Kan du ”skilja mellan rätt och orätt”?

”Fortsätt med att skaffa er visshet om vad som är välbehagligt för Herren.” — EFESIERNA 5:10.

1. Hur kan livet nu vara svårt, och varför det?

”JAG vet mycket väl, o Jehova, att jordemänniskans väg inte tillkommer henne. Det tillkommer inte mannen som vandrar att ens styra sitt steg.” (Jeremia 10:23) Denna iakttagelse av Jeremia bekräftas nu mer än någonsin. Varför det? Jo, därför att vi nu lever i de ”kritiska tider som är svåra att komma till rätta med” som är förutsagda i Bibeln. (2 Timoteus 3:1) Vi ställs dagligen inför svåra situationer som kräver att vi fattar beslut. Dessa beslut kan, oavsett om det gäller viktigare eller mindre viktiga ting, påverka vårt välbefinnande fysiskt, känslomässigt och andligt.

2. Vilka val kan tyckas vara bagateller, men hur betraktar överlämnade kristna sådant?

² Många av de val vi gör i vårt dagliga liv kan betraktas som rutinsaker eller bagateller. Varje dag väljer vi exempelvis vad vi skall ta på oss, vad vi skall äta, vilka vi skall träffa osv. Dessa val gör vi nästan automatiskt, utan närmare eftertanke. Men är sådant bara bagateller? De val vi som överlämnade kristna gör i vårt sätt att klä oss och vårda vårt yttre och i fråga om att äta och dricka och tala och uppföra oss är viktiga, då det vi gör alltid bör återspegla att vi är den högste Gudens, Jehovas, tjänare. Vi påminns om aposteln Paulus ord: ”Vare sig ni äter eller dricker eller gör något annat, gör allt till Guds ära.” — 1 Korinthierna 10:31; Kolosserna 4:6; 1 Timoteus 2:9, 10.

3. Vilka val har verkligt stor betydelse?

³ Sedan har vi val som är av allvarligare betydelse. Så till exempel har beslutet att gifta sig eller förbli ogift en djup och bestående inverkan på ens liv. Valet av partner för ett livslångt äktenskap är förvisso ingen bagatell. * (Ordspråken 18:22) Dessutom spelar vårt val av vänner och kamrater, av utbildning och av arbete samt av underhållning och rekreation en viktig, ja avgörande roll för vår andlighet och följaktligen också för vårt eviga väl. — Romarna 13:13, 14; Efesierna 5:3, 4.

4. a) Vilken förmåga är mycket önskvärd? b) Vilka frågor skall vi begrunda?

⁴ Med tanke på allt detta är det verkligen bra att kunna skilja mellan rätt och orätt eller mellan vad som verkar vara rätt och vad som egentligen är rätt. ”Det finns en väg som är rätt i en mans ögon, men dödens vägar är dess slut efteråt”, varnar Bibeln.  (Ordspråken 14:12) Vi kan därför fråga: Hur kan vi utveckla förmågan att skilja mellan rätt och orätt? Vart kan vi vända oss för att finna den vägledning vi behöver för att fatta förståndiga beslut? Vart har människor förr och nu vänt sig när det gäller detta, och med vilket resultat?

Världens ”filosofi” och ”tomma bedrägeri”

5. I vad slags värld levde de första kristna?

⁵ De första kristna levde i en värld som dominerades av grekisk-romerska värderingar och ideal. Å ena sidan hade man den bekväma och överdådiga romerska livsstilen som av många betraktades som något avundsvärt. Å andra sidan hade man den dåtida intellektuella kretsen som inte bara var begeistrad över Platons och Aristoteles filosofiska idéer, utan också över sådana nyare skolor som den epikureiska och den stoiska. När aposteln Paulus på sin andra missionsresa kom till Athen, konfronterades han med de epikureiska och stoiska filosoferna, som ansåg sig vara överlägsna den där ”pratmakaren”, Paulus. — Apostlagärningarna 17:18.

6. a) Vad var en frestelse för några av de första kristna? b) Vad varnade Paulus för?

⁶ Somliga av de första kristna kände sig lockade av livsstilen och lyxen hos människorna runt omkring dem. (2 Timoteus 4:10) De tyckte att de som var en del av denna tingens ordning verkade ha många förmåner och att de val som de gjorde verkade vara bra. Världens sätt att leva verkade ha något att erbjuda som det kristna levnadssättet inte hade. Men aposteln Paulus varnade: ”Se upp: kanske skall det finnas någon som vill bortföra er som sitt byte genom den filosofi och det tomma bedrägeri som är i överensstämmelse med människors tradition, i överensstämmelse med världens elementära ting och inte i överensstämmelse med Kristus.” (Kolosserna 2:8) Varför sade Paulus så?

7. Vad är världens vishet egentligen värd?

⁷ Paulus gav den varningen, eftersom han förstod att det låg en verklig fara i tänkesättet hos dem som lockades av världen. Att han använde sådana uttryck som ”filosofi” och ”tomt bedrägeri” säger en hel del. Ordet ”filosofi” betyder ordagrant ”kärleken till och strävan efter vishet”. Detta kan i sig självt vara bra. Bibeln, och i synnerhet Ordspråksboken, uppmuntrar faktiskt till att söka det rätta slaget av kunskap och vishet. (Ordspråken 1:1–7; 3:13–18) Men Paulus förknippade ”filosofi” med ”tomt bedrägeri”. Paulus betraktade med andra ord den vishet som världen kunde erbjuda som tom och bedräglig. Den saknade i likhet med en uppblåst ballong verkligt innehåll. Det skulle verkligen vara fåfängt, ja rentav katastrofalt, att grunda sina beslut om rätt och orätt på något så tomt som världens ”filosofi” och ”tomma bedrägeri”.

De som säger att ”gott är ont och ont är gott”

8. a) Till vilka vänder sig människor för att få råd? b) Vad slags råd ges?

⁸ Förhållandena är inte mycket annorlunda i våra dagar. Inom praktiskt taget alla områden finns det mängder av experter. Äktenskaps- och familjerådgivare, kolumnister, självutnämnda terapeuter, astrologer, parapsykologer med flera är redo att ge råd — mot betalning. Men vad är det för råd som de ger? Ofta har man ersatt Bibelns moralnormer med den så kallade nya moralen. En ledarskribent i Canadas ledande tidning, The Globe and Mail, skrev följande angående regeringens vägran att registrera ”äktenskap mellan två personer av samma kön”: ”Det är absurt att par, som älskar varandra och som vill hålla ihop, nu år 2000 inte skall få sin högsta önskan uppfylld bara för att de råkar vara av samma kön.” Trenden nu är att vara tolerant och inte dömande. Allting anses vara relativt;  det finns inte längre något som är absolut rätt eller orätt. — Psalm 10:3, 4.

9. Vad gör ofta människor som anses respektabla i samhället?

⁹ Andra ser upp till de rika och berömda, dem som är framgångsrika i socialt och ekonomiskt avseende, och tar dem som förebilder när de skall fatta beslut. Även om de rika och berömda anses respektabla i dagens samhälle och kanske gärna talar om sådana dygder som ärlighet och pålitlighet, så hyser många av dem inte några som helst betänkligheter mot att i sin jakt på makt och pengar sätta sig över moraliska principer. Och för att uppnå ryktbarhet och popularitet struntar somliga i etablerade värderingar och normer och lägger sig till med ett uppförande som är både besynnerligt och chockerande. Detta har lett till ett kravlöst samhälle, där man drivs av vinstbegär och där mottot är: ”Allt är tillåtet.” Är det då underligt om människor blir förvirrade och vilsna när det gäller vad som är rätt och orätt? — Lukas 6:39.

10. Hur har Jesajas ord om gott och ont visat sig vara sanna?

¹⁰ Överallt i vår omgivning kan vi se de tragiska konsekvenserna av oförståndiga beslut, som har fattats med felaktig vägledning som grund — spruckna äktenskap och splittrade familjer, drog- och alkoholmissbruk, våldsbenägna ungdomsgäng, promiskuitet, sexuellt överförda sjukdomar, för att bara nämna några få. Och hur skulle vi kunna förvänta något annat, när människor överger alla normer eller gemensamma kriterier för vad som är rätt och orätt? (Romarna 1:28–32) Det är precis som profeten Jesaja förklarade: ”Ve dem som säger att gott är ont och ont är gott, dem som framställer mörker som ljus och ljus som mörker, dem som framställer bittert som sött och sött som bittert! Ve dem som är visa i sina egna ögon och omdömesgilla till och med inför sina egna ansikten!” — Jesaja 5:20, 21.

11. Varför är det oförståndigt att förlita sig på sig själv, när man skall avgöra vad som är rätt och orätt?

¹¹ Att Gud ställde dessa forntida judar, som blev ”visa i sina egna ögon”, till svars visar hur viktigt det är för oss att vi inte förlitar oss på oss själva, när det gäller att avgöra vad som är rätt och orätt. Många har uppfattningen ”lyssna bara på ditt eget hjärta” eller ”gör det som du känner är rätt”. Är det ett förståndigt synsätt? Inte enligt Bibeln som säger: ”Hjärtat är mera förrädiskt än något annat och är desperat. Vem kan känna det?” (Jeremia 17:9) Skulle du lita på råd från en förrädisk och desperat person när du fattade beslut? Knappast. Du skulle säkert i stället göra precis tvärtemot vad en sådan person sade att du skulle göra. Det är därför som Bibeln påminner oss: ”Den som förtröstar på sitt eget hjärta är enfaldig, men den som vandrar i vishet, han kommer att slippa undan.” — Ordspråken 3:5–7; 28:26.

 Att lära sig vad som är välbehagligt för Gud

12. Varför måste vi pröva oss fram till vad som är Guds vilja?

¹² Eftersom vi inte skall förlita oss vare sig på världens vishet eller på oss själva i fråga om vad som är rätt och orätt, vad skall vi då göra? Lägg märke till följande klara och tydliga råd från aposteln Paulus: ”Sluta upp med att ta gestalt efter denna tingens ordning; förvandla er i stället genom att göra om ert sinne, så att ni kan pröva er fram till vad Guds goda och välbehagliga och fullkomliga vilja är.” (Romarna 12:2) Varför måste vi pröva oss fram till vad som är Guds vilja? Jehova ger ett rättframt, men kraftfullt, skäl, när han säger: ”Liksom himlarna är högre än jorden, så är mina vägar högre än era vägar och mina tankar högre än era tankar.” (Jesaja 55:9) I stället för att förlita oss på så kallat sunt förnuft eller på vad vi själva tycker förmanas vi: ”Fortsätt med att skaffa er visshet om vad som är välbehagligt för Herren.” — Efesierna 5:10.

13. Hur betonar Jesu ord i Johannes 17:3 behovet av att ha kännedom om vad som är välbehagligt för Gud?

¹³ Jesus Kristus betonade behovet av detta när han sade: ”Detta betyder evigt liv, att de fortsätter att inhämta kunskap om dig, den ende sanne Guden, och om den som du har sänt ut, Jesus Kristus.” (Johannes 17:3) Det uttryck i den grekiska grundtexten som återges med ”inhämta kunskap” har en mycket djup innebörd. Det kan också återges med ”känna”, ”veta”, ”inse”. Enligt Vine’s Expository Dictionary anger detta grekiska uttryck ”en samhörighet mellan den person som har kännedom eller kunskap och det som han har kännedom eller kunskap om; i detta avseende har det som han har kännedom eller kunskap om stort värde för honom, och det ligger till grund för det nära förhållandet”. Att ha samhörighet med någon innebär mer än att bara känna till vem den personen är eller vad han heter. Det innebär också att känna till vad han tycker om och inte tycker om, vad han har för värderingar och normer och att man respekterar dessa. — 1 Johannes 2:3; 4:8.

Att öva våra uppfattningsförmågor

14. Vad säger Paulus det är som skiljer mogna människor från andliga spädbarn?

¹⁴ Hur kan vi då lära oss att skilja mellan rätt och orätt? Det Paulus skrev till de kristna hebréerna under det första århundradet ger svaret: ”Var och en som när sig av mjölk är obekant med rättfärdighetens ord, för han är späd. Men den fasta födan är för de mogna, för dem som genom användning har fått sina uppfattningsförmågor övade till att skilja mellan rätt och orätt.” Här ställer Paulus ”mjölk”, som han i föregående vers hade beskrivit som ”de elementära tingen i Guds heliga  utsagor”, i kontrast till ”fast föda”, som var för ”de mogna”, för dem som hade ”fått sina uppfattningsförmågor övade till att skilja mellan rätt och orätt”. — Hebréerna 5:12–14.

15. Varför måste vi vinnlägga oss om att få exakt kunskap om Gud?

¹⁵ Detta innebär att vi först och främst måste vinnlägga oss om att få exakt kunskap om Guds normer, som vi finner i hans ord, Bibeln. Vi är inte ute efter en lista med regler som talar om för oss vad vi får eller inte får göra. Bibeln är inte någon sådan bok. Paulus sade i stället: ”Hela Skriften är inspirerad av Gud och nyttig till undervisning, till tillrättavisning, till korrigering, till tuktan i rättfärdighet, så att gudsmänniskan kan vara fullt duglig, fullständigt rustad för allt gott verk.” (2 Timoteus 3:16, 17) För att få nytta av den undervisningen, tillrättavisningen och tuktan måste vi använda vårt sinne och vår tankeförmåga. Detta kräver ansträngning, men det är värt ansträngningen, då man därigenom kan bli ”fullt duglig, fullständigt rustad för allt gott verk”. — Ordspråken 2:3–6.

16. Vad innebär det att ha fått sina uppfattningsförmågor övade?

¹⁶ Mogna personer har således, som Paulus visade, fått ”sina uppfattningsförmågor övade till att skilja mellan rätt och orätt”. Här kommer vi till den springande punkten. Uttrycket ”har fått sina uppfattningsförmågor övade” betyder ordagrant ”har fått sina sinnesorgan tränade (som en idrottsman [eller: gymnast])”. (Kingdom Interlinear Translation) En vältränad gymnast, som med hjälp av vissa redskap, exempelvis ringar eller en balansbom, utför akrobatiska konster, kan verka ha upphävt tyngdlagen eller andra naturlagar. Han har hela tiden sina lemmar under fullständig kontroll och känner nästan instinktivt hur han skall röra sig för att fullborda sitt nummer framgångsrikt. Allt detta är resultatet av hård träning och ständig övning.

17. Hur bör vi likna gymnaster?

¹⁷ I likhet med en gymnast måste också vi bli övade andligen talat för att vara förvissade om att de beslut vi fattar och de val vi gör är förståndiga. Vi måste hela tiden ha full kontroll över våra sinnen och lemmar. (Matteus 5:29, 30; Kolosserna 3:5–10) Tuktar du exempelvis dina ögon till att inte titta på omoraliskt material eller dina öron till att inte lyssna på nedbrytande musik eller tal? Det är sant att sådant osunt material finns runt omkring oss. Men det är ändå vi själva som avgör om vi skall låta det slå rot i vårt hjärta och sinne. Vi kan efterlikna psalmisten som sade: ”Jag kommer inte att sätta något odugligt inför mina ögon. De avfälligas gärning har jag hatat; den klibbar inte fast vid mig. ... Vad den beträffar som talar falskhet, kommer han inte att bestå inför mina ögon.” — Psalm 101:3, 7.

Öva dina uppfattningsförmågor genom användning

18. Vad framgår av uttrycket ”genom användning” i Paulus förklaring om övning av ens uppfattningsförmågor?

¹⁸ Kom ihåg att det är ”genom användning” som vi kan få våra uppfattningsförmågor övade till att skilja mellan rätt och orätt. Varje gång vi skall fatta ett beslut bör vi med andra ord använda våra sinnesförmögenheter för att urskilja vilka bibliska principer som är  inbegripna och hur de kan tillämpas. Utveckla vanan att forska i de bibliska publikationer som har tillhandahållits genom ”den trogne och omdömesgille slaven”. (Matteus 24:45) Vi kan naturligtvis söka hjälp av mogna kristna. Men i längden får vi större utdelning av att själva under bön om Jehovas vägledning och ande studera Guds ord. — Efesierna 3:14–19.

19. Vilken välsignelse kan vi få, om vi övar våra uppfattningsförmågor?

¹⁹ Vårt mål med att öva våra uppfattningsförmågor är att ”vi inte längre skall vara spädbarn, som kastas av och an liksom av vågor och förs hit och dit av varje lärdomsvind genom människors knep, genom slughet i att finna medel till förvillelse”. (Efesierna 4:14) Vi kan i stället på grund av vår kunskap om och insikt i vad som är välbehagligt för Gud fatta förståndiga beslut i både stort och smått, beslut som är till nytta för oss själva och uppbyggande för våra medtillbedjare och som framför allt behagar vår himmelske Fader. (Ordspråken 27:11) Detta är verkligen till välsignelse och skydd i dessa kritiska tider!

[Fotnoter]

Kan du förklara?

• Vilken förmåga måste man ha för att kunna fatta förståndiga beslut?

• Varför är det oförståndigt att se upp till framstående personer eller förlita sig på sina egna känslor när man skall avgöra vad som är rätt och orätt?

• Varför bör vi skaffa oss visshet om vad som är välbehagligt för Gud när vi fattar beslut, och hur kan vi göra det?

• Vad innebär det att ha fått sina ”uppfattningsförmågor övade”?

[Frågor]

[Bild på sidan 9]

Det är fåfängt att söka vägledning hos de rika och berömda

[Bild på sidan 10]

I likhet med en gymnast måste vi ha fullständig kontroll över alla våra sinnen och lemmar