Gå direkt till innehållet

Gå direkt till innehållsförteckningen

Återspegla Kristi sinnesinställning

Återspegla Kristi sinnesinställning

Återspegla Kristi sinnesinställning

”Må ... den Gud, som fyller behovet av uthållighet och tröst, förunna er att bland er själva ha samma sinnesinställning som Kristus Jesus hade.” — ROMARNA 15:5.

1. Hur kan en människas liv påverkas av hennes inställning?

EN PERSONS inställning har stor betydelse och påverkar i hög grad hur han hanterar olika situationer i livet och hur andra människor reagerar mot honom. Om någon är flitig, positiv, samarbetsvillig eller tacksam, blir livet lättare än om han är nonchalant, negativ, stridslysten eller klagande. Med en fin inställning kan man vara lycklig också under rätt svåra förhållanden. En felaktig inställning däremot kan få en person att tycka att ingenting är bra, inte ens när det objektivt sett är det.

2. Hur lär man sig olika attityder?

2 En inställning eller attityd, antingen bra eller dålig, är faktiskt något som man måste lära sig. Så här heter det i Collier’s Encyclopedia om ett nyfött barn: ”De attityder som barnet till slut kommer att få måste läras in eller förvärvas på liknande sätt som det måste lära sig eller förvärva ett språk eller någon annan färdighet.” Hur lär vi oss då attityder? Det är mycket som spelar in, men miljö och umgänge har stor inverkan. Det tidigare nämnda uppslagsverket konstaterar: ”Vi lär oss eller absorberar, som genom osmos, attityderna hos dem som vi är nära förbundna med.” Redan för tusentals år sedan kunde man i Bibeln läsa något liknande: ”Den som vandrar med de visa kommer att bli vis, men den som umgås med de enfaldiga kommer det att gå illa.” — Ordspråken 13:20; 1 Korinthierna 15:33.

Ett mönster för en rätt inställning

3. Vem hade en föredömlig inställning, och hur kan vi efterlikna honom?

3 Jesus Kristus har som i allt annat gett oss mönstret när det gäller inställning. Han sade: ”Jag har ... gett er mönstret, för att alldeles som jag har gjort mot er skulle också ni göra.” (Johannes 13:15) För att bli lika Jesus måste vi först inhämta kunskap om honom. * Vi studerar Jesu liv för att kunna göra det som aposteln Petrus rekommenderade: ”Till detta blev ni kallade, eftersom också Kristus led för er och efterlämnade åt er en förebild, för att ni skulle tätt följa i hans fotspår.” (1 Petrus 2:21) Vårt mål är att likna Jesus så mycket som möjligt. Detta inbegriper att uppodla hans sinnesinställning.

4, 5. Vilken sida av Jesu sinnesinställning betonas i Romarna 15:1–3, och hur kan de kristna efterlikna honom?

4 Vad innebär det att ha Kristi Jesu sinnesinställning? Kapitel 15 i Paulus brev till romarna hjälper oss att besvara den frågan. I de första verserna av det kapitlet nämner Paulus ett framträdande drag hos Jesus, när han säger: ”Men vi som är starka är pliktiga att bära deras svagheter, som inte är starka, och inte vara oss själva till behag. Var och en av oss må behaga sin nästa i det som är gott för hans uppbyggande. Inte ens Kristus behagade ju sig själv, utan alldeles som det är skrivet: ’Smädelserna från dem som smädade dig har fallit över mig.’” — Romarna 15:1–3.

5 För att efterlikna Jesu inställning uppmuntras de kristna att vara villiga att ödmjukt betjäna andra och fylla deras behov i stället för att bara vilja behaga sig själva. Ja, en sådan ödmjuk villighet att betjäna andra kännetecknar dem ”som är starka”. Jesus, som var andligt starkare än någon annan människa, sade om sig själv: ”Människosonen ... har [inte] kommit för att bli betjänad utan för att betjäna och ge sin själ till en lösen i utbyte mot många.” (Matteus 20:28) Som kristna önskar vi också vara villiga att betjäna andra, inbegripet dem ”som inte är starka”.

6. Hur kan vi efterlikna Jesu sätt att reagera för motstånd och smädelser?

6 Något annat som var kännetecknande för Jesus var att han alltid tänkte och handlade på ett uppbyggande sätt. Han lät aldrig andras negativa inställning påverka hans egen fina inställning till att tjäna Gud, och det bör inte heller vi göra. Jesus uthärdade tålmodigt och utan att klaga, när han blev smädad och förföljd för att han troget tillbad Gud. Han visste att den som sökte behaga sin nästa i det som var ”gott” för dennes ”uppbyggande” kunde förvänta motstånd från en icke troende och oförstående värld.

7. Hur visade Jesus tålamod, och varför bör vi göra detsamma?

7 Jesus visade också en rätt inställning på andra sätt. Han gav aldrig uttryck åt otålighet mot Jehova, utan väntade tålmodigt på genomförandet av hans uppsåt. (Psalm 110:1; Matteus 24:36; Apostlagärningarna 2:32–36; Hebréerna 10:12, 13) Jesus blev inte heller otålig på sina efterföljare. Han sade till dem: ”Lär av mig”, och eftersom han var ”mild till sinnes”, var hans undervisning uppbyggande och vederkvickande. Och eftersom han var ”anspråkslös i hjärtat”, var han heller aldrig bombastisk eller förmäten. (Matteus 11:29) Det är dessa sidor av Jesu inställning som Paulus uppmuntrar oss att efterlikna, när han säger: ”Bevara denna sinnesinställning i er som också fanns hos Kristus Jesus, som, fast han var till i Guds gestalt, inte hade en tanke på ett besittningstagande, nämligen för att han skulle vara jämlik Gud. Nej, utan han utblottade sig själv och tog en slavs gestalt och framträdde i människors likhet.” — Filipperna 2:5–7.

8, 9. a) Varför måste vi arbeta på att uppodla en osjälvisk inställning? b) Varför bör vi inte bli modfällda, om vi inte helt kan följa det mönster Jesus gav, och hur var Paulus ett fint exempel när det gäller detta?

8 Det är lätt att säga att vi önskar betjäna andra och sätta deras behov framför våra egna. Men en ärlig självrannsakan kanske avslöjar att vårt hjärta inte är helt inställt på detta. Varför är det så? För det första därför att vi har ärvt själviska drag från Adam och Eva, och för det andra därför att vi lever i en värld som främjar själviskhet. (Efesierna 4:17, 18) Att utveckla en osjälvisk inställning innebär ofta att uppodla ett tankemönster som går emot vår medfödda ofullkomliga natur. Detta kräver både beslutsamhet och ansträngning.

9 Vår ofullkomlighet, som är så påtaglig och som står i så skarp kontrast till det fullkomliga mönster som Jesus efterlämnade, kan ibland göra oss modfällda. Vi kanske tvivlar på att det alls är möjligt att ha samma sinnesinställning som Jesus hade. Men lägg märke till Paulus uppmuntrande ord: ”Jag vet ... att i mig, det är i mitt kött, bor inget gott; förmåga att gärna vilja finns väl hos mig, men förmåga att frambringa det rätta finns inte. Ty det goda, som jag gärna vill, gör jag inte, utan det onda, som jag inte vill, det utövar jag. Jag har verkligen min lust i Guds lag efter den människa jag är invärtes, men i mina lemmar ser jag en annan lag, som för krig mot mitt sinnes lag och gör mig till fånge under syndens lag, som finns i mina lemmar.” (Romarna 7:18, 19, 22, 23) Även om Paulus ofullkomlighet gång på gång hindrade honom från att utföra Guds vilja så som han hade önskat, var hans inställning, hans sätt att tänka och känna för Jehova och hans lag, ändå föredömlig. Det kan vår också vara.

Att rätta till en felaktig inställning

10. Vilken sinnesinställning uppmuntrade Paulus filipperna att uppodla?

10 Kan det vara så att några behöver rätta till en felaktig inställning? Ja, för så var det av allt att döma för några av de kristna under det första århundradet. I sitt brev till filipperna talade Paulus om att ha en rätt inställning. Han skrev: ”Inte för att jag redan har fått det [himmelskt liv genom den tidigare uppståndelsen] eller redan har gjorts fullkomlig, men jag jagar nu efter det för att jag om möjligt också skall kunna gripa det för vilket jag också har blivit gripen av Kristus Jesus. Bröder, jag anser mig inte ännu ha gripit det; men ett gör jag: I det jag glömmer de ting jag har bakom mig och sträcker mig mot de ting jag har framför mig, jagar jag hän emot målet efter priset, Guds kallelse uppåt medelst Kristus Jesus. Låt oss då, så många av oss som är mogna, ha denna sinnesinställning.” Filipperna 3:12–15.

11, 12. Hur visar Jehova oss vad som är rätt sinnesinställning?

11 Paulus ord visar att om någon efter det att han har blivit kristen inte inser behovet av att göra framsteg, har denne en felaktig inställning. Han har inte lagt sig till med Kristi sinnesinställning. (Hebréerna 4:11; 2 Petrus 1:10; 3:14) Är situationen för en sådan person hopplös? Inte alls. Gud kan hjälpa oss att ändra inställning om vi verkligen vill det. Paulus fortsätter med att säga: ”Om ni i något avseende är sinnade på annat sätt, skall Gud uppenbara den ovannämnda inställningen för er.” — Filipperna 3:15.

12 Men om vi vill att Jehova skall uppenbara den rätta inställningen för oss, måste vi göra vår del. Att under bön studera Guds ord med hjälp av de kristna publikationer som ges ut av ”den trogne och omdömesgille slaven” kommer att hjälpa dem som ”är sinnade på annat sätt” att utveckla en rätt inställning. (Matteus 24:45) Kristna äldste, som genom helig ande har satts till att ”vara herdar för Guds församling”, är villiga att ge sitt stöd. (Apostlagärningarna 20:28) Vi kan verkligen vara tacksamma över att Jehova tar hänsyn till våra ofullkomligheter och kärleksfullt erbjuder oss hjälp! Må vi ta emot den hjälpen.

Att lära av andra

13. Vad lär vi om rätt inställning av Bibelns berättelse om Job?

13 I Romarna, kapitel 15, visar Paulus att vi kan få hjälp att rätta till vår inställning genom att meditera över historiska exempel. Han skriver: ”Alla de ting som är skrivna förr, de är skrivna till vår undervisning, för att vi genom vår uthållighet och genom trösten från Skrifterna må ha hopp.” (Romarna 15:4) Några av Jehovas forntida trogna tjänare behövde i vissa avseenden rätta till sin inställning. Job hade i stort sett en fin inställning. Han tillskrev aldrig Jehova Gud något ont, och han lät aldrig sitt lidande få tilliten till honom att svikta. (Job 1:8, 21, 22) Men han hade en benägenhet att rättfärdiga sig själv. Jehova lät Elihu hjälpa Job att rätta till sin svaghet. Och i stället för att känna sig sårad insåg Job ödmjukt att han behövde ändra sin inställning, vilket han också gjorde. — Job 42:1–6.

14. Hur kan vi handla likt Job, om vi får råd i fråga om vår inställning?

14 Skulle vi reagera på samma sätt som Job, om en medkristen vänligt talade om för oss att vi visade tecken på en felaktig inställning? Må vi i likhet med Job aldrig tillskriva ”Gud något otillbörligt”. (Job 1:22) Må vi, om vi skulle få lida orättvist, aldrig klaga eller hålla Jehova ansvarig för våra svårigheter. Må vi inte försöka rättfärdiga oss själva, och må vi komma ihåg att vi, oavsett vilka privilegier vi kan ha i Jehovas tjänst, ändå bara är ”odugliga slavar”. — Lukas 17:10.

15. a) Vilken felaktig inställning visade några av Jesu efterföljare? b) Vilken fin inställning visade Petrus?

15 Bland dem som lyssnade till Jesus fanns det sådana som visade en felaktig inställning. När Jesus vid ett tillfälle sade något som var svårt att förstå, var det många av hans lärjungar som sade: ”Det talet är chockerande; vem kan lyssna till det?” De som sade så hade uppenbarligen en felaktig inställning. Och deras felaktiga inställning fick dem att inte längre vilja lyssna på Jesus. Berättelsen lyder: ”Till följd av detta gick många av hans lärjungar bort till tingen bakom sig och ville inte längre vandra med honom.” Hade alla en felaktig inställning? Nej, för berättelsen fortsätter: ”Därför sade Jesus till de tolv: ’Inte vill väl ni också gå bort?’ Simon Petrus svarade honom: ’Herre, vem skall vi gå bort till?’” Petrus besvarade faktiskt sedan sin egen fråga: ”Du har uttalanden om evigt liv.” (Johannes 6:60, 66–68) Vilken fin inställning! Om vi ställs inför någon förklaring eller förbättrad förståelse av ett skriftställe som vi kanske först tycker är svår att förstå, skulle det då inte vara bra om vi visade samma inställning som Petrus? Hur dåraktigt skulle det inte vara att sluta upp med att tjäna Jehova eller börja tala i strid med ”mönstret av sunda ord” bara därför att man först tycker att något är svårt att förstå! — 2 Timoteus 1:13.

16. Vilken chockerande inställning visade de judiska religiösa ledarna på Jesu tid?

16 De judiska religiösa ledarna på Jesu tid visade inte samma sinnesinställning som han gjorde. När Jesus hade uppväckt Lasarus ur döden, visade de tydligt att de absolut inte ville lyssna på Jesus. För alla med rätt inställning skulle ett sådant underverk utom allt tvivel ha bevisat att Jesus var sänd från Gud. Men vi läser: ”Följaktligen samlade de främsta prästerna och fariséerna ihop Sanhedrin och började säga: ’Vad skall vi göra, eftersom den här människan utför många tecken? Om vi låter honom hållas så här, kommer de alla att sätta tro till honom, och romarna skall komma och ta bort både vår plats för tillbedjan och vår nation.’” Deras lösning? ”Från och med den dagen lade de så råd om att döda honom.” Förutom att de gjorde upp planer för att döda Jesus bestämde de sig nu också för att förstöra det levande beviset på att Jesus kunde utföra underverk, för vi läser: ”De främsta prästerna lade nu råd om att döda Lasarus också.” (Johannes 11:47, 48, 53; 12:9–11) Så motbjudande det skulle vara, om vi utvecklade en liknande inställning och blev irriterade eller upprörda över sådant som vi faktiskt borde glädja oss åt! Ja, och tänk så farligt!

Att efterlikna Kristi positiva inställning

17. a) Under vilka förhållanden visade Daniel en oförskräckt inställning? b) Hur visade Jesus sig modig?

17 Jehovas tjänare bevarar en positiv inställning. När Daniels fiender konspirerade för att få igenom en lag som förbjöd att man under 30 dagar framställde en vädjan till någon gud eller till någon annan människa än kungen, visste Daniel att lydnad för den lagen skulle inkräkta på hans förhållande till Jehova Gud. Skulle han låta bli att be till Gud under 30 dagar? Nej, utan han fortsatte sin vana trogen att oförskräckt be till Jehova tre gånger om dagen. (Daniel 6:6–17) Jesus vägrade också att låta sig skrämmas av sina fiender. När han en sabbatsdag stötte på en man med en förtvinad hand, visste han att många av de närvarande judarna inte skulle tycka om att han botade någon på sabbaten, och han frågade dem rent ut vad de tänkte om saken. När de vägrade att svara, botade Jesus mannen. (Markus 3:1–6) Han tvekade aldrig att göra det som han visste var rätt.

18. Varför motstår somliga oss, men hur bör vi reagera på deras negativa inställning?

18 Jehovas vittnen inser också att de inte får låta sig skrämmas av att motståndare kan komma att reagera negativt. Om de skulle låta motståndare skrämma dem, skulle de inte visa Jesu sinnesinställning. Det finns många som motstår Jehovas vittnen. Några gör det därför att de inte känner till fakta och andra därför att de avskyr Jehovas vittnen och deras budskap. Men må vi aldrig låta deras ovänliga inställning påverka vår positiva inställning. Vi bör aldrig låta andra diktera hur vi skall tillbe Gud.

19. Hur kan vi visa en liknande sinnesinställning som Jesus Kristus hade?

19 Hur svårt det än kunde vara, så hade Jesus alltid en positiv inställning till sina efterföljare och till Guds anordningar. (Matteus 23:2, 3) Vi bör följa hans exempel. Det är sant att våra bröder är ofullkomliga, men det är vi också. Och var kan vi finna bättre kamrater eller så lojala vänner som i vårt världsomfattande brödraskap? Jehova har ännu inte gett oss fullständig förståelse av sitt skrivna ord, men vilken annan religiös grupp har en bättre förståelse? Må vi alltid bevara en rätt sinnesinställning, en sådan sinnesinställning som Jesus Kristus hade. Detta innebär bland annat att kunna vänta på Jehova, vilket vi skall behandla i följande artikel.

[Fotnoter]

^ § 3 Boken Den största människa som någonsin levat, utgiven av Jehovas vittnen — Bibelsällskapet Vakttornet, behandlar Jesu liv och tjänst.

Kan du förklara?

• Hur påverkas vårt liv av vår inställning?

• Beskriv Jesu Kristi sinnesinställning.

• Vad kan vi lära oss av Jobs inställning?

• Vilken inställning bör man ha när man möter motstånd?

[Frågor]

[Bilder på sidan 7]

En kristen med rätt inställning hjälper andra

[Bild på sidan 9]

Att vi under bön studerar Guds ord hjälper oss att lägga oss till med Kristi sinnesinställning