Gå direkt till innehållet

Gå direkt till innehållsförteckningen

Hur kan man hjälpa ett barn som liknar ”den förlorade sonen”?

Hur kan man hjälpa ett barn som liknar ”den förlorade sonen”?

Hur kan man hjälpa ett barn som liknar ”den förlorade sonen”?

Gläds därför att ”han var förlorad och blev funnen”. (LUKAS 15:32)

1, 2. a) Hur har vissa ungdomar reagerat för den kristna sanningen? b) Hur kan föräldrar och barn känna det i en sådan situation?

”JAG tänker lämna sanningen!” Det måste kännas hemskt för gudfruktiga föräldrar som på allt sätt har försökt uppfostra sina barn till att bli kristna att få höra sådana ord. Andra ungdomar ”glider” bara bort, utan några uttalade avsikter. (Hebréerna 2:1) Många av dessa liknar den förlorade sonen i Jesu liknelse, vilken lämnade sin fars hus och slösade bort sitt arv i ett avlägset land. (Lukas 15:11–16)

2 Flertalet Jehovas vittnen drabbas inte av detta, men för dem som gör det finns det inga ord av tröst som helt kan avlägsna deras sorg. Och man får inte heller glömma hur olycklig den egensinnige själv kan känna sig. Hans samvete kan oroa honom. Till sin fars glädje kom den förlorade sonen i Jesu liknelse till slut ”till besinning”. Hur kan föräldrar och andra i församlingen hjälpa ungdomar som kommit på avvägar att komma ”till besinning”? (Lukas 15:17)

Vad är det som får somliga att vilja lämna sanningen?

3. Nämn några skäl till att ungdomar vill lämna den kristna församlingen.

3 Hundratusentals barn och ungdomar är glada över att få tjäna Jehova i den kristna församlingen. Varför väljer då andra att lämna den? De kanske tycker att de går miste om något som världen har att erbjuda. (2 Timoteus 4:10) Eller också kanske de tycker att Jehovas skyddande fårfålla är alltför begränsad. Ett skuldtyngt samvete, ett starkt intresse för det motsatta könet eller en önskan att bli accepterad av sina kamrater kan också få ungdomar att glida bort från Jehovas hjord. De kanske också slutar upp att tjäna Gud på grund av vad de upplever som skrymteri hos sina föräldrar eller andra kristna.

4. Vad är ofta grundorsaken till att ungdomar kommer på avvägar?

4 Ett barns upproriska inställning och uppförande är vanligtvis symtom på andlig svaghet, en återspegling av vad som finns i dess hjärta. (Ordspråken 15:13; Matteus 12:34) Av vilken orsak ungdomar än kommer på avvägar, bottnar ofta problemet i att de inte har ”exakt kunskap om sanningen”. (2 Timoteus 3:7) Barn och ungdomar måste utveckla ett nära personligt förhållande till Jehova och inte bara tillbe honom på ett mekaniskt sätt. Vad kan hjälpa dem att uppnå detta?

Att närma sig Gud

5. Vad är viktigt för att en ung människa skall utveckla ett personligt förhållande till Gud?

5 ”Närma er Gud”, skrev lärjungen Jakob, ”så skall han närma sig er.” (Jakob 4:8) För att göra detta måste en ung människa få hjälp att få smak på Guds ord. (Psalm 34:8) Till en början behöver hon ”mjölk”, dvs. de grundläggande lärorna i Bibeln. Men när hon lärt sig tycka om att läsa Guds ord och får smak på ”fast föda”, djup andlig kunskap, då är andlig mogenhet inte långt borta. (Hebréerna 5:11–14; Psalm 1:2) En ung person som erkände att han blivit fängslad av världens livsstil började uppskatta andliga värden. Vad var det som hjälpte honom att vända om? Han fick förslaget att läsa igenom hela Bibeln och följde det enligt ett visst schema. Ja, man måste läsa Guds ord regelbundet för att kunna utveckla ett starkt band till Jehova.

6, 7. Hur kan föräldrar hjälpa sina barn att utveckla kärlek till Guds ord?

6 Det är verkligen viktigt att föräldrar hjälper sina barn att utveckla kärlek till Guds ord! En tonårig flicka var regelbundet med vid familjens studium, men hon umgicks trots det med ungdomsbrottslingar. Så här säger hon om familjestudiet: ”När pappa ställde frågan, läste jag bara upp svaret, utan att ens titta på honom.” I stället för att bara gå igenom ett visst stoff under familjestudiet försöker förståndiga föräldrar använda undervisningskonst. (2 Timoteus 4:2) För att barn eller tonåringar skall tycka om studiet måste de känna att studiet angår dem. Varför inte be dem berätta vad de tänker om det som behandlas och hur de känner för det? Uppmuntra dem att i praktiken tillämpa det de får lära sig. *

7 Gör dessutom det bibliska dryftandet livligt. Låt barnen få spela upp bibliska händelser när så lämpar sig. Hjälp dem att göra sig en bild av hur det såg ut där de händelser utspelades som ni läser om och visa dem var de utspelades. Kartor och diagram kan vara till hjälp. Ja, med lite fantasi kan familjestudiet göras livligt och omväxlande. Föräldrar gör också väl i att granska sitt eget förhållande till Jehova. När de själva dras närmare Jehova, kan de hjälpa sina barn att också göra det. (5 Moseboken 6:5–7)

8. Hur är bönen till hjälp att närma sig Gud?

8 Bönen hjälper oss också att närma oss Gud. En flicka i de tidiga tonåren slets mellan det kristna levnadssättet och sitt umgänge med kamrater som inte delade hennes tro. (Jakob 4:4) Vad gjorde hon åt saken? ”För första gången”, bekände hon, ”bad jag till Jehova om hur jag kände det.” När hon till slut fick en förtrolig vän i den kristna församlingen, drog hon slutsatsen att hennes bön hade blivit besvarad. Eftersom hon kände att Jehova vägledde henne, började hon bygga upp ett personligt förhållande till honom. Föräldrar kan hjälpa sina barn genom att förbättra sina egna böner. Under böner i familjen kan föräldrar utgjuta sitt hjärta, så att barnen blir medvetna om det starka band som finns mellan föräldrarna och Jehova.

Var tålmodig men bestämd

9, 10. Hur var Jehova långmodig mot de egensinniga israeliterna?

9 När en ung människa börjar glida bort, försöker hon kanske isolera sig och vägrar att tala om andliga ting, när föräldrarna försöker göra detta. Vad kan föräldrar göra i en sådan prövande situation? Tänk på hur Jehova hade fördrag med de ”styvnackade” israeliterna i över 900 år, innan han överlämnade dem åt deras egensinniga kurs. (2 Moseboken 34:9; 2 Krönikeboken 36:17–21; Romarna 10:21) Trots att de gång på gång satte Jehova ”på prov” var han ”barmhärtig” mot dem. ”Många gånger lät han sin vrede vända tillbaka, och han brukade inte uppväcka allt sitt raseri.” (Psalm 78:38–42) Gud handlade oklanderligt mot dem. Kärleksfulla föräldrar efterliknar Jehova och är tålmodiga, när ett barn inte omedelbart vill ta emot deras hjälp.

10 Att vara långmodig eller tålmodig innebär också att inte ge upp hoppet om att en störd relation kan förbättras. Jehova är ett fint exempel på att vara långmodig. Han tog initiativet genom att ”gång på gång” sända sina budbärare till israeliterna. Jehova ”kände medömkan med sitt folk”, och det trots att ”de fortsatte att göra narr av den sanne Gudens budbärare och att förakta hans ord”. (2 Krönikeboken 36:15, 16) Han vädjade till israeliterna och sade: ”Vänd om, det ber jag er, var och en från sin usla väg.” (Jeremia 25:4, 5) Jehova gjorde dock inte avkall på sina rättfärdiga principer. Israeliterna uppmanades att ”vända om” till Gud och till hans vägar.

11. Hur kan föräldrar vara långmodiga men bestämda i sitt handlande med ett barn som har kommit på avvägar?

11 Föräldrar kan efterlikna Jehova i att visa långmodighet genom att inte förhastat ge upp hoppet om ett barn som kommit på avvägar. Utan att förlora hoppet kan de se till att hålla kommunikationslinjerna öppna eller återuppta kommunicerandet. De kan samtidigt som de håller fast vid rättfärdiga principer ”gång på gång” vädja till barnet att återvända till sanningens väg.

När ett minderårigt barn blir uteslutet

12. Vilken skyldighet har föräldrar mot ett minderårigt barn som bor hemma men som har blivit uteslutet ur församlingen?

12 Hur är det då om ett barn som bor hemma hos sina föräldrar blir indraget i allvarlig synd och på grund av sin förhärdade inställning blir uteslutet ur församlingen? Eftersom barnet bor hemma hos sina föräldrar, har dessa fortfarande skyldighet att undervisa och fostra det i enlighet med Guds ord. Hur kan de göra detta? (Ordspråken 6:20–22; 29:17)

13. Hur kan föräldrar försöka nå hjärtat hos sitt barn som har begått ett felsteg?

13 Det kanske går, ja det skulle faktiskt vara bäst, att ge sådan undervisning och tillrättavisning under ett enskilt bibelstudium. En förälder måste försöka se bakom barnets hårda attityd och se vad som finns i dess hjärta. Vari består barnets andliga sjukdom? (Ordspråken 20:5) Går det att nå den mottagliga delen av dess hjärta? Vilka skriftställen kan vara bra att använda? Aposteln Paulus försäkrar oss: ”Guds ord är levande och utvecklar kraft och är skarpare än något tveeggat svärd och tränger så långt in att det skiljer själ och ande, och leder och deras märg, och kan urskilja hjärtats tankar och avsikter.” (Hebréerna 4:12) Ja, föräldrar kan göra mer än att bara förmana sitt barn att inte återigen bli indraget i ett orätt handlingssätt. De kan försöka sätta i gång och ge näring åt läkningsprocessen.

14. Vad är det första steget som ett felande barn måste ta för att reparera sitt förhållande till Jehova, och hur kan föräldrar hjälpa sitt barn att ta detta steg?

14 Ett felande barn behöver reparera sitt förhållande till Jehova. Det första steget det måste ta är att ”ändra ... sinne och vända om”. (Apostlagärningarna 3:19; Jesaja 55:6, 7) När föräldrar söker hjälpa sitt barn som bor hemma att ändra sinne, måste de ”behärska sig under onda förhållanden och med mildhet visa” barnet ”som inte är gynnsamt stämt” ”till rätta”. (2 Timoteus 2:24–26) De måste ”tillrättavisa” barnet i biblisk mening. Det grekiska ord som återges med ”tillrättavisa” kan också översättas med ”ge övertygande bevis”. (Uppenbarelseboken 3:19; Johannes 16:8) Att tillrättavisa innebär därför att ge tillräckligt med bevis för att övertyga barnet om dess syndiga kurs. Det skall medges att detta inte är lätt. Men föräldrarna kan, om det är möjligt, vädja till barnets hjärta och använda alla enligt Bibeln lämpliga metoder för att övertyga sitt barn. De bör försöka få barnet att inse behovet av att ”hata det onda och älska det goda”. (Amos 5:15) Barnet ”kan få sitt förnuft igen och komma ur Djävulens snara”.

15. Vilken roll spelar bönen i fråga om att reparera en persons förhållande till Jehova?

15 För att man skall kunna reparera sitt förhållande till Jehova är bönen ett måste. Vi bör naturligtvis inte ”framställa en begäran” i förbindelse med grova synder som någon som en gång varit ansluten till den kristna församlingen begår utan att känna ånger. (1 Johannes 5:16, 17; Jeremia 7:16–20; Hebréerna 10:26, 27) Men föräldrar kan be Jehova ge dem vishet att hantera situationen. (Jakob 1:5) Om ett uteslutet barn visar tecken på sinnesändring, men inte kan tala ”fritt och öppet till Gud”, så kan hans föräldrar be att Guds vilja må ske, om han finner att det finns grund att förlåta barnets synd. (1 Johannes 3:21) Att den unge får höra sådana böner bör hjälpa honom eller henne att se Jehova som en barmhärtig Gud. * (2 Moseboken 34:6, 7; Jakob 5:16)

16. Hur kan vi hjälpa familjemedlemmar till minderåriga som har blivit uteslutna?

16 Om en döpt ung person blir utesluten, förväntas församlingens medlemmar ”sluta upp att vara i sällskap med” denne. (1 Korinthierna 5:11; 2 Johannes, vers 10, 11) Detta kan hjälpa honom att så småningom komma ”till besinning” och återvända till Guds skyddande fålla. (Lukas 15:17) Men antingen han kommer tillbaka eller ej, så kan församlingens medlemmar uppmuntra hans familj. Vi kan alla söka tillfällen att visa ”medkänsla” och vara ”ömt medlidsamma” mot dem. (1 Petrus 3:8, 9)

Hur andra kan hjälpa

17. Vad bör församlingens medlemmar komma ihåg, när de försöker hjälpa ett barn som har handlat fel?

17 Hur är det då med ungdomar som inte är uteslutna ur den kristna församlingen men som har blivit svaga i tron? ”Om en lem lider”, skrev aposteln Paulus, ”lider alla de andra lemmarna med den.” (1 Korinthierna 12:26) Andra kan visa intresse för sådana ungdomar. Man måste naturligtvis vara försiktig, eftersom andligen sjuka ungdomar skulle kunna ha ett negativt inflytande på andra ungdomar. (Galaterna 5:7–9) I en församling ville några välmenande vuxna hjälpa några ungdomar som hade blivit andligen svaga och inbjöd dem därför att komma tillsammans för att spela populär musik. Ungdomarna tyckte att detta var trevligt och kom gärna, men deras inflytande på varandra ledde till slut till att de slutade upp att komma till församlingen. (1 Korinthierna 15:33; Judas, vers 22, 23) Det som kan hjälpa ett andligen sjukt barn är inte samvaro som saknar andlig inriktning, utan samvaro som hjälper det att utveckla smak för andliga ting. *

18. Hur kan vi efterlikna den anda som fadern till den förlorade sonen i Jesu liknelse visade?

18 Med tanke på hur ungdomar som har lämnat församlingen kan känna det, när de kommer tillbaka till Rikets sal eller är med vid en sammankomst, bör vi visa samma välkomnande anda som fadern till den förlorade sonen i Jesu liknelse. (Lukas 15:18–20, 25–32) En tonåring som hade lämnat den kristna församlingen och som senare var med vid en områdessammankomst sade: ”Jag trodde att alla skulle ignorera en sådan som mig, men bröderna och systrarna kom fram till mig och välkomnade mig. Jag blev djupt rörd.” Han började åter studera Bibeln och blev senare döpt.

Ge inte upp

19, 20. Varför bör vi bevara en positiv inställning till ett barn som har lämnat sanningen?

19 Att hjälpa ett barn som liknar den ”förlorade sonen” att komma ”till besinning” kräver tålamod och kan vara en utmaning både för föräldrar och för andra. Men ge inte upp. ”Jehova är inte långsam med avseende på sitt löfte, såsom några betraktar långsamhet, utan han är tålmodig mot er, eftersom han inte önskar att någon skall drabbas av förintelse, utan önskar att alla skall nå fram till sinnesändring.” (2 Petrus 3:9) Bibeln försäkrar oss om att Jehova vill att människor skall ändra sinne och få leva. Han har faktiskt tagit initiativet genom att göra en anordning för att försona människor med sig. (2 Korinthierna 5:18, 19) Hans tålamod har gjort det möjligt för miljoner att komma till besinning. (Jesaja 2:2, 3)

20 Bör då inte föräldrar använda alla tänkbara bibelenliga metoder för att hjälpa sitt barn att komma till besinning? Efterlikna Jehova och var långmodig i dina försök att hjälpa ditt barn att komma tillbaka till Jehova. Håll fast vid Bibelns principer och försök återspegla Jehovas kärlek, rättvisa och vishet, samtidigt som du ber honom om hjälp. Precis som många upproriska och förhärdade personer har tagit emot Jehovas kärleksfulla uppmaning att komma tillbaka till hans skyddande hjord, kan din son eller dotter komma att göra det. (Lukas 15:6, 7)

[Fotnoter]

^ § 6 För ytterligare förslag om hur man effektivt kan undervisa sina barn, se Vakttornet för 1 juli 1999, sidorna 13–17.

^ § 15 Man bör inte offentligt vid ett församlingsmöte be för en minderårig som är utesluten, eftersom andra kanske inte känner till situationen för personen i fråga. (Se Vakttornet för 1 februari 1980, sidorna 30 och 31.)

^ § 17 För förslag, se Vakna! för 22 november 1972, sidorna 18–20, och 22 september 1996, sidorna 21–23.

Minns du?

• Vad kan vara grundorsaken till att ungdomar lämnar församlingen?

• Hur kan barn och ungdomar få hjälp att utveckla ett personligt förhållande till Jehova?

• Varför måste föräldrar vara långmodiga men bestämda när de försöker hjälpa ett barn som kommit på avvägar?

• Hur kan vännerna i församlingen hjälpa ungdomar som har lämnat församlingen att komma tillbaka?

[Frågor]

[Bild på sidan 15]

Föräldrar kan genom sina innerliga böner hjälpa sina barn att bli medvetna om det band som finns mellan föräldrarna och Jehova

[Bild på sidan 15]

För att utveckla ett starkt band till Jehova måste man läsa hans ord, Bibeln

[Bild på sidan 17]

Välkomna ett barn som kommer ”till besinning”

[Bild på sidan 18]

Gör något för att hjälpa ditt barn att komma tillbaka till Jehova