Gikt – orsaker och riskfaktorer
Gikt – orsaker och riskfaktorer
GIKT är en av de vanligaste formerna av artrit och kan vara oerhört smärtsamt. ”Gikt är en störning i nedbrytningen av urinsyra”, sägs det i boken Arthritis. Det är också ”en sjukdom med en tydligt identifierad orsak – urinsyrakristaller i ledvätskan ..., framför allt i stortån”.
Urinsyra är en slaggprodukt som cirkulerar i blodet och som bildas när en grupp ämnen som kallas puriner bryts ner. När urinsyranivån blir för hög, ofta på grund av otillräcklig urinavgång, kan nålliknande kristaller bildas i stortåns grundled. Även andra leder kan drabbas. Leden blir inflammerad, svullen, varm och fruktansvärt öm. * ”Minsta beröring gör våldsamt ont”, säger Alfred, som själv är drabbad.
”Utan behandling brukar ett giktanfall pågå omkring en vecka”, sägs det i ett informationsblad från Arthritis Australia. ”Det kan dröja månader och till och med år innan man får en ny attack. Om man missköter sig kan attackerna komma oftare och bli värre, och lederna kan skadas permanent. Ibland kan gikt utvecklas till en kronisk (långvarig) sjukdom.”
Gikt är en av de mest behandlingsbara ledsjukdomarna. Ofta används ickesteroida antiinflammatoriska läkemedel eller, vid återkommande eller särskilt svåra fall, allopurinol, som hämmar bildningen av urinsyra. Kan återkommande besvär förhindras? Eventuellt, om den som drabbats är medveten om riskfaktorerna.
Riskfaktorer
De främsta riskfaktorerna är ålder, kön och gener. Enligt vissa källor har över hälften av de som drabbas sjukdomen i släkten. ”Både pappa och farfar hade gikt”, säger Alfred, som citerades tidigare. Det är också främst män, särskilt mellan 40 och 50 år, som drabbas. Det är faktiskt tre eller fyra gånger vanligare att män får sjukdomen än kvinnor, som sällan drabbas före klimakteriet.
Fetma och kost: I Encyclopedia of Human Nutrition sägs det: ”Kostföreskrifterna handlar inte längre så mycket om att undvika mat med höga purinhalter. Fokus ligger i stället på att behandla ämnesomsättningsrubbningar som brukar höra samman med gikt: fetma, insulinresistens och dyslipidemi”, dvs. onormala nivåer av lipider, till exempel kolesterol, i blodet.
En del experter rekommenderar ändå att man drar in på mat som innehåller mycket puriner, som jäst, en del fisk och olika sorters rött kött. *
Dryck: För mycket alkohol kan göra att urinsyra blir kvar i kroppen, vilket leder till förhöjda nivåer. Det här har bidragit till att sjukdomen ibland kallas ”portvinstå”.
Sjukdomar: Enligt Mayokliniken i USA kan gikt utlösas av olika hälsoproblem, som ”obehandlat högt blodtryck (hypertoni) och kroniska sjukdomar som diabetes, höga nivåer av fett och kolesterol i blodet (hyperlipidemi) och åderförfettning (arterioskleros)”. Gikt förknippas också med ”plötslig eller allvarlig sjukdom eller skada och orörlighet på grund av sängliggande” och även med leversjukdom. Ofta är det just stortån som drabbas därför att blodcirkulationen är sämre där och temperaturen är lägre – två faktorer som bidrar till att urinsyra ansamlas.
Medicin: Några läkemedel som ökar risken för gikt är tiazider (vätskedrivande medel som ofta ges vid högt blodtryck), acetylsalicylsyra (redan i låga doser), cytostatika och mediciner som förhindrar avstötning efter en transplantation.
Fem sätt att minska återfallsrisken
Eftersom gikt har visat sig ha samband med olika livsstilsfaktorer kan följande förslag minska risken för framtida attacker. *
1. Eftersom gikt är en ämnesomsättningssjukdom bör man försöka begränsa kaloriintaget för att hålla en hälsosam vikt. Extra kilon gör att viktbärande leder utsätts för större påfrestningar.
2. Undvik snabb viktminskning, eftersom det tillfälligt kan öka urinsyranivån i blodet.
3. Ät inte för mycket animaliskt protein. Vissa rekommenderar ett dagligt intag på max 170 gram magert kött av till exempel fågel och fisk.
4. Om du dricker alkohol, gör det med måtta. Vid en giktattack kan det vara förståndigt att avstå från alkohol helt och hållet.
5. Drick mycket alkoholfri vätska. Det hjälper kroppen att späda ut urinsyran och göra sig av med den. *
De förebyggande åtgärder vi har nämnt här kan föra tankarna till Bibelns uppmaning att vi ska vara måttliga i våra vanor och ”inte begivna på vin”. (1 Timoteus 3:2, 8, 11) Vår kärleksfulle Skapare vet verkligen vad som är bäst för oss.
[Fotnoter]
^ § 3 Liknande symtom kan uppstå när kalciumpyrofosfatkristaller bildas i lederna, särskilt i det släta ledbrosk som täcker benändarna. Men då rör det sig om pseudogikt, eller falsk gikt, en annan sjukdom som ofta kräver annan behandling.
^ § 9 Enligt en artikel som publicerades i Australian Doctor har man ”inte kunnat påvisa samma ökade risk för akut gikt” vid intag av purinrika svampar och grönsaker, som bönor, linser, ärtor, spenat och blomkål.
^ § 14 Den här artikeln är inte tänkt som en medicinsk guide. Ofta behöver den drabbade få individuellt anpassad behandling. Man bör inte sluta ta ordinerade läkemedel eller göra stora kostförändringar utan att först rådgöra med läkare.
^ § 19 Informationen grundar sig på rekommendationer från Mayo Foundation for Medical Education and Research.
[Diagram/Bild på sidan 24]
(För formaterad text, se publikationen)
Inflammerad led
Ledhinna
[Bild]
Ansamling av urinsyrakristaller
