Gå direkt till innehållet

Gå direkt till innehållsförteckningen

Ära dem som har fått myndighet över dig

Ära dem som har fått myndighet över dig

Ära dem som har fått myndighet över dig

”Ära människor av alla slag, älska hela brödraskaran, frukta Gud, bevisa kungen ära.” — 1 PETRUS 2:17.

1, 2. Hur betraktar människor myndighet i dag? Varför det?

”BARNEN har alla rättigheter. Det finns ingen respekt för föräldrar längre”, beklagar sig en mamma. ”Ifrågasätt myndighet” lyder en bildekal. Detta är bara två exempel som speglar den rådande andan, vilken du säkert är medveten om. I hela världen är det vanligt med bristande respekt för föräldrar, lärare, arbetsgivare och myndighetspersoner.

2 Några kanske bara rycker på axlarna och säger: ”De som har myndighet är inte förtjänta av min respekt.” Detta är något som det ibland kan vara svårt att förneka. Det är en ständig flod av nyheter om korrumperade politiker och regeringstjänstemän, giriga arbetsgivare, inkompetenta lärare och föräldrar som misshandlar sina barn. Det är lyckligtvis sällsynt att kristna betraktar dem som har myndighet i församlingen på det sättet. — Matteus 24:45–47.

3, 4. Varför bör kristna visa dem som har myndighet respekt?

3 Som kristna har vi ”tvingande skäl” att respektera dem som har myndighet i samhället. Aposteln Paulus gav de kristna följande förmaning: ”Varje själ må underordna sig de överordnade myndigheterna, ty det finns ingen myndighet annat än av Gud; de existerande myndigheterna är av Gud inordnade i sina relativa ställningar.” (Romarna 13:1, 2, 5; 1 Petrus 2:13–15) Paulus angav också ett tungt vägande skäl till att lyda myndigheten inom familjen: ”Ni hustrur, fortsätt att underordna er era män, såsom det passar sig i Herren. Ni barn, var lydiga mot era föräldrar i allting, ty detta är välbehagligt i Herren.” (Kolosserna 3:18, 20) De äldste i församlingen är värda att vi visar dem ära och respekt, då de av ”den heliga anden” har blivit satta ”till tillsyningsmän, till att vara herdar för Guds församling”. (Apostlagärningarna 20:28) Det är av respekt för Jehova som vi ärar människor med myndighet. Men det är naturligtvis Jehova som vi först och främst skall ära och respektera. — Apostlagärningarna 5:29.

4 Låt oss med tanke på att Jehova utövar den högsta myndigheten begrunda några exempel både på sådana som inte respekterade dem som hade myndighet och på sådana som gjorde det.

Respektlöshet medför ogillande

5. Vilken respektlös inställning visade Mikal mot David, och vad ledde det till?

5 Berättelsen om kung David visar hur Jehova betraktar dem som ser ner på dem som han har gett myndighet. När David lät föra förbundsarken till Jerusalem, läser vi om hur Davids hustru Mikal, när hon fick ”se kung David hoppa och dansa omkring inför Jehova”, började ”förakta honom i sitt hjärta”. Mikal borde ha erkänt David inte bara som familjeöverhuvud, utan också som landets kung. Men i stället gav hon sarkastiskt uttryck åt sina känslor och sade: ”Hur härlig gjorde sig inte Israels kung i dag, när han i dag blottade sig för sina tjänares slavinnors ögon, alldeles som en av de tomhuvade männen blottar sig helt och hållet!” På grund av detta förblev Mikal barnlös. — 2 Samuelsboken 6:14–23.

6. Hur betraktade Jehova Koras bristande respekt för hans smorda?

6 Kora är ett flagrant exempel i fråga om att inte visa respekt för teokratisk ledning tillsatt av Jehova Gud. Som kehatit hade han det stora privilegiet att få tjäna Jehova i tältboningen! Men Kora kritiserade Mose och Aron, som Gud hade smort till att leda israeliterna. Han och andra av Israels hövdingar gaddade sig samman mot Mose och Aron och sade fräckt till dem: ”Hela menigheten är helig, allesammans är det, och Jehova är mitt ibland dem. Varför skulle ni då upphöja er över Jehovas församling?” Hur betraktade Jehova Koras och hans anhängares inställning och handlingssätt? Jo, som om de hade vanärat honom själv. Efter att ha fått se alla dem som var på deras sida uppslukas av jorden blev så Kora och de 250 hövdingarna tillintetgjorda av eld från Jehova. — 4 Moseboken 16:1–3, 28–35.

7. Hade de ”till övermått höga apostlarna” någon anledning att vara kritiska mot Paulus myndighet?

7 I den kristna församlingen under det första århundradet fanns det också sådana som inte respekterade teokratisk myndighet. De ”till övermått höga apostlarna” i församlingen i Korinth hade en respektlös inställning till Paulus. De kritiserade hans sätt att tala och sade: ”Hans personliga närvaro är svag och hans tal inte värt att akta på.” (2 Korinthierna 10:10; 11:5) Antingen Paulus var en skicklig talare eller ej, så förtjänade han att bli respekterad som apostel. Men var Paulus tal verkligen inte värt att akta på? Hans offentliga tal, som finns nedtecknade i Bibeln, vittnar om att han var en övertygande talare. Ja, efter en kort diskussion med kung Herodes Agrippa II, som var en ”verklig kännare av alla ... tvistefrågor bland judar”, sade denne: ”På kort tid skulle du övertala mig att bli en kristen.” (Apostlagärningarna 13:15–43; 17:22–34; 26:1–28) Men de till övermått höga apostlarna i Korinth anklagade Paulus och sade att hans tal inte var värt att akta på! Hur betraktade Jehova deras inställning? I ett budskap till tillsyningsmännen i församlingen i Efesos talade Jesus Kristus med gillande om dem som inte lät sig dras bort av dem som sade att de var apostlar, men som inte var det. — Uppenbarelseboken 2:2.

Respekt trots ofullkomlighet

8. Hur visade David att han respekterade den myndighet som Jehova hade gett Saul?

8 Det finns många exempel i Bibeln på sådana som ärade dem som hade myndighet, även när dessa missbrukade sin myndighet. David, som tjänade under kung Saul, är ett sådant fint exempel. Saul blev svartsjuk på David för det denne hade uträttat, och han sökte döda honom. (1 Samuelsboken 18:8–12; 19:9–11; 23:26) Men trots att David hade tillfälle att döda Saul, sade han: ”Det är otänkbart för mig, med hänsyn till Jehovas ståndpunkt, att jag skulle sträcka ut min hand mot Jehovas smorde!” (1 Samuelsboken 24:3–6; 26:7–13) David visste att Saul handlade fel, men han överlät domen åt Jehova. (1 Samuelsboken 24:12, 15; 26:22–24) Han talade inte skymfligt om eller till Saul.

9. a) Hur kände David det när han blev illa behandlad av Saul? b) Hur vet vi att Davids respekt för Saul var äkta?

9 Blev David bedrövad när han blev illa behandlad? ”Tyranner traktar ... efter min själ”, ropade David till Jehova. (Psalm 54:3) Han utgöt sitt hjärta för Jehova: ”Befria mig från mina fiender, o min Gud. ... Starka män går till angrepp mot mig, inte för något uppror från min sida, inte heller för någon synd från min sida, o Jehova. Fastän ingen missgärning finns, löper de och gör sig redo. Så vakna då vid mitt ropande och se.” (Psalm 59:1–4) Har du också råkat ut för att någon med myndighet har behandlat dig illa fastän du inte har gjort honom något ont? David visade hela tiden Saul respekt, och han gladde sig inte när Saul dog, utan han skrev i stället en sorgedikt: ”Saul och Jonatan, de älskliga och de ljuvliga under sin levnad. ... Snabbare än örnarna var de, mäktigare än lejonen var de. Ni Israels döttrar, gråt över Saul.” (2 Samuelsboken 1:23, 24) David är verkligen ett fint exempel i fråga om att visa respekt för Jehovas smorde, och det trots att Saul hade behandlat honom så illa!

10. Hur var Paulus ett fint exempel i fråga om att respektera den myndighet som den styrande kretsen hade fått av Gud, och vad ledde det till?

10 Också bland de kristna under det första århundradet finner vi enastående exempel på sådana som respekterade gudagiven myndighet. Tänk exempelvis på Paulus. Han visade respekt för de beslut som den kristna församlingens styrande krets hade fattat. Under Paulus sista besök i Jerusalem gav den styrande kretsen honom rådet att rena sig ceremoniellt för att visa att han inte var fientligt inställd till den mosaiska lagen. Paulus kunde ha resonerat så här: ”Tidigare, när mitt liv var i fara, sade dessa bröder till mig att lämna Jerusalem, och nu vill de att jag offentligt skall visa att jag respekterar den mosaiska lagen. Jag har redan skrivit ett brev till galaterna och gett dem rådet att göra sig fria från Lagen. Om jag nu går till templet, kanske några missförstår det jag gör och tror att jag kompromissar med de omskurna.” Men Paulus resonerade av allt att döma inte så. Eftersom det inte stred mot några kristna principer, respekterade han och lydde rådet från den styrande kretsen. Detta fick till omedelbar följd att Paulus måste räddas undan en judisk pöbelhop, och därefter fick han sitta två år i fängelse. Men på lång sikt skedde Guds vilja genom att Paulus fick vittna för personer i hög ställning i Caesarea och sedan på statens bekostnad fördes till Rom för att där vittna inför själve kejsaren. — Apostlagärningarna 9:26–30; 21:20–26; 23:11; 24:27; Galaterna 2:12; 4:9, 10.

Visar du respekt?

11. Hur kan vi visa respekt för världsliga myndigheter?

11 Visar du tillbörlig respekt för dem som har myndighet? De kristna är befallda att ”ge åt alla vad som tillkommer dem: ... ära åt honom som kräver sådan ära”. Ja, att vi underordnar oss de ”överordnade myndigheterna” innebär att vi, förutom att vi betalar skatt, också är respektfulla i vårt tal och uppträdande mot dem som har myndighet. (Romarna 13:1–7) Hur reagerar vi när vi ställs inför myndighetspersoner som är hårda? I delstaten Chiapas i Mexico beslagtog de lokala myndigheterna mark som tillhörde 57 av Jehovas vittnens familjer därför att dessa kristna inte ville delta i firandet av vissa religiösa högtider. Vid de möten som hölls för att lösa problemet talade vittnena, som var rent och snyggt klädda, alltid med värdighet och respekt. Det utslag som fälldes över ett år senare var till deras fördel. Deras inställning hade gjort ett sådant intryck på vissa iakttagare att dessa också ville bli Jehovas vittnen!

12. Varför är det viktigt att ha ”djup respekt” för en icke troende man?

12 Hur kan vi visa respekt för gudagiven myndighet i familjen? Efter att ha nämnt Jesu exempel i fråga om att lida ont sade aposteln Petrus: ”På samma sätt skall ni hustrur underordna er era egna män, för att, om några inte är lydiga mot ordet, de må vinnas utan ett ord, genom sina hustrurs uppförande, efter att ha varit ögonvittnen till ert kyska uppförande, förbundet med djup respekt.” (1 Petrus 3:1, 2; Efesierna 5:22–24) Petrus betonade här vikten av att en hustru underordnar sig sin man med ”djup respekt”, och det trots att vissa män inte gör mycket för att förtjäna sådan respekt. Men en hustru kan genom sin respektfulla inställning vinna sin icke troende mans hjärta.

13. Hur kan en hustru visa sin man ära?

13 Petrus riktar i det här sammanhanget uppmärksamheten på Sara, vars man, Abraham, var ett enastående exempel på tro. (Romarna 4:16, 17; Galaterna 3:6–9; 1 Petrus 3:6) Skulle hustrur med troende män visa dem mindre ära än hustrur med icke troende män visar sina? Men hur är det då om en hustru har en annan uppfattning än sin man i någon fråga? Jesus gav ett råd som här kan tillämpas rent allmänt: ”Om en myndighetsperson tvingar dig till tjänst en mil, så gå med honom två mil.” (Matteus 5:41) Ärar du din man genom att följa hans önskningar? Om du tycker att detta verkar alltför svårt, tala då om för honom vad du tycker och hur du känner. Utgå inte från att han vet vad du tycker. Men när du talar om hur du ser på saken, gör det då på ett respektfullt sätt. Bibeln förmanar oss: ”Låt ert tal alltid vara fyllt av ljuvt behag, kryddat med salt, så att ni vet hur ni bör ge svar åt var och en.” — Kolosserna 4:6.

14. Vad innebär det att visa sina föräldrar ära?

14 Hur är det då med er barn? Guds ord befaller: ”Barn, var lydiga mot era föräldrar i gemenskap med Herren, för detta är rätt: ’Ära din far och din mor’, vilket är det första budet med ett löfte.” (Efesierna 6:1–3) Lägg märke till att detta att du lyder dina föräldrar betraktas som synonymt med att ”ära din far och din mor”. Det grekiska ord som återges med ”ära” har innebörden ”värdera” eller ”sätta ett värde (pris) på”. Att du är lydig kräver således mer än att du bara motvilligt följer dina föräldrars regler, som du kanske tycker verkar orimliga. Gud uppmanar dig att sätta värde på dina föräldrar och deras vägledning. — Ordspråken 15:5.

15. Hur kan barn bevara sin respekt för sina föräldrar, även om de tycker att föräldrarna har handlat fel?

15 Hur är det om dina föräldrar gör något som får dig att känna mindre respekt för dem? Försök då att se saken ur deras synvinkel. Har de inte gett ”upphov till din födelse” och sörjt för dig? (Ordspråken 23:22) Drivs de inte av kärlek till dig? (Hebréerna 12:7–11) Tala respektfullt med dina föräldrar och förklara i en anda av mildhet vad du tycker och hur du känner. Och tala inte respektlöst till dem, även om de skulle reagera på ett sätt som du inte tycker om. (Ordspråken 24:29) Kom ihåg hur David bibehöll respekten för kung Saul, även när denne inte längre följde Guds råd. Be Jehova hjälpa dig att komma till rätta med dina känslor. David sade: ”Utgjut inför honom ert hjärta. Gud är en tillflykt för oss.” — Psalm 62:8; Klagovisorna 3:25–27.

Ära dem som har ledningen

16. Vad kan vi lära av exemplen med de falska lärarna och änglarna?

16 De äldste i församlingen är tillsatta genom helig ande, men de är ändå ofullkomliga och begår misstag. (Psalm 130:3; Predikaren 7:20; Apostlagärningarna 20:28; Jakob 3:2) Detta kan få några i församlingen att känna sig missnöjda med dem. Hur bör vi reagera, om vi tycker att det verkar som om något i församlingen inte sköts på rätt sätt? Lägg märke till skillnaden mellan de falska lärarna under det första århundradet och änglarna: ”Dristiga, egensinniga, bävar de [falska lärare] inte för sådana som är härliga, utan talar skymfligt, då änglar däremot, fast de är större i styrka och makt, inte framför någon skymflig anklagelse mot dem, av respekt för Jehova.” (2 Petrus 2:10–13) Falska lärare talade skymfligt om de ”härliga”, dvs. de äldste som hade fått myndighet i den kristna församlingen, men änglarna talade inte skymfligt om de falska lärarna som vållade söndring bland bröderna. Änglarna, som har en högre ställning och en starkare känsla för rättvisa än vad människor har, var medvetna om vad som skedde i församlingen. Men ”av respekt för Jehova” överlämnade de domen åt honom. — Hebréerna 2:6, 7; Judas, vers 9.

17. Hur viktig är din tro när det gäller att hantera problem där du tycker att de äldste har fel?

17 Och bör inte vi, även om det skulle vara så att något inte sköts precis som det skall, ha tro på Jesus Kristus som det levande huvudet för den kristna församlingen? Skulle inte han vara medveten om vad som händer i hans egen världsomfattande församling? Bör vi inte respektera hans sätt att hantera situationen och erkänna hans förmåga att behärska saker och ting? Ja, vilka är vi, att vi ”dömer” vår ”nästa”? (Jakob 4:12; 1 Korinthierna 11:3; Kolosserna 1:18) Varför inte lägga fram våra bekymmer inför Jehova i bön?

18, 19. Vad kan du göra om du tycker att en äldste har handlat fel?

18 Mänsklig ofullkomlighet kan göra att det uppstår svårigheter eller problem. Det kan också finnas tillfällen då en äldste felar, något som kan få några att bli oroade och upprörda. Men vi löser inte problemet genom att i en sådan situation handla överilat, utan vi kanske i stället bara förvärrar det. De som har andlig urskillning kommer att vänta på att Jehova i sin rätta tid och på sitt sätt skall rätta till förhållandena och ge den tuktan som kan behövas. — 2 Timoteus 3:16; Hebréerna 12:7–11.

19 Hur skall du då handla om du känner dig oroad eller upprörd över något? Be då respektfullt de äldste om hjälp i stället för att tala med andra i församlingen. Förklara utan att vara kritisk hur du har påverkats. Ha alltid ”medkänsla” med dem och var hela tiden respektfull när du anförtror dig åt dem. (1 Petrus 3:8) Var inte sarkastisk, utan lita på deras kristna mogenhet. Uppskatta den uppmuntran från Bibeln som de kan ge. Och om det verkar som om det krävs andra åtgärder för att rätta till saken, lita då på att Jehova kommer att vägleda de äldste att göra det som är gott och rätt. — Galaterna 6:10; 2 Thessalonikerna 3:13.

20. Vad skall vi behandla i följande artikel?

20 Men det finns ännu en sida att behandla när det gäller detta att ära och respektera dem som har myndighet. Bör inte de som har myndighet också respektera dem som de har i sin vård? Låt oss undersöka den frågan i följande artikel.

Hur skulle du svara?

• Vilket gott skäl har vi att ära dem som har myndighet?

• Hur betraktar Jehova och Jesus dem som inte respekterar gudagiven myndighet?

• Vilka fina exempel har vi på sådana som ärade dem som hade fått myndighet?

• Vad kan vi göra om någon som har myndighet över oss verkar ha handlat fel?

[Frågor]

[Bild på sidan 12]

Sara hade djup respekt för Abrahams myndighet, och hon var lycklig

[Bild på sidan 13]

Mikal respekterade inte Davids myndighet som familjeöverhuvud och kung

[Bild på sidan 15]

”Det är otänkbart för mig ... att jag skulle sträcka ut min hand mot Jehovas smorde!”

[Bild på sidan 16]

Varför inte lägga fram dina bekymmer inför Jehova i bön?