Varför sa mannen som kallas för ”återköparen” att värdet på hans arvedel kanske skulle minska om han gifte sig med Rut? (Rut 4:1, 6)

Om en gift man på Bibelns tid dog utan att få barn uppstod en del frågor: Vad skulle hända med hans egendom? Skulle hans släktnamn dö ut? Sådana frågor togs upp i Moses lag.

Vad hände med en egendom om ägaren dog? Och vad hände om en man blev fattig och sålde sin egendom? Då kunde en av hans bröder eller nära släktingar köpa tillbaka egendomen. På det sättet stannade den inom släkten. (3 Mos. 25:23–28; 4 Mos. 27:8–11)

Hur kunde man se till att den döde mannens släktnamn bevarades? Med hjälp av ett svågeräktenskap, som i fallet med Rut. En man kunde gifta sig med sin svägerska och få barn med henne. Barnet fick den döde mannens namn och fick även ärva hans egendom. Det här fungerade också som ett slags skyddsnät för änkan. (5 Mos. 25:5–7; Matt. 22:23–28)

Noomi var gift med en man som hette Elimelek. När han och deras två söner dog fanns det ingen som kunde försörja henne. (Rut 1:1–5) Noomi återvände till Juda, och där sa hon till sin sonhustru Rut att be Boas köpa tillbaka familjens egendom. Han var en nära släkting till Elimelek. (Rut 2:1, 19, 20; 3:1–4) Men Boas visste att det fanns någon annan som var närmare släkt med Elimelek. Bibeln nämner inte hans namn, utan kallar honom bara ”min vän” och ”återköparen”. Han hade förtur till att köpa tillbaka egendomen. (Rut 3:9, 12, 13)

I början ville ”återköparen” gärna hjälpa till. (Rut 4:1–4) Det skulle visserligen innebära en del kostnader för honom, men han tänkte att Noomi inte skulle kunna bli gravid och få ett barn som kunde ärva Elimeleks egendom. I så fall skulle den tillfalla ”återköparen”, och därför verkade det vara en bra investering.

Men ”återköparen” ändrade sig när han förstod att han skulle behöva gifta sig med Rut. Han sa: ”I så fall kan jag inte återköpa den, för då minskar kanske värdet på det jag själv äger.” (Rut 4:5, 6) Vad fick honom att ändra sig?

Om någon gifte sig med Rut och hon fick en son, så skulle sonen ärva Elimeleks egendom. Hur skulle det kunna minska värdet på ”återköparens” arvedel? Det sägs inte i Bibeln, men det finns några möjliga förklaringar.

• För det första skulle han betala för något som i slutändan inte skulle bli hans. Elimeleks egendom skulle gå till Ruts förstfödde son.

• För det andra skulle han behöva försörja både Rut och Noomi.

• För det tredje skulle arvet efter honom inte bara gå till de barn han redan hade, utan också till de ytterligare barn som han och Rut eventuellt fick.

• För det fjärde kanske ”återköparen” inte hade några egna barn. I så fall skulle Ruts förstfödde son ärva både hans och Elimeleks egendom. ”Återköparens” egendom skulle då gå till ett barn som bar Elimeleks namn och inte hans. Hur som helst ville han inte riskera sin arvedel för att hjälpa Noomi. Så han lämnade över ansvaret till Boas, som stod näst på tur. Och Boas köpte tillbaka egendomen ”för att den dödes namn återigen ... [skulle] knytas till hans släkts mark”. (Rut 4:10)

”Återköparen” var tydligen mest intresserad av att bevara sitt eget namn och sin arvedel. Han var helt enkelt självisk. Men vi vet ju inte ens vad han hette, så hans namn bevarades inte. Han gick också miste om en särskild förmån som Boas fick, nämligen att få bli en av Messias förfäder. Tänk vad mycket han gick miste om för att han inte ville hjälpa någon som verkligen behövde det. (Matt. 1:5; Luk. 3:23, 32)