Hoppet om uppståndelsen — ett välgrundat hopp!
Hoppet om uppståndelsen — ett välgrundat hopp!
”Jag har ett hopp till Gud ... att det skall komma att bli en uppståndelse.” — APOSTLAGÄRNINGARNA 24:15.
1. Varför kan vi hoppas på en uppståndelse?
JEHOVA GUD har gett oss goda skäl att ha hoppet om en uppståndelse. Vi har hans ord på att de som sover i döden skall uppstå till liv igen, och hans ord är tillförlitligt. (Jesaja 55:11; Lukas 18:27) Och Gud har faktiskt redan visat sin förmåga att uppväcka de döda.
2. Vilken nytta kan vi ha av hoppet om en uppståndelse?
2 Tron på att Gud skall uppväcka de döda genom sin Son, Jesus Kristus, kan uppehålla oss i påfrestande tider. Vetskapen om att uppståndelsehoppet är säkert och visst kan också hjälpa oss att bevara vår ostrafflighet mot vår himmelske Fader ända in i döden. Vårt hopp om en uppståndelse kommer säkert att stärkas, om vi begrundar berättelser i Bibeln om personer som fick livet tillbaka. Alla dessa underverk utfördes genom den suveräne Herren Jehovas kraft.
De fick igen sina döda genom en uppståndelse
3. Vad kunde Elia göra när sonen till änkan i Sarefat hade dött?
3 I en spännande tillbakablick på den tro som förkristna vittnen för Jehova visade skriver aposteln Paulus: ”Kvinnor fick igen sina döda genom uppståndelse.” (Hebréerna 11:35; 12:1) En av dessa kvinnor var en fattig änka i den feniciska staden Sarefat. På grund av att hon visat gästfrihet mot Guds profet Elia sinade inte hennes förråd av mjöl och olja. Detta underverk räddade livet på henne och hennes son under en hungersnöd, som annars skulle ha kostat dem livet. När barnet senare dog, lade Elia honom på en vilobädd och bad, sträckte sig över honom tre gånger och vädjade: ”O Jehova, min Gud, jag ber dig, låt detta barns själ komma tillbaka inom honom.” Gud lät pojkens själ eller liv komma tillbaka i honom. (1 Kungaboken 17:8–24) Föreställ dig änkans glädje, när hon för sin tros skull blev belönad med att hennes käre son blev uppväckt, den första uppståndelse som Bibeln berättar om!
4. Vilket underverk utförde Elisa i Sunem?
4 En kvinna i staden Sunem, som var gift med en gammal man, fick också sin son tillbaka genom en uppståndelse. Hon hade blivit belönad med en son för att hon hade visat omtänksamhet mot profeten Elisa och dennes medhjälpare. Flera år senare kallade hon på profeten, som då fann pojken död i hennes hem. Efter det att Elisa hade bett och utfört vissa handlingar ”blev barnets kött” så småningom ”varmt”, och pojken började nysa, ”ända till sju gånger, varefter ... [han] öppnade sina ögon”. Detta måste ha gjort både modern och hennes son mycket glada. (2 Kungaboken 4:8–37; 8:1–6) Men hur mycket gladare kommer de inte att bli, när de i en ”bättre uppståndelse” uppväcks till liv på jorden med utsikten att aldrig mer behöva dö! Vilken orsak att känna tacksamhet mot den kärleksfulle Guden, Jehova, som har gjort en uppståndelse möjlig! — Hebréerna 11:35.
5. Hur var Elisa inbegripen i ett underverk till och med efter sin död?
5 Till och med efter Elisas död och begravning gjorde Gud hans ben fulla av kraft genom helig ande. Vi läser: ”När de [vissa israeliter] höll på att begrava en man, ja, då fick de se ... [en moabitisk rövarskara]. Genast kastade de mannen i Elisas grav och gick bort. När [den döde] mannen kom i beröring med Elisas ben, fick han omedelbart liv och reste sig upp på sina fötter.” (2 Kungaboken 13:20, 21) Så förvånad och glad den mannen måste ha blivit! Och tänk vilken glädje det kommer att bli, när våra nära och kära uppväcks till liv i enlighet med Jehova Guds osvikliga uppsåt!
Guds Son uppväckte de döda
6. Vilket underverk utförde Jesus i närheten av staden Nain, och hur kan den händelsen påverka oss?
6 Guds Son, Jesus Kristus, har gett oss goda skäl att tro att de döda genom Guds kraft kan uppväckas och få möjlighet till evigt liv. I närheten av staden Nain mötte Jesus vid ett tillfälle sörjande människor som bar ut kroppen av en ung man, en änkas ende son, för att begrava honom utanför staden. Jesus sade då till modern att hon skulle ”sluta upp med att gråta”, och sedan rörde han vid båren och sade: ”Unge man, jag säger dig: Stig upp!” Och han satte sig upp och började tala. (Lukas 7:11–15) Detta underverk stärker oss helt visst i vår övertygelse att uppståndelsehoppet är säkert och visst.
7. Vad hände i samband med Jairos dotter?
7 Tänk också på en händelse i samband med Jairos, en man som presiderade i synagogan i Kapernaum. Han hade bett Jesus om hjälp då hans älskade 12-åriga dotter låg för döden, men snart rapporterade man att flickan hade dött. Jesus uppmanade då den ledsne Jairos att utöva tro och följde med honom hem, där en folkskara grät och sörjde. De skrattade när Jesus sade till dem: ”Barnet har inte dött, utan det sover.” Hon var verkligen död, men Jesus skulle nu visa att människor kan väckas upp till liv, precis som de kan väckas upp ur en djup sömn. Han tog flickans hand och sade: ”Flicka, stig upp!” Hon steg ögonblickligen upp, och hennes föräldrar blev ”utom sig” av hänryckning. (Markus 5:35–43; Lukas 8:49–56) Familjemedlemmar kommer säkert att bli ”utom sig”, när deras nära och kära uppväcks till liv i ett paradis på jorden.
8. Vad gjorde Jesus vid Lasarus grav?
8 Lasarus hade varit död i fyra dagar när Jesus kom till graven och bad dem ta bort den sten som låg för graven. Efter det att Jesus hade bett offentligt, för att de som såg på skulle veta att han var beroende av kraft från Gud, sade han med hög röst: ”Lasarus, kom hit ut!” Och Lasarus kom ut med händer och fötter lindade i bindlar och ansiktet ombundet med en duk! ”Lös honom och låt honom gå”, sade Jesus. Efter att ha sett detta underverk var det många av dem som var där för att trösta Lasarus båda systrar, Maria och Marta, som satte tro till Jesus. (Johannes 11:1–45) Inger inte denna berättelse dig hopp om att dina nära och kära kan uppväckas till liv i Guds nya värld?
9. Varför kan vi vara övertygade om att Jesus nu kan uppväcka de döda?
9 När Johannes döparen var i fängelse, skickade Jesus detta uppmuntrande meddelande till honom: ”Blinda ser på nytt, ... och döda blir uppväckta.” (Matteus 11:4–6) Eftersom Jesus kunde uppväcka döda medan han var här på jorden, kan han helt visst göra det som en mäktig andevarelse med bemyndigande från Gud. Jesus är ”uppståndelsen och livet”, och det är verkligen trösterikt att veta att ”alla som är i minnesgravarna” i en nära framtid skall ”höra hans röst och komma ut”! — Johannes 5:28, 29; 11:25.
Fler uppväckanden som stärker vår tro
10. Hur skulle du vilja beskriva det första uppväckande som omtalas ha utförts av en apostel?
10 När Jesus sände ut sina apostlar att förkunna om Guds kungarike, sade han: ”Väck upp döda.” (Matteus 10:5–8) För att kunna göra detta måste de naturligtvis förlita sig på Guds kraft. År 36 v.t. hade en gudfruktig kvinna, vid namn Dorkas (Tabita), somnat in i döden i staden Joppe. Hon hade utfört goda gärningar, bland annat genom att tillverka innerklädnader och ytterklädnader till behövande änkor, vilka nu grät och sörjde över hennes död. Lärjungarna, som höll på att förbereda för hennes begravning, hade kanske för att få tröst skickat efter aposteln Petrus. (Apostlagärningarna 9:32–38) När han kom, bad han alla som var i rummet i övervåningen att gå ut, och sedan bad han och sade: ”Tabita, stig upp!” Hon öppnade då ögonen och satte sig upp, och Petrus gav henne handen och reste henne upp. Många blev troende på grund av detta uppväckande som är det första som omtalas ha utförts av en apostel. (Apostlagärningarna 9:39–42) Detta ger oss ytterligare skäl att hoppas på uppståndelsen.
11. Vilket är det sista uppväckande som Bibeln berättar om?
11 Det sista uppväckande som Bibeln berättar om inträffade i Troas, där Paulus på sin tredje missionsresa hade stannat till och hållit ett tal som hade dragit ut på tiden och varat ända till midnatt. Överväldigad av trötthet och kanske också av värmen från alla lampor och av trängseln i rummet hade en ung man vid namn Eutykos somnat och ramlat ner från ett fönster på tredje våningen. Han ”togs upp död”, inte bara medvetslös. Men Paulus kastade sig över honom och fattade om honom och sade till dem som såg på: ”Sluta upp med att föra oväsen, för hans själ är i honom.” Paulus menade att den unge mannen hade fått livet tillbaka. De närvarande ”blev övermåttan tröstade”. (Apostlagärningarna 20:7–12) Det är till stor tröst för Guds tjänare i vår tid att veta att deras tidigare kamrater i Guds tjänst kommer att få uppleva att uppståndelsen blir verklighet.
Hoppet om uppståndelsen är inget nytt
12. Vilken övertygelse gav Paulus uttryck åt när han stod inför den romerske ståthållaren Felix?
12 När Paulus stod inför rätta inför den romerske ståthållaren Felix, intygade han: ”Jag tror allt som är framställt i Lagen och skrivet i Profeterna; och jag har ett hopp till Gud ... att det skall komma att bli en uppståndelse för både de rättfärdiga och de orättfärdiga.” (Apostlagärningarna 24:14, 15) Hur pekar sådana delar av Guds ord som ”Lagen” på uppväckandet av de döda?
13. Varför kan det sägas att Gud anspelade på uppståndelsen när han gav den första profetian?
13 När Gud gav den första profetian i Eden anspelade han på en uppståndelse, när han uttalade domen över ”den ursprunglige ormen”, Satan, Djävulen, och sade: ”Jag kommer att sätta fiendskap mellan dig och kvinnan och mellan din säd och hennes säd. Han kommer att krossa huvudet på dig, och du kommer att krossa hälen på honom.” (Uppenbarelseboken 12:9; 1 Moseboken 3:14, 15) Krossandet av kvinnans säds häl skulle innebära att Jesus Kristus dödades. För att Säden, Jesus Kristus, därefter skulle kunna krossa ormens huvud måste han uppväckas från de döda.
14. Hur kan man säga att Jehova inte är ”de dödas Gud utan de levandes”?
14 Jesus förklarade: ”Att de döda blir uppväckta har också Mose gett till känna, i berättelsen om den törniga busken, när han kallar Jehova ’Abrahams Gud och Isaks Gud och Jakobs Gud’. Han är inte de dödas Gud utan de levandes, för honom lever de nämligen alla.” (Lukas 20:27, 37, 38; 2 Moseboken 3:6) Abraham, Isak och Jakob var döda, men det var så säkert för Gud att han skulle uppväcka dem att de för honom var så gott som levande.
15. Varför hade Abraham orsak att tro på uppståndelsen?
15 Abraham hade orsak att hoppas på en uppståndelse, eftersom Gud mirakulöst hade återgett honom och hans hustru, Sara, förmågan att få barn när de på grund av hög ålder var döda i detta avseende. Detta var som en uppståndelse. (1 Moseboken 18:9–11; 21:1–3; Hebréerna 11:11, 12) När deras son, Isak, var omkring 25 år, sade Gud till Abraham att han skulle offra Isak. Men när Abraham stod i begrepp att döda Isak, hejdades han av en ängel. Abraham ”räknade med att Gud till och med kunde uppväcka honom [Isak] från de döda; och därifrån fick han också igen honom på ett bildligt sätt”. — Hebréerna 11:17–19; 1 Moseboken 22:1–18.
16. I väntan på vad sover nu Abraham i döden?
16 Abraham hoppades på en uppståndelse under Messias, den utlovade Sädens, styre. Innan Jesus Kristus kom till jorden som människa, hade han som Guds Son lagt märke till Abrahams tro och kunde därför säga till judarna: ”Abraham, er fader, fröjdade sig mycket över utsikten att få se min dag.” (Johannes 8:56–58; Ordspråken 8:30, 31) Abraham sover nu i döden, i väntan på att få uppstå till liv på jorden under Guds messianska rike. — Hebréerna 11:8–10, 13.
Vittnesbörd från Lagen och Psalmerna
17. Hur pekade det som var ”framställt i Lagen” fram emot Jesu Kristi uppståndelse?
17 Paulus hopp om en uppståndelse var i enlighet med det som var ”framställt i Lagen”. Gud hade befallt israeliterna: ”Ni [skall] föra en kärve av förstlingen av er skörd till prästen. Och [den 16 nisan] ... skall [han] vifta kärven fram och åter inför Jehova för att vinna godkännande åt er.” (3 Moseboken 23:9–14) Det var kanske med tanke på detta som Paulus skrev: ”Kristus [har] uppväckts från de döda, förstlingen av dem som har somnat in.” Som ”förstlingen” uppväcktes Jesus den 16 nisan år 33 v.t. Senare, under hans närvaro, skulle det bli en uppståndelse för efterskörden, dvs. för hans med anden smorda efterföljare. — 1 Korinthierna 15:20–23; 2 Korinthierna 1:21; 1 Johannes 2:20, 27.
18. Hur visade Petrus att Jesu uppståndelse var förutsagd i Psalmerna?
18 Psalmerna ger också stöd åt en uppståndelse. På pingstdagen år 33 v.t. citerade aposteln Petrus från Psalm 16:8–11 och sade: ”David säger ... beträffande honom [Kristus]: ’Jag har ständigt haft Jehova för mina ögon; eftersom han är vid min högra sida, för att jag aldrig må komma att skakas. Fördenskull blev mitt hjärta uppmuntrat, och min tunga jublade. Dessutom kommer också mitt kött att bo i ett hopp; för du kommer inte att lämna min själ i Hades, inte heller kommer du att tillåta att din lojale ser förgängelse.’” Petrus tillade: ”[David] såg ... på förhand och talade om Kristi uppståndelse, att varken blev han övergiven i Hades eller såg hans kött förgängelse. Denne Jesus har Gud uppväckt.” — Apostlagärningarna 2:25–32.
19, 20. När citerade Petrus från Psalm 118:22, och vilket samband hade detta med Jesu död och uppståndelse?
19 Några dagar senare, när aposteln Petrus stod inför Sanhedrin och tillfrågades om hur han hade botat en ofärdig tiggare, citerade han återigen från Psalmerna: ”Så må det vara känt för er alla och för hela Israels folk, att i Jesu Kristi, nasaréens, namn, vilken ni hängde på pålen men vilken Gud uppväckte från de döda, genom denne står den här mannen frisk här inför er. Denne [Jesus] är ’den sten som av er, ni byggnadsarbetare, betraktades såsom ingenting värd, den som har blivit hörnets huvud’. Dessutom finns det ingen räddning i någon annan, för det finns inget annat namn under himlen, som blivit givet bland människor, genom vilket vi måste bli räddade.” — Apostlagärningarna 4:10–12.
20 Petrus citerade här från Psalm 118:22 och tillämpade orden på Jesu död och uppståndelse. Uppeggade av sina religiösa ledare hade judarna förkastat Jesus Kristus. (Johannes 19:14–18; Apostlagärningarna 3:14, 15) Att ”byggnadsarbetarna” förkastade stenen, Kristus, ledde till hans död, men att ”stenen” blev hörnets huvud innebar att han blev uppväckt till andlig härlighet i himlen. Detta hade, som psalmisten hade förutsagt, ”befunnits vara från Jehova själv”. (Psalm 118:23) Att göra ”stenen” till hörnets huvud inbegrep att upphöja honom som blivande kung. — Efesierna 1:19, 20.
Uppehållen av hoppet om uppståndelsen
21, 22. Vilket hopp gav Job uttryck åt, som vi kan läsa i Job 14:13–15, och hur kan detta trösta dem som sörjer i vår tid?
21 Vi har aldrig sett någon uppväckas från de döda, men vi har läst berättelser i Bibeln som försäkrar oss om uppståndelsen. Vi kan därför ha det hopp som den rättrådige mannen Job gav uttryck åt, när han under sitt lidande bad: ”O att du [Jehova] ville gömma mig i Sheol, ... att du ville sätta en tidsgräns för mig och komma ihåg mig! Om en kraftfull man dör, kan han då leva igen? ... Du kommer att ropa, och jag själv kommer att svara dig. Efter dina händers verk kommer du att ivrigt längta.” (Job 14:13–15) Gud kommer att ivrigt längta efter sina ”händers verk” och ha en stark önskan att uppväcka Job. Detta ger oss verkligen hopp!
22 En gudfruktig familjemedlem kanske i likhet med Job blir svårt sjuk och kanske rentav dukar under för fienden döden. De efterlevande kan gråta av sorg, precis som Jesus grät över Lasarus död. (Johannes 11:35) Men det är verkligen trösterikt att veta att Gud skall ropa och att de som är i hans minne skall svara! Det kommer att bli som om de hade återvänt från en resa, inte sjuka eller svaga, utan vid god hälsa.
23. Hur har några gett uttryck åt sin tillit till hoppet om uppståndelsen?
23 En trogen äldre kristens död fick medtroende att skriva: ”Ta emot vårt djupaste deltagande över förlusten av din mor. Det kommer inte att dröja länge förrän vi får välkomna henne tillbaka, vacker och full av liv!” Föräldrar som förlorat en son sade: ”Vi ser verkligen fram emot den dag då Jason skall vakna upp! Han kommer att titta sig omkring och se det paradis som han längtade så efter. ... Detta sporrar verkligen oss som älskade honom att också söka vara där.” Ja, och så tacksamma vi kan vara över att hoppet om uppståndelsen är välgrundat!
Vad svarar du?
• Hur kan tro på att Gud skall uppväcka de döda vara till hjälp för oss?
• Vilka händelser i Bibeln ger oss orsak att hoppas på en uppståndelse?
• Varför kan det sägas att hoppet om uppståndelsen inte är något nytt?
• Vilket uppehållande hopp kan vi ha angående de döda?
[Frågor]
[Bild på sidan 10]
Med kraft från Jehova gav Elia livet åter åt en änkas unge son
[Bild på sidan 12]
När Jesus uppväckte Jairos dotter, blev hennes föräldrar utom sig av hänryckning
[Bild på sidan 15]
På pingstdagen år 33 v.t. vittnade aposteln Petrus frimodigt om att Jesus hade blivit uppväckt från de döda