Universum är välorganiserat. ”Galaxerna är inte utspridda huller om buller, utan organiserade i ett nätliknande mönster”, stod det i tidskriften Astronomy. (S. Nadis, september 2013) Hur kan det vara så? Forskare tror att förklaringen ligger i en sorts osynlig materia som kallas mörk materia. I samma tidskrift beskrivs mörk materia som ”en osynlig byggnadsställning” som håller galaxer, galaxhopar och superhopar på plats.

Hur blev universum så välorganiserat? Är det troligt att det hände av sig självt? En som funderade mycket på det var Allan Sandage, som anses ha varit en av de främsta och mest inflytelserika astronomerna under 1900-talet och som också trodde på Gud.

 ”Jag anser att det är osannolikt att denna ordning uppstod ur kaos. Någon måste ha organiserat det.” (The New York Times, 12 mars 1991)

Universum är skräddarsytt för liv. Tänk på det som forskare benämner som svag växelverkan, eller svag kärnkraft. Det är den som gör att solen brinner i jämn takt. Hade den här kraften varit svagare skulle solen aldrig ha bildats. Och hade den varit starkare så hade solen slocknat för länge sedan.

Det här är bara en av flera välbalanserade naturkrafter som vår existens är beroende av. Vetenskapsjournalisten Anil Ananthaswamy skriver att om bara någon av de här krafterna hade varit lite annorlunda ”skulle stjärnor, planeter och galaxer aldrig ha uppstått. Liv skulle i stort sett ha varit en omöjlighet.” (pbs.org, ”Is the Universe Fine-Tuned for Life?”)

I universum finns ett idealiskt hem för oss människor. Jorden har en perfekt atmosfär, rätt mängd vatten och en måne i precis rätt storlek för att stabilisera jorden. ”Vårt komplicerade nät av geologi, ekologi och biologi gör vår ovanliga stenplanet till den enda inom räckhåll för oss som är helt rätt för människan”, sägs det i National Geographic. *

Vårt solsystem ligger lite för sig självt i Vintergatan, och det är just det som gör livet på jorden möjligt. Hade vi varit närmare andra stjärnor, antingen i mitten av galaxen eller i spiralarmarna, så hade strålningen kunnat döda oss. I stället befinner vi oss i det område som forskare kallar ”den galaktiska beboeliga zonen”.

Utifrån sin kunskap om universum och hur det fungerar konstaterade fysikern Paul Davies: ”Jag kan inte tro att vår existens i universum bara är en ödets nyck, en slump i historien, en tillfällig ljusfläck i det stora kosmiska dramat. ... Det är verkligen meningen att vi skall finnas här.” (I huvudet på Gud, 1993) Han säger inte att det var Gud som skapade universum och människan, men vad drar du för slutsats? Både universum och jorden verkar skräddarsydda för liv. Kan det bero på att det finns en konstruktör?