Blicka upp till honom som gör underbara ting!
Blicka upp till honom som gör underbara ting!
”Stå stilla och visa dig uppmärksam i fråga om Guds underbara gärningar.” — JOB 37:14.
1, 2. Vilken sensationell upptäckt gjordes 1922, och hur reagerade man?
EFTER att i åratal ha samarbetat i sökandet efter den egyptiske faraonen Tutankhamuns grav fick arkeologen Howard Carter och den engelske lorden Carnarvon till slut belöningen för sitt sökande, då de den 26 november 1922 fann Tutankhamuns grav vid faraonernas gravplats i den berömda Konungarnas dal. De hade då kommit fram till en förseglad dörr, som de borrade hål i. Carter stack in ett ljus och kikade in.
2 Carter berättade senare: ”När lord Carnarvon inte kunde bärga sig längre, utan otåligt frågade: ’Ser du något?’ kunde jag bara få fram: ’Ja, underbara ting.’” Bland de tusentals skatterna i graven fanns en sarkofag av rent guld. Du har kanske sett några av dessa ”underbara ting” på bild eller på museum. Men hur underbara dessa museiföremål än är, så har de antagligen inget samband med ditt eget liv. Låt oss därför övergå till underbara ting som definitivt har samband med dig och är av värde för dig.
3. Var får vi upplysningar om underbara ting som kan vara till nytta för oss?
3 Låt oss tänka på en man som levde för många hundra år sedan, en man som är mer värd att uppmärksamma än någon av dagens filmstjärnor, idrottshjältar eller kungligheter. Han kallades ”den störste av alla orientaler”, och vi känner igen hans namn — Job. En hel bok i Bibeln handlar om Job. Situationen var dock den att en av Jobs samtida, en ung man vid namn Elihu, kände att han måste tillrättavisa Job. Elihu sade i själva verket att Job ägnade alltför stor uppmärksamhet åt sig själv och åt personer i sin omgivning. I Job, kapitel 37, finner vi några visa råd som också kan vara till nytta för var och en av oss. — Job 1:1–3; 32:1–33:12.
4. Vad var bakgrunden till Elihus uppmaning nedtecknad i Job 37:14?
4 Jobs tre förmenta vänner har hållit långa anföranden om hur de menade att Job i olika stycken hade tänkt och handlat fel. (Job 15:1–6, 16; 22:5–10) Elihu har väntat tålmodigt tills den dialogen är slut. Därefter talar han med insikt och vishet. Han kommer med många värdefulla tankar, men detta är en nyckeltanke: ”Låna verkligen ditt öra till detta, o Job; stå stilla och visa dig uppmärksam i fråga om Guds underbara gärningar.” — Job 37:14.
Han som har gjort gärningarna
5. Vad inbegrips i de ”Guds underbara gärningar” som Elihu nämnde?
5 Lägg märke till att Elihu inte föreslår att Job skulle ägna uppmärksamhet åt sig själv, åt Elihu eller åt någon annan människa. Nej, Elihu uppmanar förståndigt nog Job att vara uppmärksam på Jehova Guds underbara gärningar. Vad tror du är inbegripet i uttrycket ”Guds underbara gärningar”? Och varför skall vi vara uppmärksamma på Guds gärningar med tanke på de bekymmer vi kan ha för vår egen hälsa, ekonomi och framtid och det intresse vi har för vår familj och våra arbetskamrater och grannar? Det är utan tvivel så att Jehova Guds underbara gärningar inbegriper hans vishet och hans makt över den fysiska skapelsen vi har omkring oss. (Nehemja 9:6; Psalm 24:1; 104:24; 136:5, 6) För att förtydliga detta skall vi lägga märke till något i Josuas bok.
6, 7. a) Vilka underbara gärningar utförde Jehova på Moses och Josuas tid? b) Hur skulle du ha reagerat om du hade levt på den tiden och fått bevittna någon av dessa gärningar?
6 Efter det att Jehova hade låtit plågor drabba det forntida Egypten delade han Röda havet, så att Mose kunde leda de forntida israeliterna till frihet. (2 Moseboken 7:1–14:31; Psalm 106:7, 21, 22) I Josua, kapitel 3, berättas det om en liknande händelse. Moses efterträdare, Josua, skulle leda Guds folk igenom ett annat vatten och in i det utlovade landet. Josua sade: ”Helga er, för i morgon kommer Jehova att göra underbara ting mitt ibland er.” (Josua 3:5) Vad då för underbara ting?
7 Jo, berättelsen visar hur Jehova öppnade en vattenbarriär, floden Jordan, så att många tusen män, kvinnor och barn kunde gå över på torr mark. (Josua 3:7–17) Om vi hade varit där och fått bevittna hur floden delade sig och hur alla dessa människor gick över i säkerhet, skulle vi säkert ha tyckt att vi hade fått bevittna ett underverk! Denna händelse visade Guds makt över skapelsen. Men det finns nu, i vår egen livstid, ting som är lika underbara. För att se vilka några av dessa är och varför vi bör uppmärksamma dem skall vi begrunda Job 37:5–7.
8, 9. På vilka underbara gärningar pekar orden i Job 37:5–7, och varför bör vi tänka på dessa?
8 Elihu förklarade: ”Gud dundrar med sin röst på ett underbart sätt, gör stora ting som vi inte har kännedom om.” Vad hade Elihu i tankarna när han sade att Gud gör ting på ”ett underbart sätt”? Jo, han nämner snö och skyfallsregn. Detta är sådant som kan sätta stopp för en jordbrukares arbete på åkern och ge honom tid och anledning att begrunda Guds gärningar. Även om vi inte är jordbrukare, så kan vi också, beroende på var vi bor, påverkas av regn och snö. Sådant kan sätta stopp också för vår verksamhet. Tar vi oss tid att fundera över vem som ligger bakom sådana under och vad detta innebär? Har du gjort det någon gång?
9 Betecknande nog tog Jehova Gud själv upp en liknande tankegång, som vi läser i Job, kapitel 38, när han ställde tankeväckande frågor till Job. Även om Skaparen riktade dessa frågor till Job, har de också ett tydligt samband med vår inställning, tillvaro och framtid. Låt oss därför se vad Gud frågade, och låt oss tänka på vad detta innebär, ja, låt oss göra det som vi uppmanas att göra i Job 37:14.
10. Vilken verkan bör Job, kapitel 38, ha på oss, och vilka frågor tas upp där?
10 Kapitel 38 börjar: ”Jehova svarade sedan Job ur stormvinden och sade: ’Vem är denne som fördunklar råd genom ord utan kunskap? Bind om dina länder som en kraftfull man, det ber jag dig, och låt mig fråga dig, och upplys du mig.’” (Job 38:1–3) Detta angav tonen. Det hjälpte Job att inse att han faktiskt stod inför universums Skapare och var ansvarig inför honom. Det är något som vi och våra samtida också bör inse. Därefter tog Gud upp sådant som Elihu hade nämnt. ”Var befann du dig, när jag grundade jorden? Tala om det för mig, om du verkligen vet vad förstånd är. Vem fastställde dess mått — ifall du vet det — eller vem sträckte ut mätlinan över den? I vad har dess socklar med tapphål sänkts ner, eller vem lade dess hörnsten?” — Job 38:4–6.
11. Vad bör vi inse av orden i Job 38:4–6?
11 Var fanns Job eller någon av oss när jorden blev till? Var det människan som gjorde ritningen till jorden och som med utgångspunkt i den ritningen drog upp dess dimensioner som med en linjal? Nej, verkligen inte! Människan fanns inte ens till. Som om vår jord vore en byggnad frågade Gud: ”Vem lade dess hörnsten?” Vi vet att jorden är på exakt rätt avstånd från solen för att vi skall kunna leva och trivas här. Och den har också rätt storlek. Om jorden hade varit mycket större, skulle vätgas ha stannat kvar i atmosfären, och inget liv skulle ha kunnat existera på jorden. Det är uppenbart att någon ”lade dess hörnsten” på rätt plats. Var det Job som skulle ha äran för det? Eller är det vi? Eller är det Jehova Gud? — Ordspråken 3:19; Jeremia 10:12.
Vilken människa har svaren?
12. Vad får frågan i Job 38:6 oss att tänka på?
12 Gud frågade också: ”I vad har dess socklar med tapphål sänkts ner?” Är inte det en tankeväckande fråga? Vi känner antagligen till något som Job inte kände till, nämligen gravitationen. Det är, som de flesta av oss säkert vet, dragningskraften från solens enorma massa som håller jorden på plats, dess socklar med tapphål nedsänkta, så att säga. Men vem förstår till fullo gravitationen?
13, 14. a) Vad måste medges om gravitationskraften? b) Hur bör vi reagera för den situation som Job 38:6 betonar?
13 I en nyligen utkommen bok med titeln The Universe Explained medger man att gravitationen är den naturkraft som är mest känd men minst förstådd. Det heter vidare: ”Gravitationskraften tycks färdas genom tomma rymden ögonblickligen, utan några tydliga bärare. Men på senare år har fysiker börjat spekulera över möjligheten att gravitationen färdas i vågrörelser bestående av partiklar som kallas gravitoner. ... Men ingen är helt säker på att dessa existerar.” Tänk på vad detta antyder.
14 Trots att vetenskapen har gått framåt sedan Jehova för 3.000 år sedan ställde dessa frågor till Job, kan varken vi eller kunniga fysiker till fullo förklara gravitationskraften som håller vår jord i rätt omloppsbana, exakt i den bana som den skall ha för att vi skall kunna leva här. (Job 26:7; Jesaja 45:18) Detta att vi här uppmärksammar denna detalj av Guds underbara gärningar skall inte tas som en uppmaning att ingående studera gravitationens alla mysterier, utan det bör i stället påverka vår syn på Gud. Fylls du av vördnad över hans vishet och kunskap, och inser du varför vi behöver lära oss mer om hans vilja?
15–17. a) Vad talar Job 38:8–11 om, och vilka frågor väcker detta? b) Vad måste medges angående kunskap om världshaven och deras utbredning på jorden?
15 Skaparen fortsatte att ställa frågor: ”Vem spärrade havet med dörrar, när det började komma ut, när det bröt fram ur moderlivet; när jag gjorde molnet till dess klädnad och tjockt dunkel till dess linda och jag grep mig an med att bryta upp min förordning över det och att sätta bom och dörrar för det och jag vidare sade: ’Så här långt må du komma och inte längre; och här har dina stolta vågor sin gräns’?” — Job 38:8–11.
16 Spärrandet av havet inbegriper kontinenterna, världshaven och tidvattnet. Hur länge har människan iakttagit och studerat detta? I tusentals år, och särskilt ingående under det senaste århundradet. Vi kanske tror att det mesta som finns att känna till om detta måste vara klarlagt vid det här laget. Men vad skulle vi finna om vi nu år 2001 undersökte detta ämne i stora bibliotek eller sökte på Internet med dess stora kapacitet?
17 I ett allmänt erkänt uppslagsverk kan vi läsa det här medgivandet: ”Fördelningen av kontinentalplattorna och oceanerna på jordens yta och fördelningen och utformningen av landformerna har länge varit ett av de problem som mest har fängslat forskare och varit föremål för utarbetandet av teorier.” Efter de här orden ger uppslagsverket fyra möjliga förklaringar, men det sägs att dessa bara är några ”bland många hypoteser”. Och en hypotes är som du säkert känner till endast ”ett försök till en förklaring på grund av att bevisen är bristfälliga”.
18. Vilka slutsatser leds vi att dra av Job 38:8–11?
18 Betonar inte detta hur aktuella de frågor är som vi läser i Job 38:8–11? Det är helt visst inte vi som skall ha äran för att ha ordnat allt detta på vår planet. Det var inte vi som placerade månen så att dess dragningskraft bidrar till att skapa de tidvatten som i normala fall inte översvämmar våra kuster eller oss själva. Vi vet att det är han som gör underbara ting som har gjort detta. — Psalm 33:7; 89:9; Ordspråken 8:29; Apostlagärningarna 4:24; Uppenbarelseboken 14:7.
Ge Jehova den ära som tillkommer honom
19. Vilka fysiska realiteter riktar de poetiska uttrycken i Job 38:12–14 vår uppmärksamhet på?
19 Människor kan inte ta åt sig äran för jordens rotation, som det anspelas på i Job 38:12–14. Det är denna rotation som åstadkommer gryningen, som kan vara så bedövande vacker. När solen går upp förvandlas jordens utseende, och dess konturer framträder tydligare, precis som när ett sigill gör avtryck i lera. Jordens rotationshastighet ger också upphov till förundran: om den vore snabbare skulle det som vi säkert förstår få katastrofala följder. Och om den vore långsammare skulle dagar och nätter bli mycket längre, vilket skulle medföra en sådan extrem värme och kyla att mänskligt liv skulle bli omöjligt. Vi kan verkligen vara glada över att det är Gud, och inte någon grupp av människor, som har bestämt jordens rotationshastighet. — Psalm 148:1–5.
20. Hur skulle du vilja svara på de frågor som ställs i Job 38:16, 18?
20 Tänk dig nu att Gud ställde dig följande frågor: ”Har du kommit till havets källor, eller har du vandrat omkring i sökandet efter vattendjupet?” Inte ens djuphavsforskare skulle kunna besvara den frågan fullständigt! ”Har du med förstånd betraktat jordens vidder? Berätta, om du har lärt känna det alltsammans.” (Job 38:16, 18) Har du besökt och utforskat alla trakter på jorden eller ens en liten del av dem? I hur många levnadsår skulle man inte kunna hålla på med att besöka och utforska jordens vackra platser och under? Och det skulle säkert vara underbara år!
21. a) Frågorna i Job 38:19 kan föra fram vilka vetenskapliga uppfattningar? b) Vad bör fakta om ljuset få oss att göra?
21 Se också på de tankeväckande frågorna i Job 38:19: ”Var är nu vägen dit där ljuset har sin boning? Vad mörkret beträffar, var är nu dess plats?” Som du kanske känner till trodde man länge att ljuset färdades som en våg, i likhet med vattnets krusningar i en damm. År 1905 förklarade så Albert Einstein att ljuset fungerar som paket eller partiklar av energi. Var saken avgjord i och med detta? I ett relativt nyutgivet uppslagsverk ställdes frågan: ”Är ljuset en våg eller en partikel?” Man svarade: ”[Ljuset] kan till synes inte vara bådadera, eftersom de två modellerna [vågor och partiklar] är så olika. Det bästa svaret är att ljuset i egentlig mening inte är någotdera.” Men även om ingen människa ännu till fullo kan förklara Guds gärningar i detta avseende, så fortsätter vi att få värme (direkt och indirekt) från solljuset. Vi får mat och syre tack vare att växter reagerar för ljuset. Vi kan läsa, se ansiktena på våra nära och kära, titta på solnedgångar osv. Bör vi inte, när vi gör detta, erkänna Guds underbara gärningar? — Psalm 104:1, 2; 145:5; Jesaja 45:7; Jeremia 31:35.
22. Hur reagerade David för Guds underbara gärningar?
22 Är syftet med att meditera över Jehovas underbara gärningar bara att få oss att bli överväldigade eller förstummade? Knappast. Den forntida psalmisten David erkände att det var omöjligt att förstå och kommentera alla Guds gärningar. Han skrev: ”Många ting har du själv gjort, o Jehova, min Gud, ja dina underbara gärningar. ... Ville jag berätta och tala om dem, har de blivit fler än jag kan räkna upp.” (Psalm 40:5) Men David menade säkert inte att han skulle hålla tyst om dessa storslagna gärningar. Detta framgår av den beslutsamhet han gav uttryck åt i Psalm 9:1: ”Jag skall prisa dig, o Jehova, av allt mitt hjärta; jag skall förkunna alla dina underbara gärningar.”
23. Hur reagerar du för Guds underbara gärningar, och hur kan du hjälpa andra?
23 Bör vi inte påverkas på liknande sätt? Bör inte vår förundran över Guds storslagna gärningar få oss att tala om honom, om det som han har gjort och om det som han skall komma att göra? Svaret är uppenbart; vi bör ”förkunna bland nationerna hans härlighet, bland alla folken hans underbara gärningar”. (Psalm 96:3–5) Ja, vi kan visa vår ödmjuka uppskattning av Guds underbara gärningar genom att delge andra det vi har fått lära oss om honom. Även de som har vuxit upp i ett samhälle där man har övergett tron på Skaparen kan genom de upplysningar som vi delger dem väckas att erkänna Gud. Och mer än så: det kan få dem att vilja lära känna och tjäna Jehova, han som ”har skapat alla ting” och som gör underbara gärningar. — Uppenbarelseboken 4:11.
Hur skulle du svara?
• Vilka Guds gärningar tänker du på när du läser uppmaningen i Job 37:14?
• Nämn något av det som betonas i Job, kapitel 37 och 38, och som vetenskapsmän inte kan till fullo förklara.
• Vad tycker du om Guds underbara gärningar, och vad får detta dig att göra?
[Frågor]
[Bild på sidan 7]
Vem spärrade havet och håller det på plats?
[Bild på sidan 7]
Vem har besökt alla vackra platser på jorden som Gud har skapat?