1–3. a) Hur såg situationen ut för Jehovas folk när Sakarja började profetera? b) Varför uppmanade Jehova sitt folk att vända tillbaka till honom?

EN FLYGANDE skriftrulle, en kvinna inuti en stor korg och två kvinnor som kommer flygande med vinden och har vingar som storken. De här dramatiska bilderna målas upp i Sakarjas bibelbok. (Sak. 5:1, 7–9) Varför gav Jehova sin profet de här speciella synerna? Hur såg situationen ut för israeliterna på den tiden? Och hur påverkas vi av de här synerna i dag?

² Jehovas folk var mycket glada år 537 f.v.t. De hade varit fångar i Babylon i 70 långa år, och nu var de äntligen fria! Med stor iver satte de i gång med att återställa den sanna tillbedjan i Jerusalem, och år 536 lades grunden till templet. Folket ropade ut sin glädje, och ljudet var så högt att det hördes vida omkring. (Esr. 3:10–13) Men snart växte motståndet  mot det här byggprojektet, och alla utmaningar och svårigheter gjorde att de tappade gnistan. De slutade bygga på templet och började i stället fokusera på sina egna hem och åkrar. Sexton år senare hade tempelbygget stannat av helt och hållet. Guds folk behövde bli påminda om hur viktigt det var att de lät Jehova, och inte egna intressen, komma på första plats. Han ville att de skulle återvända till honom, vara modiga och tjäna honom helhjärtat.

³ År 520 sände han profeten Sakarja för att påminna sitt folk om varför han hade befriat dem. Intressant nog betyder namnet Sakarja ”Jehova har kommit ihåg”, och det kan ha påmint dem om en viktig sanning. Trots att de hade glömt hur Jehova hade räddat dem, så hade han inte glömt sitt folk. (Läs Sakarja 1:3, 4.) Han lovade att han skulle hjälpa dem att återställa ren tillbedjan. Men han var också tydlig med att han inte skulle tolerera halvhjärtad tillbedjan. Vi ska nu se närmare på den sjätte och sjunde synen som Sakarja fick. Hur motiverade de här synerna Guds folk på den tiden, och vad kan vi i vår tid lära oss av dem?

4. a) Vad fick Sakarja se i sin sjätte syn? b) Vad förstår vi av att det fanns text på båda sidor av skriftrullen? (Se bild 1 i den inledande bildserien.)

⁴ Kapitel 5 i Sakarjas bok börjar med en ovanlig syn. (Läs Sakarja 5:1, 2.) Sakarja fick se en flygande skriftrulle, som var nästan 9 meter lång och 4,5 meter bred. Den var utrullad och kunde därför läsas direkt. Rullen innehöll ett domsbudskap, och det var skrivet på både framsidan och baksidan. (Sak. 5:3) Vanligen skrev man bara på ena sidan av en skriftrulle, så vi förstår att det var ett mycket viktigt budskap.

5, 6. Hur ser Jehova på stöld?

⁵ (Läs Sakarja 5:3, 4.) Alla människor står ansvariga inför Jehova för sina handlingar, men hans folk gör det i ännu högre grad. De älskar honom och inser att stöld, i vilken form det än är, ”kränker ... Guds namn”. (Ords. 30:8, 9) Ibland kan det verka finnas förmildrande omständigheter eller goda motiv bakom en stöld, men faktum kvarstår att den som stjäl är girig och låter materiella saker komma före Jehova. Den som stjäl blundar för Guds lag och bryr sig inte om att hans handlingar kastar en skugga över Jehova och hans namn.

⁶ Tänkte du på att det stod i Sakarja 5:3, 4 att ”förbannelsen ... [skulle] komma in i tjuvens hus” och ”övernatta mitt i hans hus och utplåna det”? Inga lås och bommar kan stänga ute Jehovas dom. Den kan nå vartenda gömställe och avslöja orätta handlingar bland Jehovas folk. En tjuv kanske kan undgå att bli upptäckt av myndigheter, arbetsgivare, äldstebröder eller föräldrar, men han kan inte dölja något för Jehova, som ser till att varje stöld kommer upp till ytan. (Hebr. 4:13) Det är verkligen underbart att få vara tillsammans med sådana som vill vara ärliga i allt de gör! (Hebr. 13:18)

7. Vad lär vi oss av synen med den flygande skriftrullen?

⁷ Jehova hatar alla former av stöld. Vi ser det som ett privilegium att följa hans höga moralnormer och skulle aldrig vilja göra något som drar vanära över hans namn. Därigenom undgår vi Jehovas  dom över dem som avsiktligt bryter mot hans lag.

8–10. a) Vad är en ed? b) Vilken ed bröt Sidkia?

⁸ Den flygande skriftrullen innehöll också en varning till dem som svor falska eder vid Guds namn. (Sak. 5:4) En ed var antingen en försäkran om att det man sa var sant eller ett högtidligt löfte om att man skulle handla eller inte handla på ett visst sätt.

⁹ Att svära vid Jehovas namn var inget man kunde ta lätt på. Men det var precis vad Sidkia gjorde. Han var den siste kung som satt på tronen i Jerusalem, och han svor vid Jehova att han skulle vara lojal mot kungen i Babylon som vasallkung. Men han höll inte fast vid sin ed. Jehova avkunnade därför sin dom mot Sidkia och sa: ”Så sant jag lever, ... på den plats där den kung är som gjorde honom till kung, han vars ed han föraktade och vars förbund han bröt, hos honom, inne i Babylon, skall han dö.” (Hes. 17:16)

¹⁰ Sidkia hade svurit eden i Jehovas namn, och Jehova förväntade att han skulle hålla sitt ord. (2 Krön. 36:13) Men han bröt sitt löfte och vände sig till Egypten i ett fåfängt försök att bryta sig loss från Babylon. (Hes. 17:11–15, 17, 18)

11, 12. a) Vilket är det viktigaste löfte vi kan ge? b) Hur bör vårt överlämnandelöfte påverka vårt dagliga liv?

¹¹ Jehova lyssnar även på våra löften. Han tar dem på fullt allvar, och vi måste infria dem för att få hans godkännande. (Ps. 76:11) Det viktigaste löfte vi kan ge är vårt överlämnandelöfte till Jehova.  När vi överlämnar oss åt honom lovar vi att vi ska tjäna honom vad som än händer.

¹² Hur kan vi infria det här löftet? Vi ställs inför både stora och små prövningar ”dag efter dag”, och vårt sätt att hantera dem säger mycket om hur starkt vårt förhållande till Jehova är. (Ps. 61:8) Tänk dig till exempel att någon på jobbet eller i skolan börjar flörta med dig. Kommer du då att visa att du inte är intresserad, utan vill följa Jehovas vägar? (Ords. 23:26) Eller tänk om det bara är du i din familj som tjänar Jehova. Ber du då honom om hjälp att visa kristna egenskaper även om ingen annan där hemma gör det? Vänder du dig till Jehova varje dag och tackar honom för att han älskar dig och ger dig vägledning? Tar du dig tid att läsa Bibeln varje dag? Egentligen kan man ju säga att det var det vi lovade att vi skulle göra när vi överlämnade oss åt Jehova, eller hur? När vi gör vårt bästa i tjänsten för honom visar vi att vi älskar honom och tillhör honom. Vår tillbedjan är ett levnadssätt, inte bara en formsak. Och när vi är trogna mot Jehova kommer han att ge oss en fantastisk framtid. (5 Mos. 10:12, 13)

13. Vad lär vi oss av Sakarjas sjätte syn?

¹³ Sakarjas sjätte syn har hjälpt oss att förstå hur viktigt det är att vi som älskar Jehova inte stjäl och inte bryter våra löften. Vi har också sett att Jehova inte gav upp hoppet om israeliterna, trots alla fel och misstag de gjorde. Han visste att de var omringade av fiender och förstod vilken press de levde under. Han höll sina löften till dem, och det lär oss hur viktigt det är att vi också håller våra löften. Och vi kan vara säkra på att Jehova kommer att hjälpa oss att göra det, inte minst med tanke på att han har gett oss ett fantastiskt hopp. Snart ska han ta bort all ondska från hela jorden. Den här framtidsutsikten får vi veta mer om i Sakarjas nästa syn.

14, 15. a) Vad fick Sakarja se i sin sjunde syn? (Se bild 2 i den inledande bildserien.) b) Vad representerar kvinnan i efan, och varför lade ängeln på locket igen?

¹⁴ När Sakarja hade fått se den flygande skriftrullen sa en ängel åt honom att lyfta blicken. Han fick då se ett ”efamått”, dvs. en korg eller behållare, komma fram. (Läs Sakarja 5:5–8.) Efan hade ett runt blylock, och när det lyftes bort såg Sakarja att ”det var en kvinna som satt mitt i efan”. Ängeln sa om henne: ”Detta är Ondskan.” Vi kan föreställa oss att det gick kalla kårar längs ryggen på Sakarja när kvinnan försökte ta sig ut ur efan! Men ängeln var snabbt där och ”kastade tillbaka henne” ner i efan och lade på det tunga locket igen. Vad betyder det här?

¹⁵ Den här delen av synen visar tydligt att Jehova inte tolererar någon form av ondska bland sitt folk. När han ser något som är ont ser han snabbt till att det avlägsnas. (1 Kor. 5:13) Det förstår vi av att ängeln genast lade på locket på efan.

16. a) Vad hände med efan? (Se bild 3 i den inledande bildserien.) b) Vart fördes efan?

¹⁶ Därefter fick Sakarja se två kvinnor som hade vingar som storken. (Läs Sakarja 5:9–11.) De här två kvinnorna var raka motsatsen till kvinnan i efan! Med hjälp av sina kraftfulla vingar lyfte de upp och svepte med sig efan med ”Ondskan”. Vart förde de henne? Jo, till  landet Shinar, dvs. Babylon. Men varför gjorde de det?

17, 18. a) Varför var Shinar ondskans ”rätta plats”? b) Vad är du besluten att göra?

¹⁷ Israeliterna på Sakarjas tid kunde nog lätt förstå varför ”Ondskan” fördes till just Shinar. Sakarja och andra judar kunde bekräfta att Babylon präglades av falsk tillbedjan, ondska och omoral. De hade växt upp mitt i den miljön och hade fått kämpa dagligen för att stå emot det hedniska inflytandet där. Så den här synen var säkert väldigt uppmuntrande för dem. Den garanterade att Jehova skulle se till att den sanna tillbedjan bevarades ren.

¹⁸ Men synen påminde dem också om deras eget ansvar att hålla sin tillbedjan ren. Samma sak gäller i dag. Jehovas folk varken får eller kommer att tillåta att ondskan smyger sig in och dröjer sig kvar bland dem. Jehova har fört oss in i sin rena organisation, och vi vet att han kärleksfullt tar hand om oss och beskyddar oss. Men vi måste också göra vår del för att hålla hans organisation ren. Hur känner vi för det ansvaret? Ingen som helst ondska hör hemma i vårt andliga paradis.

19. Vad kan vi i vår tid lära oss av Sakarjas dramatiska syner?

¹⁹ Sakarjas sjätte och sjunde syn är verkligen en varningssignal för dem som handlar oärligt. Jehova tolererar inte ondska. Därför måste vi som tjänar honom hata det onda. Synerna försäkrar oss också om att vår himmelske Far beskyddar och välsignar oss när vi går in för att göra hans vilja. Ingen dödsbringande förbannelse kommer att drabba dem som anstränger sig för att bevara sig rena i den här onda världen. Det kan verkligen vara en kamp, men med Jehovas hjälp kan vi lyckas! Men hur kan vi vara säkra på att den sanna tillbedjan kommer att bestå trots att världen ser ut som den gör? Och hur vet vi att Jehova kommer att beskydda sin organisation nu när den stora vedermödan närmar sig? De här frågorna ska vi behandla i nästa artikel.