Gå direkt till innehållet

Gå direkt till innehållsförteckningen

Frågor från läsekretsen

Frågor från läsekretsen

Hur hög var förhallen till Salomos tempel?

Förhallen var ingången till ”det heliga” i Salomos tempel. I exemplar av Nya världens översättning av Bibeln som gavs ut före år 2023 stod det: ”Husets förhall var 20 alnar, lika bred som huset, och höjden var 120.” (2 Krön. 3:4) Även andra bibelöversättningar säger att förhallen var ”120 alnar” hög, vilket alltså skulle betyda att den var 53 meter hög!

Men i 2023 års tryckning av Nya världens översättning av Bibeln sägs det så här: ”Höjden var 20 alnar”, alltså omkring 9 meter. a Vi ska se på några anledningar till att man har gjort den här justeringen.

Höjden på förhallen nämns inte i 1 Kungaboken 6:3. I den versen beskriver Jeremia längden och djupet på förhallen, men inte höjden. I kapitlet efter beskriver Jeremia andra intressanta detaljer i templet, till exempel havet i gjuten metall, de tio vagnarna och de två kopparpelarna som stod utanför förhallen. (1 Kung. 7:15–37) Om förhallen verkligen var över 50 meter hög, alltså mycket högre än resten av templet, kan man ju undra: Varför skrev Jeremia inget om det? När man tittar på vad judiska historiker skrev flera hundra år senare så bekräftar de att förhallen inte var högre än de andra delarna av Salomos tempel.

Bibelkännare är tveksamma till att templets väggar skulle hålla för en förhall som var 50 meter hög. Höga byggnader i sten och tegel från Bibelns tid, som tempelbyggnaderna i Egypten, var väldigt breda nertill och smalnade av mot toppen. Men så såg inte Salomos tempel ut. Bibelkännare menar att väggarna var max 6 alnar, alltså 2,7 meter, tjocka. Arkitekturhistorikern Theodor Busink konstaterade: ”Med tanke på tjockleken på väggarna kan templets förhall inte ha varit 120 alnar hög.” b

Det kan ha blivit fel när man skrev av texten i 2 Krönikeboken 3:4. Det är sant att det står ”120” i den här versen i en del äldre handskrifter, men i andra tillförlitliga handskrifter, som Codex Alexandrinus från 400-talet och Codex Ambrosianus från 500-talet, står det ”20 alnar”. Hur kommer det sig att en avskrivare av misstag kunde skriva ”120”? På hebreiska är orden för ”hundra” och ”alnar” lika varandra. Därför är det möjligt att en avskrivare skrev ”hundra” istället för ”alnar”.

Vi gör såklart vårt bästa för att förstå hur Salomos tempel såg ut och återge det på rätt sätt, men det viktigaste är ändå vad templet är en bild av: det stora andliga templet. Vi är så tacksamma för att vi får tillbe Jehova tillsammans vid det templet! (Hebr. 9:11–14; Upp. 3:12; 7:9–17)

a En fotnot till versen ger ett förtydligande: ”I vissa handskrifter står det ’120’, men i andra handskrifter och i några översättningar står det ’20 alnar’.”

b T.A. Busink, 1970: Jerusalem’s Temple from Solomon to Herod