Gå direkt till innehållet

Gå direkt till innehållsförteckningen

Vad måste förändras?

Vad måste förändras?

Vad måste förändras?

”Staten är inte lösningen på problemet, staten är problemet.” – Ronald Reagan, i sitt installationstal som USA:s 40:e president.

MER än 30 år har gått sedan Ronald Reagan gjorde det här uttalandet. USA stod då inför en gigantisk utmaning – ”en ekonomisk kris av enorma proportioner”, som Reagan uttryckte det. ”Vi upplever nu den längsta och en av de värsta inflationerna i vårt lands historia”, sa han. ”I årtionden har vi lagt underskotten på hög och belånat vår egen och våra barns framtid mot tillfällig bekvämlighet. Om den här långvariga trenden får fortsätta kommer det garanterat att leda till svåra sociala, kulturella, politiska och ekonomiska omvälvningar.”

Reagans inställning kan framstå som dyster, men han var inte alltigenom pessimistisk. Han konstaterade: ”De ekonomiska problem vi upplever har byggts upp under flera årtionden. De kommer inte att försvinna på några dagar, veckor eller månader, men de kommer att försvinna.” (Kursiverat av oss)

Hur ser situationen ut i dag? I en rapport från amerikanska departementet för bostads- och samhällsutveckling från 2009 sades det: ”Allt fler människor är ... sårbara för en överbelastad infrastruktur, bristfälliga bostäder och förlegade vårdsystem. FN-programmet UN-Habitat beräknar faktiskt att var tredje person inom trettio år kommer att leva i närmast total misär – utan sanitet och rent vatten och utsatt för de omedelbara konsekvenserna av klimatförändringarna, vilket leder till ökad spridning av sjukdomar och eventuella pandemier.”

Globala problem

Oavsett var du bor, tänk över följande frågor:

● Känner du större ekonomisk trygghet nu än för tio år sedan?

● Anser du att den hälsovård du har tillgång till är fullt tillräcklig för dig och din familj?

● Har din närmaste omgivning blivit renare, och har miljön i stort förbättrats?

● Tror du att situationen kommer att förbättras inom de närmaste 10, 20 eller 30 åren?

Ett socialt kontrakt

Många länder har ett så kallat socialt kontrakt – en skriven eller underförstådd överenskommelse mellan de styrande och medborgarna om de båda parternas rättigheter och skyldigheter. Medborgarna förväntas till exempel följa landets lagar, betala skatt och bidra till ett tryggare samhälle. I gengäld förväntas de styrande erbjuda god hälsovård, jämlikhet och ekonomisk säkerhet.

Hur väl har de styrande lyckats inom de här tre områdena? Vi ska undersöka det på följande tre sidor.

God hälsovård

Vad människor önskar: Effektiv vård som alla har råd med.

Verkligheten:

● I en rapport om sanitet och hygien från Världsbanken sägs det: ”Varje dag dör 6 000 barn av sjukdomar som beror på otillräcklig sanitet, bristande hygien och förorenat vatten. Enbart diarré dödar ett barn var tjugonde sekund.”

● År 2008 genomförde Världshälsoorganisationen (WHO) en stor undersökning om hur hälsovården fungerar i ”rika och fattiga länder”. Den visade att det råder en ”skrämmande obalans” och att man har ”misslyckats med att tillgodose ökade sociala förväntningar på hälsovård som sätter människan i fokus och som är rättvis, effektiv och inte alltför kostsam”.

Två år senare konstaterade WHO att ”regeringar världen över kämpar med hälsovårdskostnader. När befolkningen blir äldre, allt fler drabbas av kroniska sjukdomar och nya och dyrare behandlingar tas fram, skjuter vårdkostnaderna i höjden.”

● En oväntad och livsfarlig händelseutveckling sker inom vården: Tidigare ”mirakelmediciner” är inte längre lika pålitliga. Infektioner som förr dödade miljontals människor, till exempel lepra och tuberkulos, har kunnat kontrolleras med antibiotika, som började användas på 1940-talet. Men enligt WHO:s rapport World Health Day 2011 har ”uppkomsten och spridningen av läkemedelsresistenta patogener ökat. Fler och fler viktiga mediciner tappar i effekt. Den medicinska arsenalen krymper.”

Vad som måste förändras: Vi behöver få se uppfyllelsen av den profetia i Bibeln som talar om en tid då ”ingen invånare skall säga: ’Jag är sjuk.’” (Jesaja 33:24)

Rättvisa och jämlikhet

Vad människor önskar: Ett slut på fördomar mot minoriteter och orättvis behandling av kvinnor. Minskade klyftor mellan rika och fattiga.

Verkligheten:

● I en rapport från en amerikansk organisation för medborgerliga rättigheter sägs det: ”Våld som riktas mot individer, religiösa byggnader och offentliga inrättningar och som orsakas av fördomar kring hudfärg, religion, sexuell läggning eller nationellt ursprung förekommer fortfarande i oacceptabelt hög grad. Det här är och förblir ett stort problem i Amerika.”

● ”Miljoner kvinnor världen över utsätts fortfarande för orättvisor, våld och ojämlikhet i hemmet, på arbetsplatsen och i det offentliga livet”, sägs det i ett pressmeddelande grundat på rapporten Progress of the World’s Women: In Pursuit of Justice. Omkring 85 procent av de afghanska kvinnorna måste till exempel föda helt utan medicinsk hjälp. I Yemen finns inga lagar mot våld i hemmet. I Kongo-Kinshasa våldtas mer än tusen kvinnor varje dag.

● I oktober 2011 sa FN:s generalsekreterare Ban Ki-Moon: ”Vår värld präglas av fruktansvärda kontraster. Det finns ett överflöd av mat medan en miljard går hungriga. Ett fåtal lever i lyx medan alltför många lever i fattigdom. Otroliga framsteg sker inom medicinen medan kvinnor varje dag dör i barnsäng ... Miljarder som hade kunnat användas till att ge människor trygghet läggs i stället på vapen som dödar.”

Vad som måste förändras: Vi behöver få ett slut på orättvis behandling av minoriteter och kvinnor, så att ingen kan ”rycka bort rättvisan från de betryckta”. (Jesaja 10:1, 2)

Ekonomisk säkerhet

Vad människor önskar: Arbete åt alla och en trygg ekonomi.

Verkligheten:

● Worldwatch Institute rapporterar: ”Det finns nu mer potentiell arbetskraft som skulle kunna driva på den ekonomiska expansionen, men antalet arbetstillfällen ökar inte i motsvarande takt. Till följd av den nuvarande ekonomiska nedgången beräknar Internationella arbetsorganisationen (ILO) att antalet arbetslösa uppgick till omkring 205 miljoner år 2010.”

● ”Den globala ekonomin står inför en ny och kraftig jobbnedgång som skulle kunna utlösa social oro, varnar ILO” enligt en nyhetsrapport från BBC. ”På grund av den svaga tillväxten beräknar man att endast hälften av alla arbetstillfällen som behövs kommer att skapas. ... [ILO] har också bedömt nivån på missnöjet över arbetsbristen och på ilskan över det som upplevs som en orättvis fördelning av krisbördan. Det sägs att ett stort antal länder riskerar ökad social oro, särskilt inom EU och i arabvärlden.”

● I USA ”uppgår den genomsnittliga kreditkortsskulden nu till mer än 11 000 dollar, vilket är tre gånger mer än år 1990”, sägs det i boken The Narcissism Epidemic från 2009. Författarna hävdar att många drar på sig skulder bara för att ge intryck av att vara förmögna. ”Amerikaner ser andra med snygga bilar och kläder och utgår från att de är rika”, sägs det vidare. ”I själva verket är det troligare att de är skuldsatta.”

Vad som måste förändras: Det bör finnas arbete åt alla och en balanserad syn på konsumtion. Bibeln medger att ”pengar är till skydd”, men den säger också varnande att ”kärleken till pengar är ... en rot till allt slags ont”. (Predikaren 7:12; 1 Timoteus 6:10)

Med tanke på de fakta som nämnts på sidan 4 till 8 tycks inte framtiden se speciellt ljus ut. Men situationen är inte hopplös. Världen kommer att förändras till det bättre – men inte på grund av politikernas ansträngningar.

[Ruta/Tabell på sidan 5]

Vad skulle barn vilja förändra i världen? Enligt webbsidan 4children.org svarade cirka 2 000 barn mellan 4 och 14 år i Storbritannien att de skulle vilja:

[Tabell]

(För formaterad text, se publikationen)

100%

UTROTA SVÄLTEN

FÅ SLUT PÅ KRIGEN

UTROTA FATTIGDOM

75%

SKAPA JÄMLIKHET FÖR ALLA

STOPPA DEN GLOBALA UPPVÄRMNINGEN

50%

25%

0%

[Ruta/Tabell på sidan 5]

En undersökning utförd av Bertelsmannstiftelsen i Tyskland 2009 visade vad 500 ungdomar mellan 14 och 18 år oroade sig mest över.

Terrorismen och befolkningsökningen hörde till sådant som inte oroade ungdomarna så mycket. Den ekonomiska krisen hamnade också långt ner på listan. Enligt Bertelsmannstiftelsen kan förklaringen vara att det här är sådant som ungdomarna själva ännu inte har drabbats av.

[Tabell]

(För formaterad text, se publikationen)

100%

75%

FATTIGDOM

KLIMATFÖRÄNDRINGAR OCH MILJÖFÖRSTÖRING

BRIST PÅ MAT OCH VATTEN

GLOBALA EPIDEMIER OCH SJUKDOMAR

50%

25%

0%