Allting skall göras nytt precis som det är förutsagt

”Han som satt på tronen sade: ’Se! Jag gör allting nytt.’ Och så säger han: ... ’Dessa ord är trovärdiga och sanna.’” — UPPENBARELSEBOKEN 21:5.

1, 2. Varför är många människor med rätta tveksamma till att tänka på vad framtiden skall föra med sig?

HAR du någon gång sagt eller tänkt: ”Jag undrar vad morgondagen skall föra med sig”? Då vi människor inte exakt kan förutsäga vad som kommer att ske under kommande månader eller år, är vi inte så benägna att sia om framtiden eller lita på dem som övermodigt påstår sig kunna det.

² I ett nummer av tidskriften Forbes ASAP som handlade om tiden skrev Robert Cringely, som leder ett dokumentärprogram i amerikansk TV: ”Tiden förödmjukar till slut oss alla, men ingen drabbas mer av tiden än prognosmakare. Att försöka spekulera om framtiden är ett spel som man nästan alltid förlorar. ... Och ändå fortsätter så kallade experter att göra förutsägelser.”

3, 4. a) Vilken optimism hyser somliga inför det nya millenniet? b) Vilken realistisk förväntan har andra när det gäller framtiden?

³ Det kanske kan tyckas som om allt fler människor nu, i samband med det uppmärksammade millennieskiftet, tänker på framtiden. I början av förra året kunde man läsa i tidskriften Maclean’s: ”För de flesta kanadensare  kanske år 2000 bara blir ännu ett år i tideräkningen, men det skulle också kunna sammanfalla med en verkligt ny era.” Professor Chris Dewdney vid York University i Canada sade så här om varför man kunde vara optimistisk: ”Millennieskiftet innebär att vi kan två våra händer från ett mycket hemskt århundrade.”

⁴ Låter inte detta som önsketänkande? Endast 22 procent av de tillfrågade i en kanadensisk undersökning sade sig tro att år 2000 skulle komma att inleda en ny era för världen. Närmare hälften förväntade i stället ”en ny världskonflikt”, dvs. ett världskrig, inom 50 år. Det är uppenbart att flertalet inte tror att ett nytt millennium kan avlägsna våra problem och göra allting nytt. Sir Michael Atiyah, som tidigare var ordförande i Royal Society i England, skrev: ”Den snabba takt i vilken förändringar nu sker ... gör att hela vår civilisation kommer att ställas inför stora utmaningar under 2000-talet. Vi har redan problem med befolkningstillväxten, begränsade tillgångar, miljöförstöring och utbredd fattigdom, problem som vi snarast måste ge oss i kast med.”

5. Var kan vi få tillförlitlig information om vad som väntar?

⁵ Men du kanske tänker: ”Då vi ju ändå inte kan förutsäga framtiden, är det då inte lika bra att vi struntar i att tänka på den?” Svaret är nej! Det är sant att vi människor inte exakt kan förutsäga framtiden, men vi bör inte fördenskull tro att ingen kan det. Vem är det då som kan det, och varför skall vi se optimistiskt på framtiden? Vi kan få tillfredsställande svar i fyra tydliga förutsägelser, som finns nedtecknade i Bibeln, den mest spridda och lästa boken — men som också är mycket missförstådd och förbigången. Vad vi än tycker om Bibeln och hur väl insatta vi än är i den, bör vi begrunda dessa fyra grundläggande skriftställen. De förutsäger faktiskt en mycket ljus framtid. Dessa fyra nyckelprofetior visar hur framtiden kan bli för oss och våra nära och kära.

6, 7. När profeterade Jesaja, och hur uppfylldes hans förutsägelser?

⁶ Den första finner vi i Jesaja, kapitel 65. Låt oss innan vi läser den profetian ha bakgrunden klar för oss, alltså tiden när den skrevs och den situation som rådde. Den skrevs av Guds profet Jesaja, som levde mer än hundra år före slutet för Judas rike. Det kom i och med att Jehova tog bort sitt beskydd från de otrogna judarna och lät babylonierna ödelägga Jerusalem och föra folket i landsflykt, något som således inträffade över hundra år efter det att Jesaja hade förutsagt det. — 2 Krönikeboken 36:15–21.

⁷ I samband med den historiska bakgrunden till profetians uppfyllelse är det intressant att tänka på att Jesaja under Guds vägledning till och med hade fått förutsäga namnet på den som till slut skulle störta Babylon, nämligen persern Cyrus, och det trots att denne då ännu inte var född. (Jesaja 45:1) Det var Cyrus som gjorde det möjligt för judarna att år 537 f.v.t. återvända till sitt hemland. Jesaja hade, som vi kan läsa i kapitel 65, förutsagt detta återförande. Han koncentrerade sig där på de förhållanden som israeliterna kunde få uppleva när de kom tillbaka till sitt hemland.

8. Vilken lycklig framtid förutsade Jesaja, och vilket uttryck är särskilt intressant?

⁸ I Jesaja 65:17–19 läser vi: ”Se, jag skapar nya himlar och en ny jord; och de förra tingen kommer inte att bli ihågkomna, inte heller kommer de att stiga upp i hjärtat. Men jubla och fröjda er för evigt över det som jag skapar. Ty se, jag skapar Jerusalem till att vara en orsak till fröjd och hennes folk en orsak till jubel. Och jag skall fröjdas över Jerusalem och jubla över mitt folk; och i henne kommer det inte mer att höras ljud av gråt eller ljud av klagoskri.” De förhållanden som Jesaja beskrev var helt visst långt bättre än de som judarna hade levt under i Babylon — han förutsade ju fröjd och glädje. Titta nu på uttrycket ”nya himlar och en ny jord”. Det här är det första av de fyra ställen där detta uttryck förekommer i Bibeln,  och de kan ha direkt samband med vår framtid, ja, till och med förutsäga den.

9. Hur gick Jesaja 65:17–19 i uppfyllelse på de forntida judarna?

⁹ Den första uppfyllelsen av Jesaja 65:17–19 gällde de forntida judarna, vilka, enligt vad Jesaja hade förutsagt, faktiskt återvände till sitt hemland och där återupprättade ren tillbedjan. (Esra 1:1–4; 3:1–4) Vi inser naturligtvis att det hemland som de återvände till fortfarande låg på samma planet och inte någon annanstans i universum. Den insikten kan hjälpa oss att förstå vad Jesaja menade med orden nya himlar och en ny jord. Vi behöver inte i likhet med somliga spekulera över vaga profetior av Nostradamus eller andra siare. Bibeln förklarar själv vad Jesaja menade.

10. Hur skall vi förstå den nya ”jord” som Jesaja förutsade?

¹⁰ I Bibeln avser ordet ”jord” inte alltid vårt jordklot. I Psalm 96:1 står det till exempel ordagrant: ”Sjung till Jehova hela jorden.” Vi vet att vår planet, med dess fastland och vidsträckta oceaner, inte kan sjunga. Det är i stället människor som sjunger. Ja, Psalm 96:1 åsyftar människorna på jorden. * Men i Jesaja 65:17 nämns också ”nya himlar”. Om ”jorden” representerade ett nytt mänskligt samhälle i judarnas hemland, vad var då de ”nya himlarna”?

11. Mot vad pekade uttrycket ”nya himlar”?

¹¹ I Cyclopædia of Biblical, Theological, and Ecclesiastical Literature, utgiven av M’Clintock och Strong, heter det: ”Varhelst scenen i en profetisk syn utspelas betecknar himlen ... samtliga styrande makter, ... som är över och styr undersåtarna, precis som den fysiska himlen står över och styr jorden.” När det gäller det sammansatta uttrycket ”himmel och jord” förklarar uppslagsverket att det uttrycket i profetiskt språkbruk betecknar det politiska tillståndet hos människor i olika ställningar. Himlen är överhögheten, och jorden är folket, människor som styrs av överordnade.

12. Hur fick de forntida judarna uppleva ”nya himlar och en ny jord”?

¹² När judarna återvände till sitt hemland, fick de vad man skulle kunna kalla en ny tingens ordning. De fick ett nytt styre med Serubbabel, en avkomling av kung David, som ståthållare och Josua som överstepräst. (Haggaj 1:1, 12; 2:21; Sakarja 6:11) Dessa utgjorde de ”nya  himlarna”. Över vad? Jo, över ”en ny jord”, dvs. det renade samhället av människor som var tillbaka i sitt land för att återuppbygga Jerusalem och dess tempel för tillbedjan av Jehova. I uppfyllelsen som gällde de dåtida judarna fanns det således i verklig bemärkelse nya himlar och en ny jord.

13, 14. a) Vilken annan förekomst av uttrycket ”nya himlar och en ny jord” skall vi begrunda? b) Varför är Petrus profetia av särskilt intresse i den här tiden?

¹³ Men det här är ju inte en övning i bibeltolkning eller bara en hastig titt på forntida historia, så låt oss därför se på den djupare innebörden i uttrycket ”nya himlar och en ny jord”. Av 2 Petrus, kapitel 3, där uttrycket också förekommer, förstår vi att det också har med vår framtid att göra.

¹⁴ Petrus, en Jesu Kristi apostel, skrev sitt brev mer än 500 år efter det att judarna hade återvänt till sitt hemland. Han skrev till Kristi efterföljare, dvs. till efterföljare till den ”Herre” som nämns i 2 Petrus 3:2. I vers 4 nämner Petrus så Jesu ”utlovade närvaro”, vilket gör profetian högst aktuell i våra dagar, då så mycket vittnar om att Jesus sedan tiden för första världskriget har varit närvarande i den bemärkelsen att han nu har myndighet som härskare i Guds himmelska kungarike. (Uppenbarelseboken 6:1–8; 11:15, 18) Detta får en speciell innebörd med tanke på något annat som Petrus förutsade i detta kapitel.

15. Hur uppfylls Petrus profetia om ”nya himlar”?

¹⁵ I 2 Petrus 3:13 läser vi: ”Det finns nya himlar och en ny jord som vi väntar på enligt hans löfte, och i dessa skall rättfärdighet bo.” Som du säkert redan vet är Jesus den främste härskaren i de ”nya himlarna”. (Lukas 1:32, 33) Men andra skriftställen visar att Jesus inte skulle härska ensam. Han lovade i stället att apostlarna och en del andra i likhet med dem skulle få en plats i himlen. I Hebréerbrevet beskriver aposteln Paulus dessa som sådana som ”har andel i den himmelska kallelsen”. Jesus sade också att de som tillhör den här gruppen skulle få sitta på troner i himlen tillsammans med honom. (Hebréerna 3:1; Matteus 19:28; Lukas 22:28–30; Johannes 14:2, 3) Poängen är att andra skulle regera tillsammans med Jesus som en del av de nya himlarna. Vad menade Petrus då med uttrycket ”ny jord”?

16. Vilken ”ny jord” finns redan nu?

¹⁶ Precis som Jesajas profetia om nya himlar och en ny jord i forna tider fick sin uppfyllelse på människor i samband med att judarna återvände till sitt hemland, får profetian i 2 Petrus 3:13 nu sin uppfyllelse på människor som underordnar sig de nya himlarnas styre. Det finns nu miljontals människor som villigt gör detta. De drar nytta av dess undervisningsprogram och strävar efter att följa dess lagar i Bibeln. (Jesaja 54:13) De utgör grunden till ”en ny jord” i den bemärkelsen att de utgör ett världsomfattande samhälle bestående av människor av alla nationaliteter, språk och folkslag, vilka samarbetar under den regerande kungen, Jesus Kristus. Du kan få tillhöra dessa! — Mika 4:1–4.

17, 18. Varför ger oss orden i 2 Petrus 3:13 orsak att se framåt?

¹⁷ Tro inte att detta är allt vi kan få veta om framtiden. När vi undersöker sammanhanget till 2 Petrus, kapitel 3, ser vi sådant som tyder på att det skall ske en stor förändring. I verserna 5 och 6 skriver Petrus om den stora översvämningen på Noas tid, vilken gjorde slut på en dåtida ond värld. I vers 7 nämner Petrus så att ”de himlar och den jord som nu finns”, dvs. både de styrande och folket, förvaras till ”de ogudaktiga människornas doms och förintelses dag”. Detta bekräftar att uttrycket ”de himlar och den jord som nu finns” åsyftar de styrande och de styrda och inte det materiella universum.

¹⁸ Petrus förklarar därefter att Jehovas kommande dag skall åstadkomma en stor rening och bana väg för de nya himlar och den nya jord som nämns i vers 13. Lägg märke till att det i slutet av den versen sägs: ”I dessa skall rättfärdighet bo.” Tyder inte detta på att det måste ske stora förändringar till det bättre och att vi kan se fram emot helt andra förhållanden och  en tid då människor kommer att finna mycket större glädje i livet än nu? En sådan insikt i vad Bibeln förutsäger är något som endast relativt få människor har.

19. I vilket sammanhang talar Uppenbarelseboken om kommande ”nya himlar och en ny jord”?

¹⁹ Men låt oss gå vidare. Vi har nu tittat på hur uttrycket ”nya himlar och en ny jord” förekommer i Jesaja, kapitel 65, och i 2 Petrus, kapitel 3. Slå nu upp Uppenbarelseboken, kapitel 21, där det också förekommer. Återigen får vi hjälp av att se på sammanhanget. Två kapitel tidigare, i Uppenbarelseboken, kapitel 19, finner vi en beskrivning i livfulla bilder av ett krig. Det är inte ett krig mellan fientliga nationer, utan det är ett krig där en av de stridande är ”Guds Ord”, en benämning på Jesus Kristus som du säkert känner igen. (Johannes 1:1, 14) Han är i himlen, och i synen framträder han tillsammans med sina himmelska härar. Mot vilka strider de? I kapitlet nämns ”kungar”, ”militärbefälhavare” och människor i olika ställningar, både ”små och stora”. Den här striden gäller Jehovas kommande dag, då ondskan tillintetgörs. (2 Thessalonikerna 1:6–10) Det efterföljande kapitlet, Uppenbarelseboken 20, börjar med att beskriva hur ”den ursprunglige ormen, som är Djävulen och Satan”, avlägsnas. Det här ger oss bakgrunden till Uppenbarelseboken, kapitel 21.

20. Vilken stor förändring visar Uppenbarelseboken 21:1 kommer att ske i framtiden?

²⁰ Aposteln Johannes börjar med dessa spännande ord: ”Jag såg en ny himmel och en ny jord; den förra himlen och den förra jorden hade nämligen försvunnit, och havet är inte mer.” Med utgångspunkt i det som sägs i Jesaja, kapitel 65, och 2 Petrus, kapitel 3, förstår vi att detta inte kan betyda att de bokstavliga himlarna och vår planet med sina djupa hav skall ersättas. Som de föregående kapitlen har visat är det onda människor och deras styrande, inbegripet den osynlige härskaren Satan, som skall tas bort. Ja, löftet här gäller en ny tingens ordning för människor på jorden.

21, 22. Vilka välsignelser försäkrar Johannes oss om, och vad innebär det att tårar skall torkas bort?

²¹ Detta blir vi övertygade om, när vi ser närmare på denna underbara profetia. I slutet av vers 3 talas det om en tid då Gud skall vara hos människorna genom att han på ett välsignelsebringande sätt riktar sin uppmärksamhet mot dem som gör hans vilja. (Hesekiel 43:7) Johannes fortsätter i verserna 4 och 5: ”’Han [Jehova] skall torka bort varje tår från deras ögon, och döden skall inte vara mer; inte heller skall sorg eller skrik eller smärta vara mer. De förra tingen har försvunnit.’ Och han som satt på tronen sade: ’Se! Jag gör allting nytt.’ Och så säger han: ’Skriv, därför att dessa ord är trovärdiga och sanna.’” Vilken uppmuntrande profetia!

²² Stanna upp och begrunda det som Bibeln här förutsäger. Gud ”skall torka bort varje tår från deras ögon”. Det här kan inte åsyfta vanliga tårar som sköljer rent våra känsliga ögon, och inte heller kan det åsyfta glädjetårar. Nej, de tårar som Gud skall torka bort är tårar orsakade av lidande, sorg, besvikelse, smärta och ångest. Hur kan vi vara så säkra på det? Jo, för i detta Guds fantastiska löfte förknippas borttorkandet av tårar med att död, sorg, skrik och smärta inte skall finnas mer. — Johannes 11:35.

23. Vilka förhållanden garanterar Johannes profetia slutet på?

²³ Visar inte detta att cancer, slaganfall och  hjärtattacker, ja, till och med döden, kommer att ha avlägsnats? Vem av oss har inte förlorat en kär anförvant genom någon sjukdom, olycka eller katastrof? Gud lovar här att döden inte skall vara mer, vilket visar att de barn som då kan komma att födas inte behöver ställas inför att växa upp, åldras och sedan dö. Den här profetian visar också att sådant som Alzheimers sjukdom, benskörhet, tumörer och starr, som är så vanligt hos äldre, inte kommer att finnas mer.

24. Hur kommer den nya himlen och den nya jorden att visa sig bli en välsignelse, och vad skall vi behandla härnäst?

²⁴ Du håller säkert med om att sorg och skrik skulle minska, om död, åldrande och sjukdom avlägsnades. Men hur är det då med sådant som förkrossande fattigdom, övergrepp på barn eller förtryckande diskriminering på grund av social bakgrund eller hudfärg? Om detta, som nu är så vanligt, skulle få fortsätta, skulle sorg och skrik också fortsätta. Livet under ”en ny himmel och en ny jord” kommer således inte att fördärvas av sådana orsaker till sorg. Vilken förändring! Men hittills har vi begrundat endast tre av de fyra skriftställen där uttrycket ”nya himlar och en ny jord” förekommer. Det finns ytterligare ett som har samband med det som vi hittills har undersökt och som betonar varför vi kan se fram emot den tid då Gud skall uppfylla sitt löfte att göra ”allting nytt” och tänka på det sätt varpå han skall göra det. Följande artikel behandlar den profetian och vad den kan betyda för vår lycka.

[Fotnoter]

Vad minns du?

• Nämn tre ställen där Bibeln förutsäger ”nya himlar och en ny jord”.

• Hur fick de forntida judarna uppleva uppfyllelsen av ”nya himlar och en ny jord”?

• Vad är uppfyllelsen av de ”nya himlar” och den ”nya jord” som Petrus nämner?

• Hur pekar Uppenbarelseboken, kapitel 21, mot en ljus framtid för oss?

[Frågor]

[Bild på sidan 10]

Precis som Jehova hade förutsagt blev det genom Cyrus möjligt för judarna att återvända till sitt hemland år 537 f.v.t.