”Stunden har kommit!”
”Stunden har kommit!”
”Stunden hade kommit för honom att bege sig ut ur den här världen till Fadern.” — JOHANNES 13:1.
1. Vad spekulerar man om i Jerusalem när påsken år 33 v.t. närmar sig, och varför det?
VID sitt dop år 29 v.t. slog Jesus in på den bana som skulle leda fram till ”stunden” för hans död, uppståndelse och förhärligande. Det är nu våren år 33 v.t., och det har bara gått några veckor sedan man i judarnas högsta domstol, Sanhedrin, lade råd om att döda Jesus. Men Jesus har fått reda på deras plan — kanske genom Nikodemos, en medlem av Sanhedrin som är vänligt inställd till honom — och har lämnat Jerusalem och gått till trakten på andra sidan Jordan. När påsken närmar sig, kommer många människor från landet till Jerusalem, och staden surrar av spekulationer om Jesus. ”Vad är er mening?” frågar man varandra. ”Att han inte alls skall komma till högtiden?” De främsta prästerna och fariséerna har ökat spänningen genom att ge order om att om någon får se Jesus, skall han rapportera till dem var han befinner sig. — Johannes 11:47–57.
2. Vad gör Maria som ger upphov till kritik, och hur visar Jesu svar till hennes försvar att han är medveten om sin ”stund”?
2 Den 8 nisan, sex dagar före påsk, är Jesus åter i trakten av Jerusalem. Han kommer till Betania, omkring tre kilometer utanför Jerusalem, där hans älskade vänner Marta, Maria och Lasarus bor. Det är fredag kväll, och Jesus tillbringar sabbaten där. Följande kväll passar Maria upp Jesus och använder dyrbar välluktande olja. När lärjungarna protesterar mot detta, säger Jesus: ”Låt henne vara, så att hon kan följa detta bruk inför min begravningsdag. De fattiga har ni ju alltid ibland er, men mig skall ni inte alltid ha.” (Johannes 12:1–8; Matteus 26:6–13) Jesus vet att ”stunden” har ”kommit för honom att bege sig ut ur den här världen till Fadern”. (Johannes 13:1) Om fem dagar skall han ”ge sin själ till en lösen i utbyte mot många”. (Markus 10:45) Från och med nu är det en känsla av brådska som präglar Jesu sätt att handla och undervisa. Han är verkligen ett fantastiskt exempel för oss, när vi otåligt väntar på slutet för denna tingens ordning! Begrunda det som redan nästa dag hände Jesus.
Dagen för Jesu intåg i triumf
3. a) Hur kommer Jesus in i Jerusalem söndagen den 9 nisan, och hur reagerar flertalet människor som har samlats omkring honom för detta? b) Vad svarar Jesus fariséerna som klagar över folkskaran?
3 Söndagen den 9 nisan kommer Jesus till Jerusalem i triumf. När han i uppfyllelse av Sakarja 9:9 närmar sig Jerusalem ridande på ett åsneföl, breder de flesta av de människor som har samlats omkring honom ut sina ytterkläder på vägen, medan andra skär av grenar av träden och breder ut dem. ”Välsignad är han som kommer såsom Kungen i Jehovas namn!” ropar de. Några fariséer i folkskaran vill att Jesus skall förebrå sina lärjungar. Men Jesus svarar: ”Jag säger er: Om dessa skulle förbli tysta, skulle stenarna ropa.” — Lukas 19:38–40; Matteus 21:6–9.
4. Varför är Jerusalem satt i rörelse när Jesus kommer in i staden?
4 Många i folkskaran hade bara några veckor tidigare sett Jesus uppväcka Lasarus, och de berättar nu för andra om det underverket, och därför är hela staden satt i rörelse när Jesus kommer in i Jerusalem. ”Vem är det här?” frågar människor. Och folkskarorna säger oupphörligt: ”Det här är profeten Jesus, från Nasaret i Galileen!” När fariséerna ser vad som händer, klagar de: ”Världen har gett sig av efter honom.” — Matteus 21:10, 11; Johannes 12:17–19.
5. Vad händer när Jesus går till templet?
5 Precis som Jesus, den store läraren, har för vana när han är i Jerusalem går han till templet för att undervisa. Blinda och ofärdiga kommer där till honom, och han botar dem. När de främsta prästerna och de skriftlärda får se detta och hör pojkarna i templet ropa: ”Ge räddning, ber vi, åt Davids Son!” blir de arga och protesterar och säger: ”Hör du vad dessa säger?” ”Ja”, svarar Jesus. ”Har ni aldrig läst detta: ’Av de spädas och de diandes mun har du berett dig lovprisning’?” Jesus fortsätter att undervisa och iakttar samtidigt det som sker i templet. — Matteus 21:15, 16; Markus 11:11.
6. Hur skiljer sig Jesu sätt att komma från en tidigare gång, och varför det?
6 Det sätt varpå Jesus kommer till Jerusalem den här gången skiljer sig från det sätt varpå han sex månader tidigare kom till lövhyddohögtiden i Jerusalem. Då kom han ”inte öppet utan såsom i hemlighet”. (Johannes 7:10) Och han såg alltid till att komma undan i säkerhet när hans liv hotades. Men nu kommer han öppet in i staden, där man har utfärdat order om att gripa honom! Jesus hade inte heller för vana att basunera ut att han var Messias. (Jesaja 42:2; Markus 1:40–44) Han ville inte ha högljudd reklam och inte heller att förvrängda rapporter om honom spreds man och man emellan. Folkskarorna förklarar nu öppet att han är kungen och räddaren, Messias, och han avvisar de religiösa ledarnas krav om att tysta dem! Varför denna förändring? Jo, för som Jesus säger nästa dag: ”Stunden har kommit för Människosonen att förhärligas.” — Johannes 12:23.
Ett modigt handlande och därefter livräddande undervisning
7, 8. Hur återspeglar det Jesus gör i templet den 10 nisan år 33 v.t. det som han hade gjort vid påsken år 30 v.t.?
7 När Jesus måndagen den 10 nisan kommer till templet, ingriper han mot det som han hade iakttagit föregående eftermiddag. Berättelsen lyder: ”[Han] började kasta ut dem som sålde och köpte i templet, och han stötte omkull växlarnas bord och bänkarna för dem som sålde duvor; och han tillät inte någon att bära något redskap genom templet.” Han fördömer dem som gör detta och säger: ”Är det inte skrivet: ’Mitt hus skall kallas ett bönehus för alla nationerna’? Men ni har gjort det till en rövarhåla.” — Markus 11:15–17.
8 Det Jesus nu gör återspeglar det han hade gjort vid sitt besök i templet tre år tidigare, vid påsken år 30 v.t. Men den här gången använder han skarpare ordalag. Nu talar han om köpmännen som ”rövare”. (Lukas 19:45, 46; Johannes 2:13–16) De är rövare därför att de begär orimliga priser av dem som måste köpa offerdjur. När de främsta prästerna, de skriftlärda och de främsta av folket får höra vad Jesus gör, söker de återigen komma åt att döda honom. Men de vet inte hur de skall bära sig åt för att komma åt att undanröja Jesus, eftersom allt folket, som häpnar över hans lära, hänger fast vid honom för att höra honom. — Markus 11:18; Lukas 19:47, 48.
9. Vilken undervisning ger Jesus, och vilken inbjudan ger han dem som lyssnar på honom i templet?
9 När Jesus fortsätter att undervisa i templet, förklarar han: ”Stunden har kommit för Människosonen att förhärligas.” Ja, han vet att han endast har några dagar kvar av sitt liv som människa. Efter att ha berättat hur ett vetekorn måste dö för att bära frukt, vilket motsvarar att han själv skulle dö och bli ett redskap till att ge andra evigt liv, inbjuder han dem som lyssnar till honom och säger: ”Om någon vill tjäna mig, så må han följa mig, och där jag är, där skall också min tjänare vara. Om någon vill tjäna mig, så skall min Fader ära honom.” — Johannes 12:23–26.
10. Hur känner Jesus det inför den plågsamma död som väntar honom?
10 Med tanke på sin plågsamma död om endast fyra dagar säger Jesus sedan: ”Nu är min själ oroad, och vad skall jag säga? Fader, rädda mig ur denna stund.” Det som väntar Jesus är emellertid oundvikligt. ”Men”, säger han, ”fördenskull har jag ändå kommit till denna stund.” Ja, Jesus är införstådd med hela Guds anordning. Han är fast besluten att ända fram till sin offerdöd låta Guds vilja styra sitt handlande. (Johannes 12:27) Han är verkligen ett fint föredöme för oss i fråga om att helt och fullt underordna sig Guds vilja!
11. Vad undervisar Jesus den folkskara om som just har hört en röst från himlen?
11 Då Jesus är djupt bekymrad över hur hans Faders goda namn kommer att påverkas av hans död, ber han: ”Fader, förhärliga ditt namn.” Till förvåning för folkskaran, som har församlats i templet, kommer en röst från himlen som säger: ”Jag både har förhärligat det och skall förhärliga det igen.” Den store läraren utnyttjar nu tillfället till att tala om för folkskaran varför rösten har hörts, vad som kommer att bli följden av hans död och varför de måste utöva tro. (Johannes 12:28–36) De senaste två dagarna har verkligen varit händelserika för Jesus. Men ännu återstår en kritisk dag.
Dagen för fördömanden
12. Hur försöker de religiösa ledarna snärja Jesus tisdagen den 11 nisan, men vad leder det till?
12 Tisdagen den 11 nisan går Jesus än en gång in i templet för att undervisa. Och där väntar en fientlig åhörarskara. Med tanke på det Jesus hade gjort dagen innan frågar de främsta prästerna och folkets äldre män honom: ”Med vilken myndighet gör du dessa ting? Och vem har gett dig denna myndighet?” Den mästerlige läraren gör dem förbryllade genom sitt svar, och han berättar tre livfulla liknelser, av vilka två handlar om en vingård och en om ett bröllop. Alla liknelserna avslöjar hur onda dessa hans motståndare är. Förargade över det de har fått höra vill de religiösa ledarna gripa honom. Men de fruktar för folkskarorna som håller Jesus för att vara en profet. Därför försöker de listigt att få honom att säga något som kan ge dem anledning att låta gripa honom. Men Jesu svar tystar dem. — Matteus 21:23–22:46.
13. Vilket råd ger Jesus sina åhörare i fråga om de skriftlärda och fariséerna?
13 Eftersom de skriftlärda och fariséerna påstår sig undervisa i Guds lag, uppmanar Jesus nu sina åhörare: ”Ni [skall] göra och hålla allt vad de säger er, men ni skall inte göra efter deras gärningar, för de säger men handlar inte därefter.” (Matteus 23:1–3) Vilket kraftfullt offentligt fördömande! Men Jesus är ännu inte färdig med dem. På denna sin sista dag i templet kommer han modigt med en rad avslöjanden, som ekar likt åskdunder.
14, 15. Vilka skarpa fördömanden uttalar Jesus mot de skriftlärda och fariséerna?
14 ”Ve er, skriftlärda och fariséer, skrymtare”, förklarar Jesus sex gånger. Han förklarar att de är detta därför att de stänger himlarnas kungarike för människorna och inte tillåter dem som är på väg in att komma in. Dessa skrymtare färdas över havet och torra landet för att göra en enda proselyt, bara för att göra honom till föremål för evig tillintetgörelse. De försummar ”de viktigare tingen i Lagen, nämligen rättvisan och barmhärtigheten och troheten”, men ägnar stor uppmärksamhet åt att betala tionde. De gör faktiskt ”bägarens och skålens utsida ren, men inuti är de fulla av rofferi och omåttlighet” genom att de döljer sin inre ruttenhet bakom ett yttre sken av fromhet. Och de vill gärna bygga minnesgravar åt profeterna och smycka dessa för att dra uppmärksamhet till sina egna barmhärtighetsgärningar, och det trots att de ”är söner till dem som mördade profeterna”. — Matteus 23:13–15, 23–31.
15 Jesus fördömer sina motståndares brist på andlighet och säger: ”Ve er, blinda vägledare.” De är moraliskt blinda, eftersom de lägger större tonvikt på templets guld än på det andliga värdet hos denna plats för tillbedjan. Jesus kommer nu med sitt skarpaste fördömande, när han säger. ”Ormar, huggormsyngel, hur skall ni kunna fly från Gehennas dom?” Ja, Jesus säger till dem att de på grund av den onda kurs de följer kommer att lida evig tillintetgörelse. (Matteus 23:16–22, 33) Må vi också visa mod, när vi förkunnar budskapet om Guds kungarike, även om det innebär att avslöja falsk religion.
16. Vilken viktig profetia framför Jesus för sina lärjungar, medan de sitter på Olivberget?
16 Jesus lämnar nu templet, och i den bleknande eftermiddagssolen går han och hans apostlar upp på Olivberget. Medan de sitter där framställer Jesus profetian om förstöringen av templet och tecknet på sin närvaro och på avslutningen på tingens ordning. Denna profetia har också betydelse för oss som lever nu. Den kvällen säger Jesus också till sina lärjungar: ”Ni vet att påsken inträffar om två dagar, och Människosonen kommer att bli utlämnad för att hängas på pålen.” — Matteus 24:1–14; 26:1, 2.
Jesus älskar sina egna intill slutet
17. a) Vilken lektion ger Jesus de 12 under påsken den 14 nisan? b) Vilket firande inför Jesus efter att ha skickat i väg Judas Iskariot?
17 Eftersom de religiösa ledarna söker döda Jesus, visar han sig inte öppet i templet de följande två dagarna, den 12 och 13 nisan, eftersom han inte vill att något skall få hindra honom från att fira påsken med sina apostlar. Solnedgången på torsdagen inleder den 14 nisan, den sista dagen i Jesu liv på jorden som människa. I ett hus i Jerusalem är det förberett för att Jesus och hans 12 apostlar skall kunna fira påsken där tillsammans den kvällen. När de gör det, ger han dem en underbar lektion i ödmjukhet genom att tvätta deras fötter. Efter att ha skickat i väg Judas Iskariot, som har gått med på att förråda sin herre för 30 silvermynt — priset för en slav enligt den mosaiska lagen — inför Jesus firandet av åminnelsen av sin död. — 2 Moseboken 21:32; Matteus 26:14, 15, 26–29; Johannes 13:2–30.
18. Vilka ytterligare lärdomar ger Jesus kärleksfullt sina 11 trogna apostlar, och hur förbereder han dem för sin nära förestående bortgång?
18 Efter införandet av firandet av Åminnelsen blir apostlarna inbegripna i en hetsig dispyt om vem av dem som är störst. Men i stället för att läxa upp dem undervisar Jesus dem tålmodigt om värdet av att betjäna andra. Eftersom han uppskattar att de har hållit ut med honom i hans prövningar, sluter han ett personligt förbund med dem om ett kungarike. (Lukas 22:24–30) Jesus befaller dem också att älska varandra, alldeles som han har älskat dem. (Johannes 13:34) Medan Jesus dröjer sig kvar i det rummet, förbereder han dem kärleksfullt för sin nära förestående bortgång. Han försäkrar dem om sin vänskap, uppmuntrar dem att utöva tro och lovar dem hjälp av den heliga anden. (Johannes 14:1–17; 15:15) Innan de lämnar huset, ber Jesus till sin Fader: ”Stunden har kommit; förhärliga din son, för att din son må förhärliga dig.” Jesus har verkligen förberett apostlarna för sin bortgång, och han har verkligen älskat ”sina egna intill slutet”. — Johannes 13:1; 17:1.
19. Varför känner Jesus ångest i Getsemane trädgård?
19 Det kan vara en bra bit efter midnatt, när Jesus och hans 11 trogna apostlar kommer fram till Getsemane trädgård. Han har ofta gått dit tillsammans med sina apostlar. (Johannes 18:1, 2) Inom några timmar skall Jesus dö som om han vore en usel brottsling. Ångesten inför det som väntar honom och över hur detta skulle kunna bringa smälek över hans Fader är så intensiv att Jesu svett blir som blodsdroppar som faller på marken medan han ber. (Lukas 22:41–44) ”Stunden har kommit!” säger Jesus till apostlarna. ”Se! Min förrädare har närmat sig.” Och medan han ännu talar, kommer Judas Iskariot, åtföljd av en stor folkskara med facklor och lampor och vapen. De har kommit för att gripa Jesus, och han gör inget motstånd, för, som han säger: ”Hur skulle Skrifterna då uppfyllas som säger att det måste ske på det här sättet?” — Markus 14:41–43; Matteus 26:48–54.
Människosonen blir förhärligad!
20. a) Vilka ohyggligheter får Jesus utstå efter det att han har gripits? b) Varför utropar Jesus bara några ögonblick före sin död: ”Det har fullbordats”?
20 Efter det att Jesus gripits blir han anklagad av falska vittnen, förklarad skyldig av partiska domare, dömd av Pontius Pilatus, hånad av präster och en folkmassa och förlöjligad och torterad av soldater. (Markus 14:53–65; 15:1, 15; Johannes 19:1–3) Vid middagstid på fredagen naglas Jesus så fast vid tortyrpålen, och smärtan när hans kroppsvikt sliter i såren där spikarna sitter i hans händer och fötter är olidlig. (Johannes 19:17, 18) Omkring klockan tre på eftermiddagen ropar Jesus: ”Det har fullbordats!” Ja, han har fullbordat allt det som han har kommit till jorden för att göra. Jesus anförtror nu sin ande åt Gud och böjer sitt huvud och dör. (Johannes 19:28, 30; Matteus 27:45, 46; Lukas 23:46) På tredje dagen därefter uppväcker Jehova sin Son. (Markus 16:1–6) Fyrtio dagar efter sin uppståndelse far Jesus upp till himlen och förhärligas. — Johannes 17:5; Apostlagärningarna 1:3, 9–12; Filipperna 2:8–11.
21. Hur kan vi efterlikna Jesus?
21 Hur kan vi ”tätt följa” i Jesu ”fotspår”? (1 Petrus 2:21) Må vi i likhet med honom anstränga oss kraftigt med att predika om Guds kungarike och göra lärjungar och frimodigt tala om Guds ord. (Matteus 24:14; 28:19, 20; Apostlagärningarna 4:29–31; Filipperna 1:14) Må vi aldrig förlora ur sikte var på tidens ström vi befinner oss, och må vi inte heller underlåta att sporra varandra till kärlek och förträffliga gärningar. (Markus 13:28–33; Hebréerna 10:24, 25) Må vi låta allt vårt handlande styras av Jehova Guds vilja och medvetenheten om att vi nu lever i ”ändens tid”. — Daniel 12:4.
Hur skulle du svara?
• Vilken verkan hade Jesu vetskap om sin nära förestående död på hans avslutande tjänst i templet i Jerusalem?
• Vad visar att Jesus älskade sina egna intill slutet?
• Vad visar det som hände under de sista timmarna av Jesu liv om honom?
• Hur kan vi efterlikna Kristus Jesus i vår tjänst?
[Frågor]
[Bild på sidan 18]
Jesus älskade dem intill slutet