem genom Bibeln. Det är som om Jehova själv säger: ”Låt mig visa dig vägen.”

FRÅGOR ATT FUNDERA ÖVER

● Hur ser Gud på att man försöker kontakta de döda? (5 Moseboken 18:9–13)

● Kan de döda berätta något för dem som lever? Varför svarar du så? (Predikaren 9:5)

● Vem kan vi tryggt vända oss till för att få vägledning? (Jesaja 30:20, 21)