Det enda sättet att utrota hat

”Det existerar intet hat utan fruktan. ... Vi hatar det vi fruktar, och där hat finns ligger fruktan på lur.” — Cyril Connolly, Litteraturkritiker Och Redaktör.

MÅNGA sociologer tror att hatet ligger djupt rotat i människans undermedvetna. ”En stor del av hatet är kanske rentav inbyggt” i människans själva natur, säger en statsvetare.

Man kan förstå att de som studerar den mänskliga naturen drar sådana slutsatser. Det enda som de kan studera är män och kvinnor som är födda ”med missgärning” och ”i synd”, enligt den inspirerade skildringen i Bibeln. (Psalm 51:5) Till och med Skaparen själv, som för flera tusen år sedan gjorde en bedömning av den ofullkomliga människan, ”såg ... att människans uselhet var mycket stor på jorden och att varje benägenhet hos hennes hjärtas tankar bara var usel hela tiden”. — 1 Moseboken 6:5.

Fördomar, diskriminering och det hat som blir följden är produkter av människans medfödda ofullkomlighet och själviskhet. (5 Moseboken 32:5) Sorgligt nog finns det ingen mänsklig organisation eller regering, oavsett vilka principer eller vilken inriktning den har, som genom lagstiftning har kunnat förändra människors hjärtan i sådana frågor. Utrikeskorrespondenten Johanna McGeary säger: ”Ingen ’världspolis’, hur stark den än är, kan genom ett ingripande utplåna det hat som har gett upphov åt så mycket blodsutgjutelse i Bosnien, Somalia, Liberia, Kashmir och Kaukasus.”

Men innan vi börjar söka efter lösningar, måste vi få en grundläggande förklaring till vad som ligger bakom dessa uttryck för hat.

Hat underblåst av fruktan

Hatet tar sig många olika uttryck. Skribenten Andrew Sullivan sammanfattade det hela bra: ”Det finns hat som känner fruktan och hat som bara känner förakt; det finns hat som visar makt och hat som uppstår ur vanmakt; det finns hämnd, och det finns hat som uppstår ur avund. ... Det finns hat som förtryckaren känner och hat som offren känner. Det finns hat som ligger och pyr och hat som avtar. Det finns hat som exploderar och hat som aldrig flammar upp.”

 Utan tvivel är det sociala och ekonomiska faktorer som i huvudsak bidrar till vår tids hatfyllda konflikter. Starka fördomar och utbrott av hat kan ofta ses i de områden där den mer ekonomiskt gynnade gruppen är i minoritet. Hat förekommer också ofta där levnadsstandarden i en del av samhället hotas på grund av en tillströmning av utlänningar.

Några kanske känner att dessa nykomlingar kommer och tar deras jobb, arbetar för lägre löner eller får värdet på fastigheter att minska. Huruvida en sådan fruktan är försvarbar eller inte är en annan fråga. Fruktan för ekonomisk förlust och fruktan för att samhällsnormerna eller livsstilen kommer att påverkas är faktorer som starkt bidrar till fördomar och hat.

Vilket är det första steget man måste ta för att utrota hatet? Man måste förändra sin attityd.

En attitydförändring

”En verklig förändring kan komma enbart när de som saken gäller vill det själva”, konstaterar McGeary. Hur kan då människors vilja förändras? Erfarenheten visar att den starkaste, mest motiverande och mest varaktiga kraften mot att hat utvecklas kommer från Guds ord, Bibeln. Det är så därför att ”Guds ord är levande och utvecklar kraft och är skarpare än något tveeggat svärd och tränger så långt in att det skiljer själ och ande, och leder och deras märg, och kan urskilja hjärtats tankar och avsikter”. — Hebréerna 4:12.

Att utrota fördomar och hat sker naturligtvis inte automatiskt; inte heller gör man det över en natt. Men det går. Jesus Kristus, som var en mästare på att motivera hjärtan och att göra samvetet känsligt, kunde få människor att göra  förändringar. Miljoner människor har lyckats följa Jesu Kristi visa råd: ”Fortsätt att älska era fiender och att be för dem som förföljer er.” — Matteus 5:44.

Jesus levde som han lärde och räknade Matteus som en av sina närmaste vänner. Denne hade tidigare varit uppbördsman och en hatad och utstött person i det judiska samhället. (Matteus 9:9; 11:19) Vidare införde Jesus en form av ren tillbedjan som så småningom skulle omfatta tusentals av de förut utestängda och hatade icke-judarna. (Galaterna 3:28) Människor från hela den då kända världen blev efterföljare till Jesus Kristus. (Apostlagärningarna 10:34, 35) Dessa blev kända för sin enastående kärlek. (Johannes 13:35) När en skara män, fyllda av hat, stenade Jesu lärjunge Stefanus till döds, var hans sista ord: ”Jehova, tillräkna dem inte denna synd.” Stefanus ville deras bästa trots att de hatade honom. — Apostlagärningarna 6:8–14; 7:54–60.

Sanna kristna i vår moderna tid har på liknande sätt hörsammat Jesu maning att göra gott, inte bara mot sina kristna bröder, utan till och med mot dem som hatar dem. (Galaterna 6:10) De arbetar hårt på att utrota illvilligt hat ur sina liv. De är medvetna om de starka krafter som kan framkalla hat hos dem, och de vidtar positiva mått och steg för att ersätta hat med kärlek. Ja, som en vis man som levde för länge sedan sade: ”Det är hat som uppväcker stridigheter, men kärlek övertäcker rentav alla överträdelser.” — Ordspråken 10:12.

Aposteln Johannes sade: ”Var och en som hatar sin broder är en människomördare, och ni vet att ingen människomördare har evigt liv bestående i sig.” (1 Johannes 3:15) Jehovas vittnen tror på detta. Resultatet har blivit att människor med olika etnisk, kulturell, religiös och politisk bakgrund nu förenas till ett enat samhälle, fritt från hat — ett äkta världsvitt brödraskap. — Se rutorna.

Hatet kommer att utrotas!

”Men”, kanske du säger, ”det här är ju bra — men bara för dem som det berör. Det gör inte att hatet försvinner från jorden helt och hållet.” Det är sant att även om man inte har hat i sitt hjärta kan man ändå bli hatets offer. Vi måste därför vända oss till Gud för att få en lösning på detta globala problem.

Gud har för avsikt att inom kort avlägsna varje spår av hat från jorden. Detta kommer att ske under den himmelska regering som Jesus lärde oss att be om: ”Vår Fader i himlarna, må ditt  namn bli helgat. Må ditt kungarike komma. Må din vilja ske, såsom i himlen så också på jorden.” — Matteus 6:9, 10.

När den bönen har blivit helt och fullt besvarad och uppfylld, kommer de förhållanden som ger upphov åt hat inte längre att finnas. Situationer som är en grogrund för hat kommer då att ha avlägsnats. Propaganda, okunnighet och fördomar kommer att ha ersatts av upplysning, sanning och rättfärdighet. Då kommer Gud verkligen att ha ”torkat bort varje tår, ... döden skall inte vara mer; [och] inte heller skall sorg eller skrik eller smärta vara mer”. — Uppenbarelseboken 21:1–4.

Ja, och det finns också andra goda nyheter! Det finns obestridliga bevis för att vi lever i ”de sista dagarna”. Vi kan därför vara förvissade om att vi mycket snart kommer att få se det ogudaktiga hatet försvinna från vår jord. (2 Timoteus 3:1–5; Matteus 24:3–14) I Guds utlovade nya värld kommer det att råda en äkta anda av broderskap, eftersom mänskligheten då kommer att ha återställts till fullkomlighet. — Lukas 23:43; 2 Petrus 3:13.

Men du behöver inte vänta till dess för att kunna glädja dig åt ett verkligt broderskap. Den kristna kärleken har faktiskt funnit en plats i miljoner hjärtan som annars skulle ha kunnat fyllas av hat — något som blir belyst i skildringarna på de två föregående sidorna. Du är också välkommen att bli en del av detta kärleksfulla broderskap!

[Ruta på sidan 5]

”Vad skulle Jesus ha gjort?”

I juni 1998 angrep tre vita män i Texas i USA James Byrd j:r, en svart man. De förde honom till ett avlägset beläget och ödsligt område, där de slog honom och band hans fötter med kedjor. Sedan fäste de honom bakom en pickup och släpade honom en halvmil tills hans kropp slog i en vägtrumma. Detta har kallats decenniets (1990-talets) mest fasansfulla hatbrott.

Tre systrar till James Byrd är Jehovas vittnen. Hurdana är deras känslor gentemot dem som begick detta fruktansvärda brott? I ett gemensamt uttalande säger de: ”Att vår bror blev torterad och lynchad gav en ofattbar känsla av förlust och smärta. Hur reagerar man på en sådan brutal handling? Att hämnas, uttrycka hat eller främja hatisk propaganda föll oss aldrig in. Vi tänkte: ’Vad skulle Jesus ha gjort? Hur skulle han ha reagerat?’ Svaret var uppenbart. Hans budskap skulle ha varit ett budskap om fred och hopp.”

Bland de bibeltexter som hjälpte dem att förhindra att hat utvecklades i deras hjärtan var Romarna 12:​17–19. Aposteln Paulus skrev: ”Återgälda ingen med ont för ont. ... Om möjligt, så långt det beror på er, håll frid med alla människor. Hämnas inte er själva, ni älskade, utan lämna rum för vreden; det är ju skrivet: ’Min är hämnden; jag skall vedergälla, säger Jehova.’”

De fortsatte: ”Vi påminner oss hur det på ett realistiskt sätt konstateras i våra publikationer att en del orättvisor och brott är så fasansfulla att det kan vara mycket svårt att säga ’Jag förlåter dig’ och sedan bara gå vidare. Förlåtelse kan i sådana fall innebära att man bara försöker undvika de bittra känslorna, så att man kan gå vidare i livet och inte tar skada fysiskt eller psykiskt därför att man hyser agg.” Vilket fint vittnesbörd om den kraft Bibeln har när det gäller att förhindra djupt liggande hat från att slå rot!

[Ruta på sidan 6]

Fiendskap förbyts i vänskap

På senare år har tusentals invandrare strömmat in i Grekland på jakt efter arbete. Men försämrade ekonomiska förhållanden har minskat antalet arbetstillfällen, och detta har gjort att kampen för att få arbete har intensifierats. Följden har blivit att det råder stor fiendskap mellan olika folkgrupper. Ett typiskt exempel är den rivalitet som råder mellan invandrare från Albanien och dem som kommer från Bulgarien. I många delar av Grekland har konkurrensen mellan människor ur dessa två grupper blivit hård.

I staden Kiato i nordöstra delen av Peloponnesos började en bulgarisk familj och en albansk man att studera Bibeln tillsammans med Jehovas vittnen, och de lärde också känna varandra. I takt med att de började tillämpa Bibelns principer försvann den fiendskap som råder mellan många från dessa folkgrupper. Det bidrog också till att skapa en äkta broderlig vänskap mellan dem. Det var till och med så att Ivan, som är bulgar, hjälpte Loulis, som är alban, att hitta en bostad nära Ivans hem. De två familjerna delar ofta med sig av sin mat och sina få ägodelar till varandra. Båda männen är nu döpta vittnen för Jehova och predikar de goda nyheterna tillsammans. Självfallet har grannarna inte kunnat undgå att lägga märke till denna kristna vänskap.

[Bild på sidan 7]

Under Guds kungarike kommer alla spår av hat att avlägsnas från jorden