Gå direkt till innehållet

Gå direkt till innehållsförteckningen

Behovet av tröst är stort!

Behovet av tröst är stort!

Behovet av tröst är stort!

”Se! de förtrycktas tårar, men de hade ingen tröstare; och på deras förtryckares sida fanns makt, så att de inte hade någon tröstare.” — PREDIKAREN 4:1.

SÖKER du tröst? Längtar du efter att en stråle av tröst skall bryta igenom hopplöshetens mörka moln? Längtar du efter en smula tröst för att få lindring i ett liv fördärvat av bittert lidande och obehagliga erfarenheter?

Då och då är vi alla i behov av mycket tröst och uppmuntran. Det beror på att det finns så mycket i livet som kan förorsaka sorg. Vi behöver alla skydd, värme och omvårdnad. Några av oss har blivit gamla och känner sig olyckliga på grund av det. Andra är djupt besvikna över att livet inte har blivit som de hoppades. Sedan finns några som har fått det skakande beskedet att de lider av en obotlig sjukdom.

Det är för övrigt få som skulle förneka att allt det som har hänt i vår tid har skapat ett stort behov av tröst och hopp. Bara under det senaste århundradet har mer än hundra miljoner människor dött i krig, * och nästan alla dessa har efterlämnat en sörjande familj — mödrar och fäder, systrar och bröder, änkor och föräldralösa — i desperat behov av tröst. I dag lever mer än en miljard människor i extrem fattigdom. Hälften av världens befolkning har inte alltid tillgång till läkarvård och nödvändiga mediciner. På gatorna i smutsiga storstäder driver miljontals övergivna barn omkring — många använder narkotika och är prostituerade. Miljontals flyktingar tynar sakta bort i läger där det råder fruktansvärda förhållanden.

Men siffror — hur övertygande de än kan vara — visar inte vilken smärta och sorg som somliga får uppleva i sitt liv. Tänk till exempel på Svetlana, en ung kvinna från Balkan som föddes i yttersta misär. * Hon berättar: ”För att vi skulle få pengar skickades jag ut av mina föräldrar för att tigga eller stjäla. Familjelivet urartade, och jag blev offer för incest. Jag fick ett arbete som servitris, och min mor, som fick pengarna jag tjänade, sade att om jag förlorade mitt arbete, skulle hon ta livet av sig. Allt detta ledde till att jag blev prostituerad. Jag var bara 13 år. Med tiden blev jag med barn, och jag gjorde abort. Vid 15 års ålder såg jag ut som en 30-åring.”

Laimonis, en ung man från Lettland, berättar om sitt behov av tröst och om de mörka minnen som gjorde honom dyster. Vid 29 års ålder var han med om en trafikolycka och blev förlamad från midjan och neråt. Han kände sig helt förtvivlad och började dricka. Fem år senare var han ett vrak — en förlamad alkoholist utan någon framtid. Var kunde han finna tröst?

Eller tänk på Angie. Hennes man genomgick tre hjärnoperationer som till en början gjorde honom delvis förlamad. Fem år efter den sista operationen var han med om en mycket allvarlig olycka i vilken han var nära att dö. När hans hustru kom till akutmottagningen och såg sin man ligga där medvetslös efter att ha ådragit sig en mycket svår skallskada, förstod hon att det skulle sluta i en tragedi. Det skulle bli en svår väg för henne och hennes familj. Hur skulle hon finna tröst och uppmuntran?

En vinterdag för några år sedan tycktes börja precis som vanligt för Pat. De tre dagarna som följde är dock helt utraderade ur hennes minne. Hennes man har senare berättat för henne att hon efter att ha fått svåra bröstsmärtor drabbades av hjärtstillestånd. Hennes hjärta började slå mycket snabbt och oregelbundet, varefter det slutade slå helt och hållet. Hon slutade andas. ”Jag var faktiskt kliniskt död”, säger Pat. Men på något sätt överlevde hon. Om sin långa sjukhusvistelse säger hon: ”Många av undersökningarna skrämde mig, särskilt när de försökte utlösa hjärtflimmer och få mitt hjärta att stanna igen, som det hade gjort från början.” Vad skulle kunna skänka henne tröst och lindring under den här kritiska tiden?

Joe och Rebecca miste sin 19-årige son i en bilolycka. ”Vi har aldrig tidigare varit med om något som gjort oss så förkrossade”, säger de. ”Även om vi har sörjt med andra som har mist någon i döden, har vi aldrig känt en så stor hjärtesorg som vi känner nu.” Vad skulle kunna skänka lindring vid en sådan ”stor hjärtesorg” — den oerhörda sorgen över att ha förlorat någon som man håller kär?

Alla de som har nämnts här, och miljoner andra, har funnit en oöverträffad källa till tröst och lindring. Läs vidare och se hur du också kan hämta tröst och styrka ur denna källa.

[Fotnoter]

^ § 5 Det exakta antalet soldater och civila som har dött är inte känt. Enbart om andra världskriget läser vi i boken Facts About the American Wars från 1998: ”Enligt de flesta källor uppgår det totala antalet som dog i andra världskriget (militära och civila offer) till 50 miljoner, men många som har studerat ämnet närmare tror att den exakta siffran är högre — kanske dubbelt så hög.”

^ § 6 Namnet är fingerat.

[Bildkällor på sidan 3]

UNITED NATIONS/PHOTO: J. K. ISAAC

UN PHOTO 146150: O. MONSEN