Gå direkt till innehållet

Gå direkt till innehållsförteckningen

Hans stund hade ännu inte kommit

Hans stund hade ännu inte kommit

Hans stund hade ännu inte kommit

”Ingen lade handen på honom, eftersom hans stund ännu inte hade kommit.” — JOHANNES 7:30.

1. Vilka två faktorer styrde Jesu handlande?

”MÄNNISKOSONEN [har] inte ... kommit för att bli betjänad utan för att betjäna och ge sin själ till en lösen i utbyte mot många.” Detta sade Jesus Kristus till sina apostlar. (Matteus 20:28) Och till den romerske ståthållaren Pontius Pilatus sade han: ”Till detta har jag fötts, och till detta har jag kommit i världen: att jag skulle vittna om sanningen.” (Johannes 18:37) Jesus visste varför han måste dö och vilket arbete han måste fullborda före sin död. Han visste också hur lång tid han hade på sig för att fullgöra sitt uppdrag. Hans tjänst på jorden som Messias skulle inte vara längre än tre och ett halvt år. Den började i och med hans dop i vatten i Jordan (år 29 v.t.) vid början av den 70:e bildliga veckan och slutade i och med hans död på en tortyrpåle i mitten av den veckan (år 33 v.t.). (Daniel 9:24–27; Matteus 3:16, 17; 20:17–19) Det som i stort styrde Jesu handlande här på jorden var hans starka medvetenhet om syftet med att han hade kommit hit och tidpunkten då saker och ting skulle ske.

2. Hur beskrivs Jesus Kristus i evangelierna, och vad visar att han var medveten om sitt uppdrag?

2 I evangelierna beskrivs Jesus Kristus som en handlingskraftig man, som färdades kors och tvärs i Palestina och förkunnade de goda nyheterna om Guds kungarike och utförde många kraftgärningar. Så här sägs det om Jesus under den tidigare delen av hans dynamiska tjänst: ”Hans stund [hade] ännu inte ... kommit.” Och Jesus själv sade: ”Min bestämda tid [har] ännu inte helt ... kommit.” Men nära slutet av sin tjänst använde han i stället uttrycket ”stunden har kommit”. (Johannes 7:8, 30; 12:23) Jesu medvetenhet om stunden eller tidpunkten för det arbete som han hade fått i uppdrag att utföra, inbegripet sin offerdöd, måste ha påverkat det han sade och gjorde. Att vi förstår detta kan ge oss en inblick i hans personlighet och tänkesätt och hjälpa oss att än bättre kunna ”följa i hans fotspår”. — 1 Petrus 2:21.

Fast besluten att göra Guds vilja

3, 4. a) Vad händer vid ett bröllop i Kana? b) Varför invänder Guds Son, när Maria låter förstå att han bör göra något för att avhjälpa deras brist på vin, och vad kan vi lära av detta?

3 Det är nu år 29 v.t., och det har endast gått några dagar sedan Jesus utvalde sina första lärjungar. De befinner sig nu i byn Kana i Galileen för att vara med vid ett bröllop. Jesu mor, Maria, är också där, och vinet håller på att ta slut. Genom att säga ”de har inget vin” låter Maria förstå att hon tycker att hennes son skall göra något. Men Jesus svarar: ”Vad har jag med dig att göra, kvinna? Min stund har ännu inte kommit.” — Johannes 1:35–51; 2:1–4.

4 Jesu svar: ”Vad har jag med dig att göra, kvinna?” är en forntida frågeform, som visar att man invänder mot det som har föreslagits. Varför invänder Jesus mot Marias ord? Jo, han är nu 30 år, och för bara några veckor sedan blev han döpt, smord med helig ande och presenterad av Johannes döparen som ”Guds Lamm som tar bort världens synd”. (Johannes 1:29–34; Lukas 3:21–23) Och han måste nu få sin vägledning från den högsta myndigheten, den som har sänt ut honom. (1 Korinthierna 11:3) Ingen, inte ens en nära familjemedlem, får lägga sig i det arbete som Jesus har kommit till jorden för att utföra. Jesu svar till Maria visar tydligt hans beslutsamhet att göra sin Faders vilja. Må vi också vara fast beslutna att fullgöra vår ”hela förpliktelse” mot Gud. — Predikaren 12:13.

5. Vilket underverk utför Jesus Kristus i Kana, och hur påverkar det andra?

5 Maria fattar vad hennes son vill ha sagt och drar sig genast tillbaka och säger till tjänarna: ”Vadhelst han säger till er, gör det.” Och Jesus löser problemet. Han låter tjänarna fylla krukorna med vatten, som han förvandlar till det finaste vin. Detta är det första av de underverk som Jesus utför och ett tecken på att Guds ande är över honom. Tron hos Jesu nya lärjungar stärks av att de får bevittna detta underverk. — Johannes 2:5–11.

Nitisk för Jehovas hus

6. Varför är Jesus upprörd över det han får se i templet i Jerusalem, och vad gör han?

6 Det är nu våren år 30 v.t., och Jesus och hans följeslagare är på väg till Jerusalem för att fira påsken. Där får hans lärjungar se sin ledare handla på ett sätt som de kanske inte tidigare har varit med om. Inne i själva templet säljer giriga judiska köpmän till oskäligt höga priser djur och fåglar till trogna judiska tillbedjare för att frambäras som offer. Fylld av harm ingriper Jesus. Han gör ett gissel av tåg och driver ut försäljarna och slår ut växlarnas mynt och stöter omkull deras bord. ”Ta bort dessa ting härifrån!” befaller han dem som säljer duvor. När hans lärjungar får se honom handla med sådant nit, erinrar de sig profetian om Guds Son: ”Nitälskan för ditt hus skall förtära mig.” (Johannes 2:13–17; Psalm 69:9) Vi måste också nitiskt vara på vår vakt mot att låta världsliga tendenser fördärva vår tillbedjan.

7. a) Vad får Nikodemos att besöka Messias? b) Vad kan vi lära av att Jesus vittnade för en samarisk kvinna?

7 Jesus utför många tecken medan han är i Jerusalem, och många sätter tro till honom. Till och med Nikodemos, en medlem av Sanhedrin eller judarnas högsta domstol, är imponerad av Jesus och kommer till honom på natten för att få veta mera. I omkring åtta månader stannar sedan Jesus och hans lärjungar i det ”judeiska landet” och predikar och gör lärjungar. Men efter det att Johannes döparen har fängslats lämnar de Judeen och går till Galileen. När de färdas genom Samarien, utnyttjar Jesus tillfället att vittna grundligt för en samarisk kvinna. Detta banar vägen för många samarier att bli troende. Må vi också vara vakna för tillfällen att tala om Guds kungarike. — Johannes 2:23; 3:1–22; 4:1–42; Markus 1:14.

En omfattande undervisningskampanj i Galileen

8. Vilket arbete påbörjar Jesus i Galileen?

8 Jesus har mycket att göra i sin himmelske Faders tjänst innan ”stunden” för hans död är inne. I Galileen påbörjar han ett ännu mer omfattande predikoarbete än det han utförde i Judeen och Jerusalem. Han går ”omkring i hela Galileen” och undervisar ”i deras synagogor” och predikar ”de goda nyheterna om kungariket” och botar ”varje slags sjukdom och varje slags skröplighet bland folket”. (Matteus 4:23) Hans uppfordrande ord: ”Ändra ert sinne, för himlarnas kungarike har kommit nära” genljuder i hela trakten. (Matteus 4:17) När två av Johannes döparens lärjungar några månader senare kommer till Jesus för att få höra vad han själv säger om sin tjänst, säger han: ”Ge er av och berätta för Johannes vad ni har sett och hört: blinda får sin syn, ofärdiga går omkring, spetälska blir renade, och döva hör, döda blir uppväckta, åt fattiga meddelas de goda nyheterna. Och lycklig är den som inte i mig finner orsak att snava och falla.” — Lukas 7:22, 23.

9. Varför strömmar folkskarorna till Kristus Jesus, och vilken lärdom kan vi hämta av detta?

9 Ryktet om Jesus sprider sig över hela den kringliggande trakten, och stora folkskaror strömmar till honom från Galileen, Dekapolis, Jerusalem och Judeen och från andra sidan Jordan. (Lukas 4:14, 15; Matteus 4:24, 25) De kommer inte bara för att han genom underverk botar människor, utan också för att lyssna på hans fantastiska undervisning. Jesu budskap är tilltalande och uppmuntrande, och hans ord är vinnande. (Matteus 5:1–7:27; Lukas 4:22) Folkskarorna häpnar ”över hans sätt att undervisa”, eftersom han talar med myndighet från Skrifterna. (Matteus 7:28, 29; Lukas 4:32) Vem skulle inte ha känt sig dragen till en sådan människa? Må vi också uppodla konsten att undervisa, så att ärliga människor dras till sanningen.

10. Varför försöker människorna i Nasaret döda Jesus, men varför misslyckas de?

10 Men det är inte alla som lyssnar till Jesus som är mottagliga. Redan tidigt under hans tjänst, när han undervisar i synagogan i sin hemstad Nasaret, försöker man döda honom. Människorna i staden förundrar sig över hans ”vinnande ord”, men de nöjer sig inte med det, utan de vill se underverk. Men i stället för att utföra några kraftgärningar avslöjar Jesus deras själviskhet och brist på tro. Fyllda av förbittring reser sig de som är i synagogan och griper Jesus och för ut honom till en bergssluttning för att kasta honom utför stupet med huvudet före. Men han kommer undan oskadd. ”Stunden” för hans död är ännu inte inne. — Lukas 4:16–30.

11. a) Varför kommer några av de religiösa ledarna för att lyssna på Jesus? b) Varför anklagas Jesus för att bryta sabbaten?

11 Religiösa ledare — skriftlärda, fariséer, sadducéer och andra — är också ofta närvarande när Jesus predikar. Men många av dem är inte där för att lyssna och lära, utan för att kritisera och försöka snärja honom. (Matteus 12:38; 16:1; Lukas 5:17; 6:1, 2) Som exempel kan nämnas att när Jesus i samband med påskfirandet i Jerusalem år 31 v.t. botar en man som har varit sjuk i 38 år, anklagar de religiösa ledarna honom för att bryta sabbaten. Men Jesus svarar: ”Min Fader har fortsatt att arbeta ända tills nu, och jag fortsätter att arbeta.” Judarna anklagar honom nu för hädelse, eftersom han genom att kalla Gud för sin Fader gör anspråk på att vara Guds Son. De försöker döda honom, men han och hans lärjungar lämnar Jerusalem och beger sig till Galileen. Det är också förståndigt av oss att vi i vårt arbete med att predika om Guds kungarike och göra lärjungar undviker onödiga konfrontationer med motståndare. — Johannes 5:1–18; 6:1.

12. I vilken omfattning täcker Jesus distriktet i Galileen?

12 Under de omkring ett och ett halvt åren därefter tjänar Jesus mestadels i Galileen och besöker Jerusalem bara för att vara med vid judarnas tre årliga högtider. Jesus gör allt som allt tre predikofärder i Galileen: den första med 4 nya lärjungar, den andra med de 12 apostlarna och slutligen en utvidgad färd i vilken han också sänder ut de övade apostlarna. Det avges verkligen ett omfattande vittnesbörd om sanningen i Galileen! — Matteus 4:18–25; Lukas 8:1–3; 9:1–6.

Han vittnar modigt i Judeen och Pereen

13, 14. a) Vid vilket tillfälle söker judarna gripa Jesus? b) Varför griper inte tempelpoliserna Jesus?

13 Det är nu hösten år 32 v.t., men Jesu ”stund” är ännu inte inne. Lövhyddohögtiden närmar sig, och Jesu halvbröder uppmanar honom: ”Färdas vidare härifrån och gå bort till Judeen.” De vill att alla de som är församlade i Jerusalem för högtiden skall få bevittna Jesu förmåga att göra underverk. Men Jesus är medveten om faran och säger därför till sina bröder: ”Jag är ännu inte på väg upp till den här högtiden, eftersom min bestämda tid ännu inte helt har kommit.” — Johannes 7:1–8.

14 Jesus dröjer sig kvar i Galileen och går sedan upp till Jerusalem, ”inte öppet utan såsom i hemlighet”. Judarna söker verkligen efter honom vid högtiden och säger: ”Var är den där mannen?” När högtiden är till hälften förbi, går Jesus in i templet och börjar modigt att undervisa. De söker gripa honom, kanske för att sätta honom i fängelse eller för att låta döda honom, men de lyckas inte, ”eftersom hans stund ännu inte” har ”kommit”. Många sätter nu tro till Jesus. Till och med tempelpoliserna, som fariséerna har skickat i väg för att gripa honom, kommer tillbaka tomhänta och säger: ”Aldrig har en annan människa talat så här.” — Johannes 7:9–14, 30–46.

15. Varför tar judarna upp stenar för att slunga mot Jesus, och vilken predikokampanj sätter han därefter i gång?

15 Konfrontationerna mellan Jesus och hans judiska motståndare fortsätter, när Jesus under högtiden undervisar om sin Fader i templet. På högtidens sista dag tar judarna, som blivit rasande för att Jesus säger att han har haft en föremänsklig tillvaro, upp stenar för att slunga mot honom. Men han gömmer sig och kommer undan oskadd. (Johannes 8:12–59) Jesus stannar nu utanför Jerusalem och sätter i gång en intensiv kampanj med att vittna i Judeen. Han väljer ut 70 lärjungar, och efter att ha gett dem anvisningar sänder han ut dem två och två till att arbeta på distriktet. De går före till varje plats och stad som Jesus planerar att besöka tillsammans med sina apostlar. — Lukas 10:1–24.

16. Vilken fara undgår Jesus under invigningshögtiden, och med vad är han än en gång upptagen?

16 På vintern år 32 v.t., då Jesus kommer till Jerusalem för invigningshögtiden, närmar sig hans ”stund”. Judarna försöker fortfarande döda honom, och när han vandrar i templets pelargång, omringar de honom och anklagar honom återigen för hädelse och tar upp stenar för att döda honom. Men precis som vid tidigare tillfällen undkommer Jesus. Han är snart åter på färd från stad till stad och från by till by för att undervisa, den här gången i Pereen, på andra sidan Jordan från Judeen sett. Och många sätter tro till honom. Men ett bud får honom att återvända till Judeen. — Lukas 13:33; Johannes 10:20–42.

17. a) Vilket brådskande bud får Jesus medan han predikar i Pereen? b) Vad visar att Jesus är medveten om syftet med det han skall göra och valet av tidpunkt?

17 Det brådskande budet kommer från hans älskade vän Lasarus systrar, Marta och Maria, som bor i Betania i Judeen, och det lyder: ”Herre, se! den som du är så fäst vid är sjuk.” När Jesus får höra detta säger han: ”Ändamålet med den här sjukdomen är inte döden, utan härlighet åt Gud, för att Guds Son må förhärligas genom den.” Fördenskull stannar Jesus avsiktligt kvar där han är i ytterligare två dagar. Därefter säger han till sina lärjungar: ”Låt oss gå till Judeen igen.” Lärjungarna svarar misstroget: ”Rabbi, nyss ville judéerna komma åt att stena dig, och går du nu dit igen?” Men Jesus är medveten om att det inte återstår så många timmar av ”dagsljus” eller att återstoden av den tid som Gud har anslagit för hans jordiska tjänst är kort. Han vet exakt vad han måste göra och varför. — Johannes 11:1–10.

Ett underverk som ingen kunde ignorera

18. Hurdan är situationen då Jesus kommer till Betania, och vad händer?

18 Marta är den första som möter Jesus i Betania, och hon säger: ”Herre, om du hade varit här, skulle min bror inte ha dött.” Därefter kommer Maria och de som har kommit till deras hus, och alla gråter. ”Var har ni lagt honom?” frågar Jesus. De svarar: ”Herre, kom och se.” När de kommer fram till minnesgraven, en håla som man har lagt en sten för, säger Jesus: ”Ta bort stenen.” Men Marta, som inte förstår vad Jesus tänker göra, invänder: ”Herre, vid det här laget måste han lukta, för det är på fjärde dagen.” Men Jesus frågar: ”Sade jag dig inte att om du trodde skulle du få se Guds härlighet?” — Johannes 11:17–40.

19. Varför ber Jesus offentligt innan han uppväcker Lasarus?

19 När stenen som täcker ingången till Lasarus grav avlägsnas, ber Jesus högt för att människorna skall veta att det som han nu står i begrepp att göra sker genom Guds kraft. Därefter ropar han med hög röst: ”Lasarus, kom hit ut!” Lasarus kommer då ut med fötter och händer lindade i bindlar och med ansiktet täckt med en duk. ”Lös honom och låt honom gå”, säger Jesus. — Johannes 11:41–44.

20. Hur reagerar de som bevittnar att Jesus uppväcker Lasarus?

20 Efter att ha fått bevittna detta underverk sätter många av de judar som har kommit för att trösta Marta och Maria tro till Jesus. Andra går i väg till fariséerna för att tala om vad som har hänt. Hur reagerar dessa? Omedelbart sammankallar de och de främsta prästerna Sanhedrin till ett krismöte. Panikslagna klagar de: ”Vad skall vi göra, eftersom den här människan utför många tecken? Om vi låter honom hållas så här, kommer de alla att sätta tro till honom, och romarna skall komma och ta bort både vår plats för tillbedjan och vår nation.” Men översteprästen Kaifas säger till dem: ”Ni vet inte något alls, och inte tänker ni ut att det är till er fördel att en människa dör för folkets räkning och inte att hela nationen blir tillintetgjord.” Från och med den dagen lägger de så råd om att döda Jesus. — Johannes 11:45–53.

21. Vad tjänade uppväckandet av Lasarus som en upptakt till?

21 Genom att Jesus dröjer med att komma till Betania kan han således utföra ett underverk som ingen kan ignorera. Med kraft från Gud uppväcker Jesus en man som har varit död i fyra dagar. Detta är något som inte ens den prestigefyllda Sanhedrin kan ignorera, och den tvingas att avkunna en dödsdom över denne undergörare! Underverket tjänade således som upptakten till en viktig vändpunkt i Jesu tjänst, en övergång från den tid då ”hans stund ännu inte hade kommit” till den tid då ”stunden” hade kommit.

Hur skulle du svara?

• Hur visade Jesus att han var medveten om sitt gudagivna arbete?

• Varför invänder Jesus mot sin mors antydningar om vinet?

• Vad kan vi lära om det sätt varpå Jesus ofta behandlade motståndare?

• Varför dröjde Jesus, när han fick höra att Lasarus var sjuk?

[Frågor]

[Bilder på sidan 12]

Jesus ägnade sina krafter åt sitt gudagivna uppdrag