I 1 Korinthierna 15:8 säger Paulus: ”Allra sist visade han sig också för mig, och därför är det som om jag vore född för tidigt.” Förut har vi sagt att Paulus antagligen syftade på när han fick en syn av Jesus i hans himmelska härlighet. Då var det som att han fick förmånen att födas eller uppväckas till himmelskt liv i förtid, många hundra år innan den uppståndelsen skulle äga rum. Men efter att ha studerat den här versen lite mer måste vi ändra hur vi förklarar den.

Paulus syftar på vad som hände när han blev omvänd. Men vad menade han när han sa att han var ”född för tidigt”? Det finns flera möjligheter.

Omvändelsen var plötslig och traumatisk. När ett barn föds för tidigt kommer det ofta som en chock. Och när Saul, som senare blev känd som Paulus, reste till Damaskus för att förfölja de kristna hände något chockartat. Han fick se en syn av Jesus i himlen. Men det var inte bara Paulus som blev chockad över att han blev omvänd, utan också de kristna som han tänkte förfölja i Damaskus. Det här var en otroligt traumatisk upplevelse, och dessutom blev han tillfälligt blind. (Apg. 9:1–9, 17–19)

Han blev omvänd ”vid fel tid”. Det grekiska ord som översätts med ”född för tidigt” kan också översättas med ”född vid fel tid”. I The Jerusalem Bible står det: ”Det var som att jag föddes när ingen förväntade det.” När Paulus omvändes var Jesus redan i himlen. Han träffade aldrig den uppväckte Jesus innan han steg upp till himlen igen, till skillnad från dem som han nämner i verserna innan. (1 Kor. 15:4–8) Så Paulus fick en möjlighet att se Jesus efter att han hade uppstått, även om det verkade som att det var ”vid fel tid”.

Han förminskade sig själv. En del forskare menar att uttrycket Paulus använde kan ha en förminskande ton. Om det var så han menade kanske det här var ett sätt för honom att säga att han inte förtjänade att vara en apostel. Han skrev vidare: ”Jag är ju den obetydligaste av apostlarna. Jag är inte ens värdig att kallas apostel, eftersom jag har förföljt Guds församling. Men tack vare Guds generösa omtanke är jag en apostel.” (1 Kor. 15:9, 10)

Så det verkar som att Paulus kan ha menat flera olika saker med de här orden. Han kan ha syftat på att Jesus visade sig för honom väldigt plötsligt. Eller så kan han ha tänkt på att hans omvändelse kom vid en oväntad tid. Eller så kan han ha menat att han inte förtjänade den här otroliga synen. Men hur som helst är det väldigt tydligt att Paulus värdesatte den här händelsen. Det gjorde honom helt säker på att Jesus hade uppstått från de döda. Det är inte konstigt att han ofta hänvisade till den här oväntade händelsen när han berättade för andra om Jesus uppståndelse. (Apg. 22:6–11; 26:13–18)