Lydnad mot Gud en nödvändighet för liv

GUD har den absoluta rätten att kräva lydnad av alla sina skapelser. De är skyldiga honom obetingad lydnad, eftersom han är deras Skapare och källan till liv och den som upprätthåller livet. (Psalm 95:6–8) Eftersom han är den allvise och allsmäktige Guden, förtjänar allt han säger den allra största respekt och uppmärksamhet. En mänsklig far förväntar med rätta att hans barn skall lyda honom, och om barnet inte reagerar riktigt på en gång kanske han säger med eftertryck: ”Hörde du vad jag sade?” Vår himmelske Fader kan med långt större rätt kräva att vi ägnar hans ord uppmärksamhet och rättar oss efter det. — Jämför 5 Moseboken 21:18–21; Ordspråken 4:1; Jesaja 64:8; 1 Petrus 1:14.

Det finns inget som kan ersätta lydnad och ingen möjlighet att få Guds ynnest utan lydnad. Samuel sade till kung Saul: ”Har Jehova lika mycket behag till brännoffer och slaktoffer som till att man lyder Jehovas röst? Se! Att lyda är bättre än slaktoffer, att ge akt bättre än baggars fett.” (1 Samuelsboken 15:22) Att inte lyda är att förkasta Jehovas ord, att visa att man i verkligheten inte tror eller litar på detta ord och dess källa. Den som inte lyder jämställs därför med dem som utövar spådom eller dyrkar avgudar. (1 Samuelsboken 15:23; jämför Romarna 6:16.) Löften om lydnad har inget värde om de inte åtföljs av handlingar; brist på handling vittnar om brist på tro på eller respekt för den som gett anvisningarna. (Matteus 21:28–32) De som nöjer sig med att endast höra Guds sanning och förståndsmässigt acceptera den, men som inte gör vad som krävs, bedrar sig själva med ett falskt resonemang och blir inte välsignade. (Jakob 1:22–25) Guds Son gjorde klart att inte ens de som gör sådant som liknar det som det getts befallning om, men gör det på fel sätt eller med fel motiv, får komma in i Guds kungarike, utan kommer att bli förkastade. — Matteus 7:15–23.