Klä er i långmodighet
Klä er i långmodighet
”Klä er ... i medömkans ömma tillgivenhet ... och långmodighet.” (KOLOSSERNA 3:12)
1. Berätta om ett fint föredöme i fråga om långmodighet.
RÉGIS, som bor i sydvästra Frankrike, blev 1952 döpt som ett Jehovas vittne. I åratal gjorde hans hustru allt för att hindra honom i hans strävan att tjäna Jehova. Hon försökte exempelvis punktera däcken på hans bil för att hindra honom att vara med vid kristna möten, och vid ett tillfälle följde hon till och med efter honom, när han predikade Bibelns budskap från dörr till dörr, och gjorde narr av honom när han talade med människor om de goda nyheterna om Guds kungarike. Trots detta ständiga motstånd fortsatte Régis att vara långmodig. Régis är därför ett fint föredöme för alla kristna, eftersom Jehova kräver av alla sina tillbedjare att de skall vara långmodiga mot andra.
2. Vad är den ordagranna innebörden i det grekiska ordet för ”långmodighet”, och vad betecknar ordet?
2 Det grekiska ord som Nya Världens översättning har återgett med ”långmodighet” och ”tålamod” betyder ordagrant ”det att vara lång till humöret (anden)”. Både de hebreiska och de grekiska uttryck som översätts med ”långmodighet” för tankarna till tålamod, fördragsamhet och att man är sen till vrede.
3. Hur skilde sig den kristna synen på långmodighet från synen bland grekerna under det första århundradet?
3 Långmodighet betraktades inte som någon dygd av grekerna under det första århundradet. Ordet användes aldrig av de stoiska filosoferna. Enligt bibelkännaren William Barclay var långmodighet ”raka motsatsen till det som grekerna betraktade som dygd”, nämligen att ”vägra att tolerera en förolämpning eller oförrätt”. Han förklarar: ”För grekerna var det något stort av en man att på allt sätt söka hämnas. För de kristna var det i stället stort av en man att vägra att hämnas, även när han skulle ha kunnat göra det.” Grekerna kan ha betraktat långmodighet som ett tecken på svaghet, men i det här fallet precis som i andra är ”det dåraktiga hos Gud ... visare än människor, och det svaga hos Gud är starkare än människor”. (1 Korinthierna 1:25)
Kristi exempel på långmodighet
4, 5. Hur var Jesus ett underbart exempel på långmodighet?
4 Det är bara Jehova som står över Kristus Jesus när det gäller att vara ett gott föredöme i fråga om att visa långmodighet. Han visade en beundransvärd självbehärskning under påfrestande förhållanden. Det var profeterat om honom: ”Han var hårt ansatt, och han lät sig utsättas för betryck; likväl brukade han inte öppna sin mun. Han fördes alldeles som ett får till slaktningen; och som en tacka, som inför sina klippare har blivit stum, brukade han inte heller öppna sin mun.” (Jesaja 53:7)
5 Under sin tjänst här på jorden visade Jesus ett fint prov på långmodighet och uthärdande, när hans fiender och motståndare förolämpade honom och ställde försåtliga frågor till honom. (Matteus 22:15–46; 1 Petrus 2:23) Och han var tålmodig mot sina lärjungar, också när de ständigt grälade om vem av dem som var störst. (Markus 9:33–37; 10:35–45; Lukas 22:24–27) Och vilken beundransvärd självbehärskning Jesus visade den natt då han blev förrådd och Petrus och Johannes somnade, trots att han sagt till dem att hålla sig vakna! (Matteus 26:36–41)
6. Hur fick Paulus nytta av Jesu långmodighet, och vad kan vi lära av detta?
6 Också efter sin död och uppståndelse fortsatte Jesus att vara långmodig. Aposteln Paulus, som tidigare hade förföljt de kristna, var särskilt medveten om detta. Han skrev: ”Trovärdigt och förtjänt av fullt erkännande är det uttalandet att Kristus Jesus kom till världen för att rädda syndare. Av dessa är jag den främste. Men skälet till att barmhärtighet visades mig var att Kristus Jesus med hjälp av mig som det främsta fallet kunde bevisa all sin långmodighet till ett exempel på dem som skall komma att utöva tro på honom till evigt liv.” (1 Timoteus 1:15, 16) Hur vi än kan ha levt tidigare kommer Jesus att vara långmodig mot oss, om vi förtröstar på honom och frambringar ”gärningar som svarar mot sinnesändringen”. (Apostlagärningarna 26:20; Romarna 2:4) Men de budskap som Kristus sände till de sju församlingarna i Mindre Asien visar dock att han, samtidigt som han är långmodig, också förväntar att man rättar till ett felaktigt handlingssätt. (Uppenbarelseboken, kapitel 2 och 3)
En frukt av anden
7. Vilket samband har långmodighet med helig ande?
7 I det femte kapitlet i sitt brev till galaterna ställer Paulus köttets gärningar i kontrast till andens frukt. (Galaterna 5:19–23) Eftersom långmodighet har sitt upphov hos Jehova och är en av hans egenskaper, är den en frukt av hans ande. (2 Moseboken 34:6, 7) Ja, långmodighet kommer på fjärde plats i Paulus uppräkning av andens frukter. De övriga är: ”Kärlek, glädje, frid, ... omtänksamhet, godhet, tro, mildhet, självbehärskning.” (Galaterna 5:22, 23) När Guds tjänare visar långmodighet eller ett liknande tålamod som Gud visar, gör de alltså detta under inflytande av helig ande.
8. Vad kommer att sätta oss i stånd att odla andens frukt, inbegripet långmodighet?
8 Men detta innebär inte att Jehova tvingar sin ande på en människa. Vi måste villigt låta oss påverkas av den. (2 Korinthierna 3:17; Efesierna 4:30) Vi låter anden verka i vårt liv genom att odla dess frukt i allt vad vi gör. Efter att ha räknat upp köttets gärningar och andens frukt tillägger Paulus: ”Om vi lever genom ande, så låt oss också fortsätta med att vandra ordningsfullt genom ande. Bli inte vilseledda: Gud driver man inte gäck med. Ty vadhelst en människa sår, detta skall hon också skörda; eftersom den som sår med tanke på sitt kött skall skörda förgängelse av sitt kött, men den som sår med tanke på anden skall skörda evigt liv av anden.” (Galaterna 5:25; 6:7, 8) För att kunna odla långmodighet måste vi också odla de övriga av de frukter som anden frambringar i de kristna.
”Kärleken är långmodig”
9. Vad kan ha varit anledningen till att Paulus skrev till korinthierna att ”kärleken är långmodig”?
9 Paulus visade att det finns ett nära samband mellan kärlek och långmodighet, när han skrev: ”Kärleken är långmodig.” (1 Korinthierna 13:4) Bibelkännaren Albert Barnes menar att det var på grund av de stridigheter och tvister som förekom i den kristna församlingen i Korinth som Paulus betonade detta i sitt brev till den. (1 Korinthierna 1:11, 12) Barnes påpekar: ”Det ord som här används [för långmodighet] är motsatsen till förhastande: till förbittrade ord och tankar och till irritation. Det betecknar det sinnestillstånd som kan UTHÄRDA LÄNGE, när man blir förtryckt eller uppretad.” Kärlek och långmodighet bidrar mycket till friden i den kristna församlingen.
10. a) Hur hjälper kärleken oss att vara långmodiga, och vilket råd gav Paulus angående detta? b) Vad sade en bibelkännare om Guds långmodighet och omtänksamhet? (Se fotnoten.)
10 ”Kärleken är långmodig och omtänksam. Kärleken ... söker inte sina egna intressen, blir inte uppretad.” Kärleken hjälper oss således på många sätt att vara långmodiga. * (1 Korinthierna 13:4, 5) Kärleken får oss att tålmodigt ha fördrag med varandra och att komma ihåg att vi alla är ofullkomliga och har fel och brister. Den hjälper oss att vara hänsynsfulla och förlåtande. Aposteln Paulus uppmanar oss att vandra ”med fullständig anspråkslöshet i sinnet och mildhet, med långmodighet, i det att ni har fördrag med varandra i kärlek och ivrigt strävar efter att iaktta andens enhet i fridens sammanhållande band”. (Efesierna 4:1–3)
11. Varför är det särskilt viktigt att man i en kristen gemenskap är långmodig?
11 Att alla i en kristen gemenskap visar långmodighet bidrar till friden och lyckan i den, till exempel i en församling, på ett Betelhem, på ett missionärshem, i ett byggnadslag eller i en skola. På grund av olikheter i personlighet, smak, uppfostran, normer för artighet och även hygien kan det emellanåt uppstå prövande situationer. Det är också viktigt i familjer att man är långmodig och sen till vrede. (Ordspråken 14:29; 15:18; 19:11) Alla måste visa långmodighet, dvs. tålmodigt uthärdande i hopp om en förbättring. (Romarna 15:1–6)
Långmodighet hjälper oss att uthärda
12. Varför är det viktigt med långmodighet under prövande förhållanden?
12 Långmodighet hjälper oss att uthärda prövande situationer som inte verkar ha något slut eller någon snabb lösning. Så var det för Régis, som nämndes i början av artikeln. Hans hustru motarbetade honom i åratal i hans strävan att tjäna Jehova. Men så en dag kom hon till honom med tårar i ögonen och sade: ”Jag vet att det här är sanningen. Hjälp mig. Jag vill ha ett bibelstudium.” Hon blev till slut döpt som ett Jehovas vittne. Régis säger: ”Detta visar att Jehova hade välsignat de där åren av kamp, tålamod och uthärdande.” Hans långmodighet blev belönad.
13. Vad var det som gjorde att Paulus kunde uthärda, och hur kan hans exempel hjälpa oss att göra detsamma?
13 Aposteln Paulus var ett fint föredöme i fråga om långmodighet. (2 Korinthierna 6:3–10; 1 Timoteus 1:16) I samband med att Paulus mot slutet av sitt liv gav sin yngre kamrat Timoteus råd, sade han att alla kristna skulle möta prövningar. Paulus tog sig själv som exempel och nämnde vad som krävs för att en kristen skall kunna visa uthärdande. Han skrev: ”Du har noggrant följt min undervisning, min livsföring, mitt uppsåt, min tro, min långmodighet, min kärlek, min uthållighet, mina förföljelser, mina lidanden, sådana saker som hände mig i Antiokia, i Ikonion, i Lystra, sådana förföljelser som jag har utstått; och likväl har Herren befriat mig ur dem alla. Ja, alla de som önskar leva i gudaktig hängivenhet i förbund med Kristus Jesus skall också bli förföljda.” (2 Timoteus 3:10–12; Apostlagärningarna 13:49–51; 14:19–22) För att uthärda måste vi alla ha tro, kärlek och långmodighet.
Klädd i långmodighet
14. Vid vad liknade Paulus sådana goda egenskaper som långmodighet, och vilket råd gav han de kristna i Kolossai?
14 Aposteln Paulus liknade långmodighet och andra goda egenskaper vid kläder som den kristne skulle ta på sig efter att ha lagt av sådant som kännetecknade ”den gamla personligheten”. (Kolosserna 3:5–10) Han skrev: ”Klä er ... såsom Guds utvalda, heliga och älskade, i medömkans ömma tillgivenhet, omtänksamhet, anspråkslöshet i sinnet, mildhet och långmodighet. Fortsätt att ha fördrag med varandra och att villigt förlåta varandra, om någon har orsak till klagomål mot en annan. Såsom Jehova villigt har förlåtit er, just så skall också ni göra. Men, förutom allt detta, klä er i kärleken, eftersom den är ett fullkomligt föreningsband.” (Kolosserna 3:12–14)
15. Vad blir resultatet när kristna klär sig i långmodighet och andra goda egenskaper?
15 När medlemmar i en församling klär sig i medömkan, omtänksamhet, anspråkslöshet i sinnet, mildhet, långmodighet och kärlek, kan de lösa problem och förenade gå framåt i Jehovas tjänst. Kristna tillsyningsmän behöver i synnerhet vara långmodiga. Det kan finnas tillfällen då de måste tillrättavisa en annan kristen, något som kan ske på olika sätt, men Paulus beskrev för Timoteus med vilken inställning det bör ske: ”Tillrättavisa, förebrå med kraft, förmana, med all långmodighet och undervisningskonst.” (2 Timoteus 4:2) Ja, Jehovas får bör alltid behandlas med långmodighet, värdighet och mildhet. (Matteus 7:12; 11:28; Apostlagärningarna 20:28, 29; Romarna 12:10)
”Långmodig mot alla”
16. Vad kan resultatet bli om vi är ”långmodiga mot alla”?
16 Jehovas långmodighet mot mänskligheten förpliktar oss att vara ”långmodiga mot alla”. (1 Thessalonikerna 5:14) Detta innebär att vi skall vara tålmodiga mot familjemedlemmar som inte är vittnen, mot våra grannar, arbetskamrater och klasskamrater. Många fördomar har övervunnits genom att vittnen ibland i åratal har uthärdat sarkastiska anmärkningar eller rent motstånd från arbetskamrater eller skolkamrater. (Kolosserna 4:5, 6) Aposteln Petrus skrev: ”Bevara ert uppförande gott bland nationerna, för att, i den sak vari de talar emot er såsom ogärningsmän, de till följd av era förträffliga gärningar, som de är ögonvittnen till, må förhärliga Gud på dagen för hans inspektion.” (1 Petrus 2:12)
17. Hur kan vi efterlikna Jehovas kärlek och långmodighet, och varför bör vi göra det?
17 Jehovas långmodighet kommer att innebära räddning för miljoner. (2 Petrus 3:9, 15) Om vi efterliknar Jehovas kärlek och långmodighet, kommer vi att tålmodigt fortsätta att predika de goda nyheterna om Guds kungarike och lära andra att underordna sig Kristi styre. (Matteus 28:18–20; Markus 13:10) Om vi skulle sluta upp med att predika, skulle det vara detsamma som att vi ville begränsa Jehovas långmodighet och inte insåg dess syfte, nämligen att föra människor till sinnesändring. (Romarna 2:4)
18. Vad bad Paulus om för kolosserna?
18 I sitt brev till de kristna i Kolossai i Mindre Asien skrev Paulus: ”Detta är också skälet till att vi, från den dag då vi fick höra om det, inte har upphört att be för er och begära att ni må uppfyllas av den exakta kunskapen om hans vilja, i all vishet och andlig fattningsförmåga, så att ni kan vandra värdigt Jehova för att fullständigt behaga honom, under det ni fortsätter att bära frukt i allt gott verk och växer till i den exakta kunskapen om Gud, i det ni görs starka med all kraft efter vidden av hans härliga makt för att fullständigt kunna hålla ut och vara långmodiga med glädje.” (Kolosserna 1:9–11)
19, 20. a) Hur kan vi undvika att betrakta Jehovas långmodighet som en prövning? b) Vad blir nyttan av att vi är långmodiga?
19 Vi kommer inte att uppleva Jehovas fortsatta långmodighet som en prövning, om vi är uppfyllda ”av den exakta kunskapen om hans vilja”, som är att ”alla slags människor skall bli räddade och komma till exakt kunskap om sanningen”. (1 Timoteus 2:4) Vi kommer att fortsätta ”att bära frukt i allt gott verk”, i synnerhet i verket att predika ”dessa goda nyheter om kungariket”. (Matteus 24:14) Om vi troget fortsätter att göra detta, skall Jehova göra oss ”starka med all kraft”, så att vi kan ”hålla ut och vara långmodiga med glädje”. När vi gör detta kommer vi att ”vandra värdigt Jehova”, och vi kommer att ha den frid som kommer av att man vet att man ”fullständigt behagar honom”.
20 Må vi vara fullt övertygade om visheten i Jehovas långmodighet. Den bidrar till räddning för oss och för dem som lyssnar till vårt predikande och vår undervisning. (1 Timoteus 4:16) Om vi odlar andens frukt, kommer kärlek, omtänksamhet, godhet, mildhet och självbehärskning att få oss att vara långmodiga med glädje. Vi kommer att bättre kunna leva i frid med våra familjemedlemmar och våra bröder och systrar i församlingen. Långmodigheten kommer också att hjälpa oss att vara tålmodiga mot våra arbetskamrater och skolkamrater. Och vår långmodighet kommer att ha ett syfte, nämligen att rädda syndare och förhärliga Jehova, långmodighetens Gud.
[Fotnoter]
^ § 10 I en kommentar om Paulus ord att ”kärleken är långmodig och omtänksam” skriver bibelkännaren Gordon D. Fee: ”I paulinsk teologi representerar de [långmodighet och omtänksamhet] de två sidorna av Guds inställning till mänskligheten (jfr Rom. 2:4). Å ena sidan visas Guds kärleksfulla tålamod genom att han håller tillbaka sin vrede mot människors uppror; å andra sidan visas hans omtanke genom de tusentals uttrycken för hans barmhärtighet. Paulus beskrivning av kärleken börjar därför med denna tvåfaldiga beskrivning av Gud, som genom Kristus har visat sig vara tålmodig och omtänksam mot dem som är förtjänta av Guds dom.”
Kan du förklara?
• Hur är Kristus ett enastående exempel på långmodighet?
• Vad kommer att hjälpa oss att utveckla långmodighet?
• Hur hjälper långmodighet familjer, kristna grupper och äldste?
• Hur kommer det att vara till nytta både för oss själva och för andra att vi är långmodiga?
[Frågor]
[Bild på sidan 15]
Jesus var tålmodig mot sina lärjungar också i svåra situationer
[Bild på sidan 16]
Kristna tillsyningsmän uppmanas att vara goda föredömen och visa långmodighet i sitt handlande med sina bröder
[Bild på sidan 17]
Om vi efterliknar Jehovas kärlek och långmodighet, kommer vi att fortsätta att predika de goda nyheterna
[Bild på sidan 18]
Paulus bad att de kristna skulle ”vara långmodiga med glädje”