1, 2. Vad innebär det att ha blicken riktad mot Jehova?

VI LEVER i ”kritiska tider som är svåra att hantera”. (2 Tim. 3:1) Och det kommer att bli ännu värre innan den nya världen är här och det blir fred på hela jorden. Så vi behöver alla hjälp och vägledning, och det är klokt att fråga sig vem man brukar vända sig till för att få det. ”Till Jehova”, är kanske din spontana tanke. Och han är den allra bästa vi kan vända oss till!

² Vad betyder det egentligen att vända sig till Jehova? Och hur kan vi se till att vi alltid har honom i fokus, även när vi råkar ut för vardagens problem? En av bibelskribenterna belyste vikten av att ha blicken riktad mot Jehova. (Läs Psalm 123:1–4.) Han skrev om en tjänare som ständigt hade blicken riktad mot sin herre eller husmor. Vad innebär det? En tjänare vänder sig naturligtvis till sin herre för att få mat och husrum, men han fokuserar också på sin herres behov och önskemål och försöker fylla dem. Det här liknar vårt förhållande till Jehova. Vi behöver läsa Bibeln varje dag för att försöka urskilja vad Jehova vill att vi  ska göra, och sedan måste vi göra det också. Först då kan vi vara säkra på att Jehova kommer att hjälpa oss när vi behöver det. (Ef. 5:17)

3. Vad kan distrahera oss?

³ Vi vet ju att vi måste vara fokuserade på Jehova, men vi skulle ändå kunna bli distraherade. Så var det för Marta, en av Jesus nära vänner. Hon ”hade fullt upp med allt som skulle göras” och blev ofokuserad ett litet tag. (Luk. 10:40–42) Om det kunde hända en så andlig kvinna när Jesus faktiskt var fysiskt närvarande, så är det inte konstigt om det händer oss. Vad kan få oss att tappa fokus och bli distraherade? Vi skulle bland annat kunna bli distraherade av sådant som andra gör, och det ska vi se exempel på i den här artikeln. Vi ska också få förslag på hur vi kan fortsätta att ha blicken riktad mot Jehova.

4. Varför blir man kanske förvånad över att Mose inte fick komma in i det utlovade landet?

⁴ Mose brukade vända sig till Jehova för att få hjälp och vägledning. Det sägs ju att han ”stod fast som om han såg den osynlige”. (Läs Hebréerna 11:24–27.) Bibeln säger också: ”Det har aldrig mer framträtt en profet i Israel lik Mose, som Jehova kände ansikte mot ansikte.” (5 Mos. 34:10) Mose hade alltså ett väldigt bra förhållande till Jehova, men han gick ändå miste om att få komma in i det utlovade landet. (4 Mos. 20:12) Vad var det som gick fel?

5–7. Vad hände vid Meriba, och hur hanterade Mose det?

⁵ Det hade knappt gått två månader sedan israeliterna lämnade Egypten och de hade inte ens kommit fram till berget Sinai, när det uppstod ett allvarligt problem. Folket började klaga på att det inte fanns något vatten. De riktade sitt missnöje mot Mose, och det gick så långt att han ropade till Jehova: ”Vad ska jag göra med det här folket? Snart stenar de mig!” (2 Mos. 17:4) Jehova lyssnade på Mose och gav honom tydliga instruktioner. Han skulle ta sin stav och slå på klippan vid Horeb, och då skulle det forsa fram vatten. ”Och Mose gjorde precis så inför de äldste i Israel.” (2 Mos. 17:5, 6) Israeliterna kunde dricka så mycket vatten de ville, och problemet var löst.

⁶ Sedan sägs det att Mose ”gav platsen namnet Massah och Meriba, därför att israeliterna hade klagat på honom och därför att de hade satt Jehova på prov och sagt: ’Är Jehova mitt ibland oss eller inte?’” (2 Mos. 17:7) Massah och Meriba betyder ”prövning” och ”klagan”, så det var väldigt passande namn på den platsen.

⁷ Vad tyckte Jehova om det som hände vid Meriba? Han såg det som att israeliterna gjorde uppror mot honom personligen, och inte bara mot Mose. (Läs Psalm 95:8, 9.) De gjorde ett mycket allvarligt misstag. Men Mose reagerade helt rätt vid det här tillfället. Han vände sig till Jehova och följde sedan hans instruktioner till punkt och pricka.

8. Vad hände mot slutet av israeliternas vandring i vildmarken?

⁸ En liknande situation uppstod mot slutet av deras vandring i vildmarken nästan 40 år senare. Då hade israeliterna kommit till ett ställe i närheten av  Kades, nästan vid gränsen till det utlovade landet. Den här platsen fick också namnet Meriba, men det var inte samma Meriba som förra gången. * Vad var det som hände här? Israeliterna började klaga på att det inte fanns något vatten. Igen! (4 Mos. 20:1–5) Men den här gången slutade det helt annorlunda för Mose.

9. Vad sa Jehova att Mose skulle göra, men vad gjorde han? (Se den inledande bilden.)

⁹ Hur hanterade Mose upproret den här gången? Precis som sist vände han sig till Jehova för att få hjälp och vägledning. Men nu skulle han inte slå på klippan. Jehova sa att Mose skulle ta sin stav, samla folket framför klippan och sedan tala till klippan. (4 Mos. 20:6–8) Vad gjorde Mose? Han talade inte till klippan, utan blev så arg att han höjde rösten och sa till folket: ”Hör nu, era upprorsmakare! Ska vi behöva skaffa fram vatten åt er ur den här klippan?” Sedan slog han på klippan, inte bara en gång utan två gånger! (4 Mos. 20:10, 11)

10. Hur reagerade Jehova på det Mose gjorde?

¹⁰ Jehova blev riktigt arg på Mose. (5 Mos. 1:37; 3:26) Varför blev han det? Det kan ha berott på flera olika saker, men en orsak kan ha varit att Mose inte gjorde som han blev tillsagd.

11. Hur kan Mose ha påverkat israeliternas uppfattning av Jehovas underverk?

¹¹ Det fanns kanske en annan orsak till att Jehova blev upprörd på Mose. Klipporna kring det första Meriba var av massiv granit. Det finns ingen människa som kan få fram vatten ur granit, hur hårt man än slår. Men det såg annorlunda ut kring det andra Meriba. Däromkring var det vanligt med kalkstensklippor. Kalksten är en mjuk och porös bergart, och därför kan vatten sippra in i berget och samlas i hålrum. Man kan komma åt vattnet genom att slå hål i klippan. Vilken slutsats kan israeliterna ha dragit när Mose slog på klippan i stället för att tala till den? Vissa kanske trodde att vattnet forsade fram av naturliga orsaker och inte på grund av ett underverk. Vi vet inte exakt hur det var, men Mose kan alltså ha förstört effekten av underverket. *

12. Vad skulle kunna vara en anledning till att Jehova blev arg på Mose och Aron?

¹² Det finns ett annat möjligt skäl till att Jehova blev arg på Mose och Aron. Lägg märke till vad Mose sa till folket: ”Ska vi behöva skaffa fram vatten åt er ur den här klippan?” När Mose sa ”vi” syftade han förmodligen på sig själv och Aron. Det var enormt respektlöst att inte ge Jehova äran för underverket. Det kommer fram i Psalm 106:32, 33: ”De provocerade Gud vid Meribas vatten, och det gick illa för Mose på grund av dem. De gjorde honom förbittrad och fick honom att tala  överilat.” * (4 Mos. 27:14) Mose gav inte Jehova den ära han förtjänade. Så Jehova sa till både Mose och Aron: ”Ni trotsade min befallning.” (4 Mos. 20:24) Vilken allvarlig synd!

13. Varför var det rimligt att Mose inte fick gå in i det utlovade landet?

¹³ Jehova hade gjort Mose och Aron till ledare för folket, och därför var det inte mer än rätt att han ställde höga krav på dem. (Luk. 12:48) Tidigare hade Jehova förbjudit en hel generation israeliter att komma in i Kanaan för att de hade gjort uppror. (4 Mos. 14:26–30, 34) Så det var rimligt att Mose fick samma straff. Jehova tillät inte att han – eller någon annan som hade gjort uppror – gick in i det utlovade landet.

14, 15. Hur kommer det sig att Mose blev upprorisk?

¹⁴ Hur kommer det sig att Mose blev upprorisk? Vi kan titta på Psalm 106:32, 33 igen: ”De provocerade Gud vid Meribas vatten, och det gick illa för Mose på grund av dem. De gjorde honom [Mose] förbittrad och fick honom att tala överilat.” Israeliterna provocerade alltså Gud, men det var Mose som blev arg. Han kunde inte behärska sig och vräkte ur sig saker utan att tänka på konsekvenserna.

¹⁵ Mose blev distraherad av vad andra gjorde och tappade därför fokus på Jehova. Vid det första upproret reagerade Mose helt rätt. (2 Mos. 7:6) Men han kanske var trött och frustrerad efter att ha försökt hantera de bångstyriga israeliterna år ut och år in. Mose kan ha börjat tänka mer på sina egna känslor än på att upphöja Jehova.

16. Varför är det bra att fundera på det Mose gjorde?

¹⁶ Om en så stabil och andlig person som Mose kunde bli distraherad och synda, så skulle det lätt kunna hända oss också. Precis som Mose står vi på gränsen till ett nytt land, den nya världen som Jehova har lovat oss. (2 Petr. 3:13) Vilken katastrof det skulle vara om vi gick miste om den belöningen! Vi får komma in i den nya världen om vi fortsätter att vända oss till Jehova och försöker göra hans vilja. (1 Joh. 2:17) Vad kan vi lära oss av Moses misstag?

17. Hur kan vi hålla huvudet kallt om vi blir frustrerade?

¹⁷ Tappa inte humöret när du blir frustrerad. Även om vi blir tvungna att hantera samma problem gång på gång, är det viktigt att vi följer rådet: ”Låt oss inte tröttna på att göra det som är rätt, för när tiden är inne får vi skörda, bara vi inte ger upp.” (Gal. 6:9; 2 Thess. 3:13) Hur reagerar vi när någon eller något går oss på nerverna? Har vi kontroll på våra känslor även om det inte är första gången det händer? Tänker vi innan vi talar? (Ords. 10:19; 17:27; Matt. 5:22) När vi blir provocerade är det viktigt att vi inte blir upprörda, utan ger ”plats för Guds vrede”. (Läs Romarna 12:17–21.) I grund och botten innebär det att vi har tålamod och väntar på att Jehova ska hjälpa oss när han tycker att det är rätt tid. Det skulle vara  respektlöst mot Jehova att ta saken i egna händer och ge igen.

18. Hur ska vi se på anvisningar?

¹⁸ Var noga med att följa anvisningar. Är vi noga med att följa de senaste anvisningarna som vi har fått av Jehova? I så fall gör vi inte bara saker på rutin. Vi gör alltså inte automatiskt som vi alltid har gjort. I stället är vi snabba att tillämpa vägledningen som kommer från Jehovas organisation. (Hebr. 13:17) Samtidigt tänker vi på att inte gå ”utöver det som står skrivet”. (1 Kor. 4:6) Då märks det att vi har blicken riktad mot Jehova.

19. Hur kan vi se till att andras misstag inte förstör vårt förhållande till Jehova?

¹⁹ Låt inte andras misstag förstöra ditt förhållande till Jehova. Bli inte provocerad av sådant som andra gör. Så länge vi har Jehova i fokus kommer vi inte att låta andra förstöra vårt förhållande till honom. Det är extra viktigt att tänka på om vi har fått mycket ansvar i organisationen, precis som Mose hade. Naturligtvis måste vi alla arbeta på vår ”räddning med hälsosam fruktan och djup respekt”. (Fil. 2:12) Men Jehova är inte fyrkantig, och han har inte samma förväntningar på alla. Ju större ansvar, desto högre förväntningar. (Luk. 12:48) Om vi verkligen älskar Jehova kan inget få oss på fall eller skilja oss från hans kärlek. (Ps. 119:165; Rom. 8:37–39)

20. Vad har du bestämt dig för?

²⁰ Vi lever verkligen i svåra tider. Så det är otroligt viktigt att vi lyfter blicken och alltid fokuserar på Jehova. Försök ta reda på vad han vill att du ska göra. Låt aldrig sådant som andra gör förstöra ditt förhållande till Jehova. Moses exempel hjälper oss att förstå hur viktigt det är. Överreagera inte när andra gör misstag, utan var inställd på att ha blicken riktad ”mot Jehova, vår Gud, tills han visar oss godhet”. (Ps. 123:1, 2)