1. Vad har Jehova gett alla sina lojala tjänare?

JEHOVA älskar alla sina lojala tjänare och har gett alla en viktig funktion i församlingen. Även om vi har olika funktioner så är vi alla värdefulla, och vi behöver varandra. Det här är en väldigt viktig tanke som Paulus hjälper oss att förstå lite bättre.

2. Varför måste vi samarbeta och se varandras värde enligt Efesierna 4:16?

² Precis som det kommer fram i temaversen kan ingen av oss säga till någon annan i församlingen: ”Jag behöver inte dig.” (1 Kor. 12:21) Vi måste samarbeta och se varandras värde om det ska kunna vara frid och harmoni i församlingen. (Läs Efesierna 4:16.) När vi samarbetar kommer församlingen att fungera bra och alla kommer att känna sig älskade.

3. Vad ska vi gå igenom i den här artikeln?

³ Hur kan vi visa respekt för andra i församlingen? I den här artikeln ska vi se på några olika områden. Först ska vi se hur de äldste kan visa respekt för varandra. Sedan ska vi se hur vi kan visa respekt för våra ogifta bröder och systrar. Och till sist ska vi se hur vi kan visa respekt för dem som inte pratar vårt språk flytande.

4. Vilket råd i Romarna 12:10 ska de äldste följa?

⁴ Alla äldste i församlingen har förordnats med hjälp  av Jehovas heliga ande, men alla har olika förmågor. (1 Kor. 12:17, 18) En del har kanske inte varit äldste så länge och är relativt oerfarna. Andra kanske inte kan göra så mycket på grund av sin ålder eller hälsa. Men ingen äldste kan säga till någon annan i äldstekretsen: ”Jag behöver inte dig.” I stället ska alla äldste följa Paulus råd i Romarna 12:10. (Läs.)

5. Hur visar äldste att de har respekt för sina medäldste, och varför är det så viktigt?

⁵ Äldste visar att de har respekt för sina medäldste genom att lyssna på dem. Det här är extra viktigt när de pratar om olika frågor på ett äldstemöte. Varför då? Så här stod det i Vakttornet för 1 oktober 1988: ”De äldste kommer att inse att Kristus genom den heliga anden kan leda sinnet på vilken äldste som helst i äldstekretsen till att komma med den bibliska princip som behövs för att klara av någon svår situation eller fatta något viktigt beslut. (Apg. 15:6–15) Det finns ingen äldste inom äldstekretsen som har monopol på anden.”

6. Vad hjälper de äldste att samarbeta, och hur får församlingen nytta av att de gör det?

⁶ En äldste som har respekt för sina medäldste försöker inte alltid uttala sig först om olika frågor på ett äldstemöte. Han försöker inte styra samtalet och utgår inte från att han alltid har rätt. I stället säger han vad han tycker på ett ödmjukt sätt. Och han lyssnar noga på vad de andra har att säga. Men framför allt är han intresserad av att följa de bibliska principerna och vägledningen från ”den trogne och förståndige tjänaren”. (Matt. 24:45–47) Om det är en varm och kärleksfull atmosfär när de äldste pratar med varandra kommer Jehovas ande att vara med dem, och den kommer att vägleda dem så att de kan fatta beslut som stärker församlingen. (Jak. 3:17, 18)

7. Vad tyckte Jesus om dem som var ogifta?

⁷ I våra församlingar finns det gifta par och familjer. Men det finns också många bröder och systrar som är ogifta. Hur ska vi se på dem? Vi kan fundera på hur Jesus såg på dem som var ogifta. När Jesus var här på jorden gifte han sig inte. Han valde att vara singel och lade sin tid och energi på sitt uppdrag. Jesus sa varken att man skulle gifta sig eller att man inte fick gifta sig. Men han sa att en del skulle välja att inte gifta sig. (Matt. 19:11, 12) Jesus hade respekt för dem som var ogifta. Han tyckte inte att de var mindre värda eller att det fattades något i deras liv.

8. Vad uppmanade Paulus alla att överväga i 1 Korinthierna 7:7–9?

⁸ Precis som Jesus var Paulus ogift när han utförde sin tjänst. Paulus sa aldrig att det var fel för de kristna att gifta sig. Han visste att det var ett personligt val. Men Paulus uppmanade alla som tjänar Jehova att överväga om de kunde vara singlar. (Läs 1 Korinthierna 7:7–9.) Det är tydligt att Paulus inte tyckte att de som var singlar var mindre värda än de som var gifta. Han gav Timoteus, som var en ung singelbroder, viktiga uppgifter. * (Fil. 2:19–22) Det är uppenbart att det skulle vara fel att tänka att en broder är mer eller mindre kvalificerad för en viss uppgift bara för att han är gift eller inte. (1 Kor. 7:32–35, 38)

9. Ska man gifta sig eller ska man inte gifta sig?

⁹ Varken Jesus eller Paulus sa att man var tvungen att gifta sig eller att man inte fick gifta sig. Så hur ska man göra? Ska man gifta sig eller ska man inte gifta sig? I Vakttornet för 2012 kom det fram något intressant. Där stod det: ”Båda livssituationerna [alltså att vara gift eller ogift] är gåvor från Gud. ... Jehova tycker inte att det finns någon orsak till skam eller sorg om man väljer att vara ogift.” Med tanke på det här måste vi visa respekt för bröder och systrar i församlingen som är singlar.

10. Hur kan vi visa att vi respekterar våra ogifta bröder och systrar?

¹⁰ Hur kan vi visa respekt för våra ogifta  bröders och systrars känslor? Det är bra att tänka på att det kan finnas olika anledningar till att de är ogifta. En del har bestämt sig för att inte gifta sig. Andra vill gärna gifta sig, men de har helt enkelt inte hittat den rätta än. Andra har blivit ensamma när deras äktenskapspartner har dött. Finns det någon anledning för andra i församlingen att fråga varför de är ogifta eller erbjuda sig att försöka para ihop dem med någon lämplig broder eller syster? Det är klart att en del som är ogifta kanske ber om sådan hjälp. Men hur tror du att de skulle känna för sådana frågor om de inte har bett om någon hjälp? (1 Thess. 4:11; 1 Tim. 5:13) Vi ska se vad några ogifta bröder och systrar säger.

11, 12. Hur skulle vi kunna såra singlar om vi inte tänker oss för?

¹¹ En ogift kretstillsyningsman, som sköter sin uppgift väldigt bra, tycker att det finns många fördelar med att vara singel. Men han säger att det ändå kan kännas jobbigt när bröder och systrar frågar varför han inte är gift, även om det kan vara välment. En singelbroder som är på Betel säger: ”Ibland kan jag få känslan av att vänner tycker synd om singlar. De får singellivet att verka som ett problem och inte som en gåva.”

¹² En ogift syster som är på Betel säger: ”En del verkar tro att alla singlar är på jakt och att de ser alla sociala sammanhang som en möjlighet att hitta någon. En gång fick jag resa till en annan del av landet som en del av min beteluppgift. Jag kom fram på en möteskväll. Systern som jag bodde hos sa att det fanns två bröder i hennes församling som var i min ålder. Hon sa att hon absolut inte försökte fixa ihop mig med någon. Men så fort vi kom in på Rikets sal skulle hon prompt presentera mig för de två bröderna. Behöver jag säga att det blev rätt pinsamt för alla tre?”

13. Vilka blev en singelsyster uppmuntrad av?

¹³ En annan singelsyster på Betel säger: ”Jag känner flera pionjärer som har varit singlar i många år, och de står med båda fötterna på jorden, har tydliga mål, är självuppoffrande och nöjda med livet. De är verkligen en tillgång för församlingen. De har en bra inställning till livet som singel, och de känner sig inte överlägsna för att de är ogifta, men de känner inte heller att de har gått miste om något för att de inte gift sig och skaffat barn.” Det här är det fina med att tillhöra en församling där alla känner sig respekterade och värdefulla. Då behöver ingen känna sig osynlig eller att andra tycker synd om dem. Och ingen känner att andra avundas dem eller placerar dem på en piedestal. Alla känner att de hör hemma i församlingen.

14. Hur kan vi visa att vi respekterar dem som är singlar?

¹⁴ Våra ogifta bröder och systrar är tacksamma om vi tycker om dem för deras goda egenskaper och inte hakar upp oss på deras civilstånd. Vi behöver inte tycka synd om dem, utan vi uppskattar dem för att de är så lojala. Då kommer våra ogifta bröder och systrar aldrig att känna att vi tänker: ”Jag behöver inte dig.” (1 Kor. 12:21) I stället kommer de att känna sig respekterade, och de kommer att känna att vi är glada att vi har dem i församlingen.

15. Vad har en del gjort för att kunna göra mer i tjänsten?

¹⁵ På senare år har många försökt lära sig ett nytt språk för att de ska kunna göra mer i tjänsten. Det innebär att de har gjort en del förändringar. De här bröderna och systrarna har alltså lämnat en församling där man pratar deras modersmål för att hjälpa till i en församling där man använder ett annat språk och där det är större behov. (Apg. 16:9) Det här är ett beslut de har fattat för att de vill göra mer för Jehova. Det kan ta många år innan de har lärt sig språket, men de kan ändå göra mycket nytta i församlingen. Deras fina personlighet och erfarenhet kan styrka vännerna och ge församlingen stabilitet. Vi älskar verkligen de här bröderna och systrarna som ger av sig själva!

16. Vad utgår de äldste från när de avgör om en broder kan bli äldste eller församlingstjänare?

¹⁶ De äldste ska aldrig bestämma att en broder inte kan bli äldste eller församlingstjänare bara för att han inte kan språket som församlingen använder flytande. De äldste utgår från hur Bibeln säger att en äldste eller församlingstjänare ska vara, inte från språknivå. (1 Tim. 3:1–10, 12, 13; Tit. 1:5–9)

17. Vad måste en del familjer ta ställning till när de har flyttat till ett annat land?

¹⁷ En del av våra vänner har flytt från sitt hemland och andra har flyttat till ett annat land för att få jobb. Och om de har barn kanske de lär sig det nya landets språk i skolan, och föräldrarna kanske måste lära sig det nya språket för att kunna få ett jobb. Hur ska de göra om det finns en församling eller en grupp som använder deras modersmål? Vilken församling ska familjen tillhöra? Ska de välja en församling där man använder det nya språket eller deras modersmål?

18. Varför är det viktigt att vi respekterar familjeöverhuvudets beslut med tanke på det som står i Galaterna 6:5?

¹⁸ Det är familjeöverhuvudet som ska avgöra vilken församling familjen ska tillhöra. Och han måste tänka på vad som blir bäst för familjen. (Läs Galaterna 6:5.) Det här är helt och hållet deras beslut, och det är viktigt att vi respekterar det. Oavsett vad de bestämmer sig för, så visar vi att vi respekterar deras beslut genom att ta emot dem med öppna armar. (Rom. 15:7)

19. Vad måste familjeöverhuvuden tänka igenom och be till Jehova om?

¹⁹ En del familjer tillhör en församling som använder föräldrarnas modersmål,  men barnen kanske inte är så duktiga på det språket. Det här kan göra att barnen inte riktigt förstår mötena och att de har svårt för att utveckla ett eget förhållande till Jehova. De kanske går i en skola där man bara använder det nya språket och inte föräldrarnas modersmål. Om det är så måste familjeöverhuvudet be Jehova om hjälp och fundera på vad han eller hon kan göra för att hjälpa barnen att komma närmare Jehova och församlingen. Föräldrarna måste antingen se till att barnen lär sig deras modersmål flytande eller byta till en församling som använder ett språk som barnen förstår. Oavsett vilken församling de bestämmer sig för att tillhöra är det viktigt att vännerna där ser till att de känner sig respekterade och uppskattade.

20. Hur kan vi visa att vi respekterar de vänner som lär sig ett nytt språk?

²⁰ Det finns olika anledningar till att vi har vänner i våra församlingar som får anstränga sig för att lära sig ett nytt språk. Det kan vara svårt för dem att uttrycka sig. Men om vi kan bortse från deras språknivå kommer vi att se att de verkligen älskar Jehova och vill tjäna honom. Om vi ser de här goda sidorna kommer vi att uppskatta och respektera de här fina bröderna och systrarna. Vi kommer aldrig att tänka ”jag behöver inte er”, bara för att de inte är så bra på vårt språk.

21, 22. Vad är vi tacksamma för?

²¹ Vi är tacksamma för att Jehova har gett oss alla en viktig roll i församlingen. Oavsett om du är man eller kvinna, singel eller gift, gammal eller ung, pratar ett visst språk bra eller dåligt, så är du värdefull för Jehova och för de andra i församlingen. (Rom. 12:4, 5; Kol. 3:10, 11)

²² Vi vill fortsätta tillämpa alla fina lärdomar som kommer fram i Paulus liknelse om att församlingen är som en kropp. På det här sättet kommer vi att vara vakna för hur vi kan uppmuntra våra bröder och systrar och visa att vi älskar och respekterar dem.