Hur väcktes ditt intresse för vetenskap?

Som barn fascinerades jag av naturen. Jag växte upp i Richterswil, en underbar by vid Zürichsjön. Mina föräldrar och äldre syskon brukade ta med mig på promenader och berätta om djur och växter vi såg längs vägen.

Varför valde du att bli ortoped?

Min pappa arbetade en kort period som operationsassistent vid ett lokalt sjukhus. Det fick honom att prata entusiastiskt om kirurgi. Hans entusiasm smittade av sig så mycket att jag senare valde att bli kirurg. Jag specialiserade mig inom ortopedi eftersom jag tyckte om de mekaniska aspekterna. En ortoped måste tänka som en ingenjör för att kunna reparera ben, muskler och senor som gör att vi kan röra oss.

Men det bästa med mitt jobb är att få se mina patienter må bättre. Jag gillar verkligen att jobba med människor.

Varför tvivlade du på att Gud fanns?

Det började i tonåren, och det var speciellt två faktorer som påverkade mig. För det första lade jag märke till att vissa kyrkliga ledare levde omoraliskt, och det störde mig. För det andra trodde några av mina biologilärare på evolutionen – en lära som jag tog till mig, speciellt när jag började på universitetet.

Hur kom det sig att du började tro på evolutionen?

Jag litade på mina lärare. Dessutom tyckte jag att likheten i anatomi mellan olika  djur pekade mot ett gemensamt ursprung och stödde tanken på att genetiska mutationer ger upphov till nya organismer.

Men med tiden ändrade du uppfattning. Varför då?

En vän inbjöd mig till ett av Jehovas vittnens möten. Jag blev imponerad av den vänliga atmosfären och de intressanta talen. Senare kom en trevlig kvinna från församlingen och besökte mig, och jag frågade henne: ”Hur kan jag veta att Bibeln är sann?”

Hon visade bibliska profetior om händelser som skulle vara typiska för vår tid. Ett exempel är Jesus profetia om de sista dagarna för den här ordningen, som skulle kännetecknas av storskaliga krig, stora jordbävningar, våldsamma epidemier och hungersnöd. * Hon visade också profetior som förutsade det sociala förfallet, den ökade girigheten och mycket annat hemskt vi ser i dag. * Snart började jag studera Bibeln på allvar och insåg att det den förutsäger alltid inträffar. Jag började också tänka över min syn på livets ursprung.

Hade du någon nytta av din forskning när du funderade över livets ursprung?

Ja. När jag började studera Bibeln forskade jag också kring knäkirurgi. I början av 60-talet började vetenskapsmän förstå knäts invecklade uppbyggnad bättre. De kom fram till att knät inte bara böjs på en axel som ett gångjärn. Det både roterar och glider – en sinnrik kombination som ger knät större rörlighet, så att vi kan gå, dansa, åka skridskor och mycket annat.

I ungefär 40 år har forskare arbetat med att utveckla konstgjorda knän. Men knät är så komplext att det är svårt att kopiera. Dessutom har konstgjorda knän en relativt kort livslängd. Även om materialen har blivit bättre får man vara nöjd om de håller i 20 år. Vårt riktiga knä är förstås gjort av levande celler som förnyas undan för undan. För mig vittnar knät om Guds vishet, inte en blind evolutionsprocess.

Hur är det då med mutationer och likheter i anatomin mellan vissa djur?

Den likheten pekar mot samma upphovsman. Mutationer förbättrar inte konstruktionen så att levande organismer blir en högre livsform. I stället har mutationer en tendens att skada generna. En olycka kan förstås föra med sig något bra. Tänk dig att ett tåg kör in i en bro och förstör den och därigenom skyddar staden mot en invaderande armé. Men staden förbättras inte av kraschen. På samma sätt förbättras inte organismer av mutationer. Och mutationer skulle aldrig kunna åstadkomma något så briljant som det mänskliga knät – för att inte tala om andra delar i kroppen.

Varför blev du ett Jehovas vittne?

När jag började tillämpa Bibelns principer förbättrades mitt liv markant. Och 2003 var jag med vid en internationell sammankomst för Jehovas vittnen och såg en unik enhet. Alla var som en familj, även delegater som inte hade träffats tidigare. De älskade verkligen varandra, och jag ville också bli en del av det.