Eftersom vi alla är avkomlingar till den första människan, Adam, så tillhör vi samma familj. Och trots att man borde kunna förvänta att familjemedlemmar älskar och respekterar varandra är det tyvärr inte så vanligt i dag. Men vår kärleksfulle Gud vill inte att det ska vara på det sättet.

”Du ska älska din medmänniska som dig själv.” (3 MOSEBOKEN 19:18)

”Älska era fiender.” (MATTEUS 5:44)

Lägg märke till hur kärleken beskrivs i Guds ord, i 1 Korinthierna 13:4–7:

”Kärleken är tålmodig och vänlig.”

Fundera på: Hur känner du när andra är tålmodiga och vänliga mot dig och inte brusar upp när du råkar göra fel?

”Kärleken är inte avundsjuk.”

Fundera på: Hur känns det när andra är misstänksamma mot dig eller avundsjuka på dig?

Kärleken ”är inte självisk”.

Fundera på: Hur känner du när andra respekterar dina åsikter och inte alltid kräver att få sin egen vilja igenom?

Kärleken ”är inte långsint”.

Fundera på: Gud är beredd att förlåta människor som har gjort fel mot honom men som ångrar sig. ”Han klandrar oss inte ständigt, han är inte vred för evigt.” (Psalm 103:9) Visst känns det skönt när någon vi sårat förlåter oss? Så därför borde vi vara villiga att förlåta andra när de sårar oss. (Psalm 86:5)

Kärleken ”gläder sig inte över det som är orätt”.

Fundera på: När vi råkar ut för problem vill vi inte att andra ska vara skadeglada. Så om andra får problem ska inte vi heller vara det, även om de har behandlat oss dåligt.

Om vi ska få Guds välsignelse måste vi visa andra sådan här kärlek, oavsett vilka de är. Det kan vi bland annat göra genom att hjälpa behövande.