TILL skillnad från de mer fantasifulla domedagshot som nämndes i föregående artikel finns det andra som det finns all anledning att ta på allvar. Många oroar sig för överbefolkning och den mat- och vattenbrist som kan bli följden. Andra bävar för konsekvenserna av en global ekonomisk kollaps. Och hur är det med naturkatastrofer, epidemier och kärnvapenkrig? Skulle sådana händelser kunna orsaka en global katastrof?

Vi ska nu helt kort se på några av de vanligaste domedagsscenarierna. De kanske inte nödvändigtvis skulle utplåna allt liv på jorden, men de verkar ändå kunna göra slut på civilisationen så som vi känner den.

År 1991 fick vulkanen Pinatubo i Filippinerna ett utbrott. Över 700 dog, och 100 000 blev hemlösa. Ett enormt askmoln reste sig 30 kilometer upp i luften. När det sedan föll ner begravdes grödor, och hustak störtade in. Pinatubo och liknande vulkaner påverkar klimatet i flera år efter utbrotten.

Supereruptioner, som de som inträffade i förhistorisk tid, skulle vara hundratals gånger större och mer förödande än några dokumenterade utbrott. Förutom den omedelbara ödeläggelsen skulle globala klimatförändringar leda till missväxt, minskad matproduktion och massvält.

”Vulkaner dödar växter och djur inom några kilometers omkrets; supervulkaner hotar hela arters existens genom att förändra planetens klimat fullkomligt.” (National Geographic)

En tidig morgon 1908 satt en man på verandan till en handelsstation i Vanavara i Sibirien. Plötsligt inträffade en explosion som gjorde att han kastades ur sin stol och upplevde en sådan hetta att det kändes som om skjortan hade fattat eld. Explosionscentrum var omkring 60 kilometer bort. Tryckvågen uppstod när en asteroid som var omkring 35 meter i diameter och vägde 100 000 ton trängde in i atmosfären och exploderade till följd av trycket och värmen. Explosionen frigjorde lika mycket energi som 1 000 Hiroshimabomber och fällde 2 000 kvadratkilometer sibirisk skog. En större asteroid skulle naturligtvis göra mycket större skada och orsaka enorma eldstormar, vilket skulle leda till drastiska globala temperatursänkningar och till att många arter utrotades.

”Under hela jordens historia har vi bombarderats av kometer och asteroider från rymden. Kollisioner var vanligare förr men kommer att inträffa igen. Det är bara en tidsfråga.” – Chris Palma, lektor i astronomi och astrofysik vid Penn State University.

Forskare tror att jordens ökade medeltemperatur, extrema väderförhållanden, smältande polarisar och glaciärer, döda korallrev och utdöende arter pekar på globala klimatförändringar. Även om frågan är kontroversiell menar många att detta beror på att man använder kol, olja och naturgas, alltså fossila bränslen, i trafiken och inom industrin, vilket leder till att stora mängder koldioxid släpps ut i atmosfären.

En del experter tror att de här utsläppen skapar en växthuseffekt, så att värmen hålls kvar en längre tid på jorden och får temperaturerna att stiga. Eftersom träd absorberar koldioxid kan även omfattande avskogning bidra till klimatförändringar.

”Om den globala uppvärmningen fortsätter i nuvarande takt och koldioxidutsläppen inte minskar, tror många forskare att jordens medeltemperatur kommer att fortsätta stiga och skapa mer dramatiska och oförutsägbara klimatsvängningar och havsnivåhöjningar. Detta skulle kunna hota låglänta kustområden där stora delar av jordens befolkning bor.” (A Mind for Tomorrow: Facts, Values, and the Future)

På 1300-talet utplånade digerdöden en tredjedel av Europas befolkning på bara två år. Mellan 1918 och 1920 dog minst 50 miljoner i spanska sjukan. Den tidens långsamma färdmedel begränsade ändå spridningen av de här sjukdomarna. Med tanke på hur många det är som bor i storstäder i dag och hur lätt det är att resa, skulle en liknande sjukdom snabbt kunna spridas över alla kontinenter.

En sådan pandemi skulle kunna uppstå naturligt. Men det finns också en växande oro för biologiska vapen – sjukdomar som framställs på konstgjord väg. Experter på området säger att det är fullt möjligt för en liten grupp människor som besitter de nödvändiga kunskaperna att köpa utrustning på internet och tillverka dödliga biologiska vapen.

”Naturligt förekommande sjukdomar är fortfarande ett allvarligt biologiskt hot. Men en fiende utrustad med samma patogener, eller med multiresistenta eller syntetiskt framställda patogener, skulle kunna orsaka en katastrof.” (The Bipartisan WMD Terrorism Research Center)

Under de senaste fem åren har biodlare i USA förlorat omkring 30 procent av sina bin varje år på grund av plötslig bidöd, ett globalt fenomen där hela bisamhällen oförklarligt försvinner från sina kupor. Bin ger oss inte bara honung. De pollinerar viktiga grödor, som vindruvor, äpplen, sojabönor och bomull. Vi är helt enkelt beroende av bin.

Vi är också beroende av fytoplankton. Utan dem skulle vi inte ha någon fisk. Och utan maskar som syresätter jorden skulle vi ha mycket färre grödor. Om sådana nyckelarter utrotas kan det leda till matbrist och svält och i förlängningen till våldsamheter och upplopp. Föroreningar, överbefolkning, utarmning av jordens resurser, habitatförstöring och klimatförändringar bidrar till att djurarter utrotas i en takt som kanske är upp till 1 000 gånger snabbare än normalt.

”Varje år utrotas mellan 18 000 och 55 000 arter. Orsak: mänskliga aktiviteter.” (FN:s utvecklingsprogram)

En kärnladdningsexplosion kan utplåna en stad på ett ögonblick – ett sorgligt faktum som demonstrerades två gånger i augusti 1945. En sådan explosion är fruktansvärt kraftfull. Den tryckvåg, vind, värme, eld och strålning som uppstår ödelägger och dödar. Strålningen förgiftar också mat och vatten. I ett kärnvapenkrig skulle tonvis med stoft slungas upp i atmosfären och blockera solljuset med snabbt fallande globala temperaturer som följd. Växter och grödor skulle dö, och utan mat skulle människor och djur svälta ihjäl. Nio länder sägs ha tillgång till kärnvapen, och ytterligare en handfull länder tycks vara i färd med att utveckla egna. Och terroristorganisationer verkar minst sagt vara angelägna om att komma över sådana här vapen.

”Kärnvapen utgör fortfarande det största och mest direkta hotet mot vår civilisation. ... Det finns fortfarande omkring 25 000 kärnvapen i världen ... Förr eller senare hamnar sådana vapen i händerna på terrorister.” (Union of Concerned Scientists)