Hör du till dem som Gud älskar?

”Den som har mina bud och håller dem, denne är den som älskar mig. Den i sin tur som älskar mig, han skall bli älskad av min Fader.” (JOHANNES 14:21)

1, 2. a) Hur visade Jehova sin kärlek till människorna? b) Vad instiftade Jesus kvällen den 14 nisan år 33 v.t.?

JEHOVA älskar människorna som han har skapat, ja, han älskar faktiskt världen av människor så mycket att han har gett ”sin enfödde Son, för att var och en som utövar tro på honom inte må bli tillintetgjord utan ha evigt liv”. (Johannes 3:16) När tiden för högtidlighållandet av minnet av Kristi död närmar sig, bör vi mer än någonsin tänka på att Jehova ”har älskat oss och sänt ut sin Son som ett försoningsoffer för våra synder”. (1 Johannes 4:10)

² Kvällen den 14 nisan år 33 v.t. var Jesus och hans 12 apostlar församlade i en övre sal i Jerusalem för att fira påsken, som firades till minne av israeliternas befrielse ur Egypten. (Matteus 26:17–20) Efter det att man hade firat denna judiska högtid sände Jesus i väg Judas Iskariot, och därpå instiftade han den kvällsmåltid som för de kristna skulle komma att bli åminnelsen av Kristi död. * Vid denna gemenskapsmåltid lät Jesus de kvarvarande 11 apostlarna ta del av osyrat bröd, som betecknade hans fysiska kropp, och rött vin, som betecknade hans blod. Detaljer om hur han gick till väga får vi av de synoptiska evangelieskribenterna Matteus, Markus och Lukas samt av aposteln Paulus, som kallade detta ”Herrens kvällsmåltid”. (1 Korinthierna 11:20; Matteus 26:26–28; Markus 14:22–25; Lukas 22:19, 20)

3. Hur skiljer sig aposteln Johannes skildring av Jesu sista timmar med sina lärjungar i den övre salen från andras?

³ Det är intressant att lägga märke till att aposteln Johannes inte nämner något om att brödet och vinet skickades omkring, kanske på grund av att det tillvägagångssättet var väl etablerat bland de första kristna, då han skrev sitt evangelium omkring år 98 v.t. (1 Korinthierna 11:23–26) Mycket av det som Jesus sade och gjorde strax före och alldeles efter det att han hade instiftat åminnelsen av sin död är det endast Johannes som berättar om. Denna spännande skildring som Johannes skrev under inspiration upptar hela fem kapitel av hans evangelium och visar tydligt vad slags människor som Gud älskar. Låt oss undersöka Johannes, kapitel 13–17.

Lär av Jesu exempel i fråga om att visa kärlek

4. a) Hur betonade Johannes det som var det förhärskande temat vid Jesu möte med sina lärjungar då han instiftade Åminnelsen? b) Vad är en viktig orsak till att Jehova älskar Jesus?

⁴ Kärleken går som en röd tråd genom dessa kapitel med Jesu avskedsråd till sina efterföljare. Ordet ”kärlek” förekommer faktiskt 31 gånger i olika former. Mer än någon annanstans kommer Jesu djupa kärlek till sin Fader, Jehova, och till sina lärjungar här till uttryck. Även om det i alla evangelierna framgår att Jesus älskar Jehova, är det endast i Johannes evangelium vi läser att Jesus uttryckligen säger: ”Jag älskar Fadern.” (Johannes 14:31) Jesus sade också att Jehova älskar honom och  förklarade varför, när han sade: ”Alldeles som Fadern har älskat mig och jag har älskat er: förbli i min kärlek. Om ni håller mina bud, skall ni förbli i min kärlek, alldeles som jag har hållit Faderns bud och förblir i hans kärlek.” (Johannes 15:9, 10) Ja, Jehova älskar sin Son på grund av dennes obetingade lydnad. Verkligen en fin lärdom för alla Jesu Kristi efterföljare!

5. Hur visade Jesus sin kärlek till sina lärjungar?

⁵ Jesu djupa kärlek till sina efterföljare betonas redan i början av Johannes berättelse om Jesu sista möte med apostlarna. Johannes skriver: ”Eftersom Jesus före påskhögtiden visste att stunden hade kommit för honom att bege sig ut ur den här världen till Fadern, älskade han sina egna intill slutet, dessa som han hade älskat och som var i världen.” (Johannes 13:1) Denna minnesvärda kväll gav han dem en oförglömlig lektion i att kärleksfullt betjäna andra genom att han tvättade deras fötter. Detta var något som var och en av dem borde ha varit villig att göra för Jesus och sina bröder, men som de underlät att göra. När Jesus hade utfört denna ringa syssla sade han till sina lärjungar: ”Om ... jag, fastän Herre och Lärare, har tvättat era fötter, bör också ni tvätta varandras fötter. Jag har nämligen gett er mönstret, för att alldeles som jag har gjort mot er skulle också ni göra.” (Johannes 13:14, 15) Sanna kristna bör villigt och med glädje betjäna sina bröder. (Matteus 20:26, 27; Johannes 13:17)

Följ det nya budet

6, 7. a) Vilken viktig detalj angående instiftandet av Åminnelsen nämner Johannes? b) Vilket nytt bud gav Jesus sina lärjungar, och vad var nytt med detta bud?

⁶ Det är endast Johannes evangelium som uttryckligen nämner att Judas Iskariot gick ut från den övre salen under kvällen den 14 nisan. (Johannes 13:21–30) En jämförelse av evangelieberättelserna visar att det var först efter det att denne förrädare hade gått ut som Jesus instiftade åminnelsen av sin död. Därefter talade han ingående med sina trogna apostlar och gav dem avskedsråd och anvisningar. Nu inför Åminnelsen bör vi vara mycket intresserade av det Jesus sade vid detta tillfälle, och det framför allt för att vi önskar vara bland dem som Gud älskar.

⁷ Jesus började nu med att ge dem ett nytt bud. Han sade: ”Jag ger er nu ett nytt bud, att ni skall älska varandra; alldeles som jag har älskat er, att ni också skall älska varandra. Av detta skall alla veta att ni är mina lärjungar: om ni har kärlek inbördes.” (Johannes 13:34, 35) Vad var nytt med detta bud? Lite längre fram på kvällen klargjorde Jesus detta när han sade: ”Detta är mitt bud, att ni skall älska varandra alldeles som jag har älskat er. Ingen har kärlek större än denna: att någon skulle ge ut sin själ till förmån för sina vänner.” (Johannes 15:12, 13) Den mosaiska lagen befallde israeliterna att älska sin ”medmänniska” som sig själv. (3 Moseboken 19:18) Men Jesu bud gick längre. De kristna skulle älska varandra som Kristus hade älskat dem och vara villiga att offra sitt liv för sina bröder.

8. a) Vad innebär självuppoffrande kärlek? b) Hur visar Jehovas vittnen självuppoffrande kärlek?

⁸ Vid tiden för Åminnelsen är det lämpligt att vi rannsakar oss själva, som enskilda och som församling, för att se om vi verkligen har detta kännetecken på sann kristendom, Kristuslik kärlek. Sådan självuppoffrande kärlek skulle kunna innebära och har  ibland inneburit att en kristen riskerar sitt liv hellre än att förråda sina bröder. Men för det mesta innebär det att vara villig att offra sina personliga intressen för att kunna hjälpa och betjäna sina bröder och andra. Aposteln Paulus var ett fint föredöme i fråga om detta. (2 Korinthierna 12:15; Filipperna 2:17) Jehovas vittnen är kända för sin självuppoffrande anda i fråga om att hjälpa sina bröder och medmänniskor och att ge ut sig för att förmedla Bibelns sanning till andra. * (Galaterna 6:10)

Förhållanden att värdesätta

9. Vad vill vi gärna göra för att bevara vårt dyrbara förhållande till Gud och hans Son?

⁹ Det dyrbaraste vi kan äga är Jehovas och hans Sons, Kristi Jesu, kärlek. Men vi måste göra något för att bli föremål för denna kärlek. Den där sista kvällen tillsammans med sina lärjungar sade Jesus: ”Den som har mina bud och håller dem, denne är den som älskar mig. Den i sin tur som älskar mig, han skall bli älskad av min Fader, och jag skall älska honom och skall tydligt visa mig för honom.” (Johannes 14:21) Eftersom vi uppskattar vårt förhållande till Gud och hans Son, lyder vi med glädje deras bud. Detta inbegriper att lyda det nya budet att visa självuppoffrande kärlek och också den befallning som Kristus gav efter sin uppståndelse om ”att predika för folket och att grundligt vittna” och att bemöda sig om att ”göra lärjungar” av dem som tar emot de goda nyheterna. (Apostlagärningarna 10:42; Matteus 28:19, 20)

10. Vilka dyrbara förhållanden kan de smorda och de ”andra fåren” åtnjuta?

¹⁰ Senare den kvällen besvarade Jesus en fråga från den trogne aposteln Judas (Taddeus) med orden: ”Om någon älskar mig, skall han hålla mitt ord, och min Fader skall älska honom, och vi skall komma till honom och ta vår boning hos honom.” (Johannes 14:22, 23) Smorda kristna, som är kallade att regera tillsammans med Kristus, har redan här på jorden ett särskilt nära förhållande till Jehova och hans Son. (Johannes 15:15; 16:27; 17:22; Hebréerna 3:1; 1 Johannes 3:2, 24) Men även deras följeslagare av de ”andra fåren”, som hoppas att få leva för evigt på jorden, har ett dyrbart förhållande till sin ende ”herde”, Jesus Kristus, och till sin Gud, Jehova. Detta har de under förutsättning att de bevisar sig vara lydiga. (Johannes 10:16; Psalm 15:1–5; 25:14)

Ni är inte ”någon del av världen”

11. Vad förvarnade Jesus sina lärjungar om?

¹¹ Under detta sitt sista möte före sin död med sina trogna lärjungar förvarnade Jesus dem om att den som är älskad av Gud blir hatad av världen. Han sade: ”Om världen hatar er, vet ni att den har hatat mig innan den hatade er. Om ni vore en del av världen,  skulle världen hålla av vad som är dess eget. Men eftersom ni inte är någon del av världen, utan jag har utvalt er ur världen, fördenskull hatar världen er. Ha det ord i minnet som jag sade till er: En slav är inte större än sin herre. Om de har förföljt mig, skall de förfölja er också; om de har hållit mitt ord, skall de hålla ert också.” (Johannes 15:18–20)

12. a) Varför förvarnade Jesus sina lärjungar om att världen skulle hata dem? b) Vad är det bra för oss alla att begrunda nu när Åminnelsen närmar sig?

¹² Jesus gav denna förvarning för att inte världens hat skulle få dessa 11 apostlar och sanna kristna efter dem att bli modfällda och ge upp. Han tillade: ”Detta har jag talat till er för att ni inte må förmås att snava och falla. Man skall stöta ut er ur synagogan. Ja, den stund kommer då var och en som dödar er skall föreställa sig ha utfört en helig tjänst åt Gud. Men dessa ting skall de göra därför att de inte har lärt känna vare sig Fadern eller mig.” (Johannes 16:1–3) Ett bibellexikon förklarar att en form av det verb som här återges med ”snava och falla” betyder ”att få en person att börja misstro och överge någon som han borde lita på och lyda; få att avfalla”. Nu när tiden för Åminnelsen närmar sig är det bra för oss alla att begrunda hur trogna Guds tjänare i det flydda och i vår tid har stått fasta under prövningar och att söka efterlikna dem. Låt inte motstånd eller förföljelse få dig att överge Jehova och Jesus, utan var fast besluten att lita på dem och lyda dem.

13. Vad bad Jesus sin Fader om angående sina lärjungar?

¹³ I sin avslutande bön till sin Fader innan Jesus och lärjungarna lämnade den där övre salen sade Jesus: ”Jag har gett ditt ord åt dem, men världen har hatat dem, därför att de inte är någon del av världen, alldeles som jag inte är någon del av världen. Jag begär inte att du skall ta dem ut ur världen, utan att du skall vaka över dem för den ondes skull. De är inte någon del av världen, alldeles som jag inte är någon del av världen.” (Johannes 17:14–16) Vi kan vara övertygade om att Jehova vakar över dem som han älskar för att styrka dem och hjälpa dem att hålla sig avskilda från världen. (Jesaja 40:29–31)

Förbli i Faderns och Sonens kärlek

14, 15. a) Vid vad liknade Jesus sig själv, till skillnad från vilken förvildad vinstock? b) Vilka är ”den sanna vinstockens” ”rankor”?

¹⁴ Under det förtroliga samtal som Jesus hade med sina trogna lärjungar kvällen den 14 nisan liknade han sig själv vid ”den sanna vinstocken”, till skillnad från det otrogna Israel som liknats vid en förvildad vinstock. Han sade: ”Jag är den sanna vinstocken, och min Fader är den som odlar.” (Johannes 15:1) Århundraden dessförinnan hade profeten Jeremia nedtecknat följande ord av Jehova till hans avfälliga folk: ”Jag [hade] planterat dig som en utsökt röd vinstock. ... Hur har du då förvandlats för mig till degenererade skott av en utländsk vinstock?” (Jeremia  2:21) Och profeten Hosea skrev: ”Israel är en vinstock som håller på att förvildas. Frukt fortsätter han att frambringa åt sig. ... Deras hjärta har blivit skrymtaktigt.” (Hosea 10:1, 2)

¹⁵ I stället för att frambringa den sanna tillbedjans frukt avföll Israel och frambringade frukt åt sig själv. Tre dagar före sitt sista möte med sina trogna lärjungar sade Jesus till de skrymtaktiga judiska ledarna: ”Guds kungarike skall tas ifrån er och ges åt en nation som frambringar dess frukter.” (Matteus 21:43) Denna nya nation är ”Guds Israel”, som utgörs av 144 000 smorda kristna, vilka liknas vid ”rankorna” till den ”sanna vinstocken”, Kristus Jesus. (Galaterna 6:16; Johannes 15:5; Uppenbarelseboken 14:1, 3)

16. Vad uppmanade Jesus de 11 trogna apostlarna att göra, och vad kan sägas om den trogna kvarlevan i denna ändens tid?

¹⁶ Så här sade Jesus till de 11 apostlar som var med honom i den där övre salen: ”Varje ranka i mig som inte bär frukt, den tar han bort, och varje ranka som bär frukt, den rensar han, för att den må bära mer frukt. Förbli i gemenskap med mig, och jag skall förbli i gemenskap med er. Alldeles som rankan inte kan bära frukt av sig själv, ifall den inte förblir i vinstocken, så kan inte heller ni det, ifall ni inte förblir i gemenskap med mig.” (Johannes 15:2, 4) Jehovas folks nutida historia visar att den trogna kvarlevan av smorda kristna har förblivit i gemenskap med sitt huvud, Kristus Jesus. (Efesierna 5:23) De har låtit sig renas och beskäras. (Malaki 3:2, 3) Sedan 1919 har de frambringat rikligt med Rikets frukt, först i form av andra smorda kristna och sedan, från 1935, av en ständigt växande ”stor skara” av följeslagare. (Uppenbarelseboken 7:9; Jesaja 60:4, 8–11)

17, 18. a) Vilka ord av Jesus hjälper de smorda och de andra fåren att förbli i Jehovas kärlek? b) Hur kommer vår närvaro vid Åminnelsen att hjälpa oss?

¹⁷ Det Jesus vidare sade är tillämpligt på alla smorda kristna och deras följeslagare: ”Min Fader förhärligas däri att ni håller i med att bära riklig frukt och visar er vara mina lärjungar. Alldeles som Fadern har älskat mig och jag har älskat er: förbli i min kärlek. Om ni håller mina bud, skall ni förbli i min kärlek, alldeles som jag har hållit Faderns bud och förblir i hans kärlek.” (Johannes 15:8–10)

¹⁸ Vi önskar alla förbli i Guds kärlek, och det får oss att vilja vara fruktbärande kristna. Detta gör vi genom att ta varje tillfälle i akt att predika de ”goda nyheterna om kungariket”. (Matteus 24:14) Vi gör också vårt bästa för att visa ”andens frukt” i vårt liv. (Galaterna 5:22, 23) Genom att vi är med vid åminnelsen av Kristi död stärks vi i vårt beslut att göra detta, eftersom vi då blir påminda om Guds och Kristi stora kärlek till oss. (2 Korinthierna 5:14, 15)

19. Vilken ytterligare hjälp skall behandlas i följande artikel?

¹⁹ Efter det att Jesus hade instiftat Åminnelsen lovade han sina trogna efterföljare att hans Fader skulle sända dem en ”hjälpare, den heliga anden”. (Johannes 14:26) Hur den anden hjälper de smorda och de andra fåren att förbli i Jehovas kärlek skall vi behandla i följande artikel.

[Fotnoter]

Repetitionsfrågor

• Hur gav Jesus sina lärjungar en lektion i att kärleksfullt betjäna andra?

• Hur är tiden för Åminnelsen en lämplig tid för självrannsakan?

• Varför bör vi inte fås att snava och falla av Jesu varning om hat och förföljelse från världen?

• Vem är ”den sanna vinstocken”? Vilka är ”rankorna”, och vad förväntas av dem?

[Frågor]

[Bild på sidan 15]

Jesus gav sina apostlar en oförglömlig lektion i att kärleksfullt betjäna andra

[Bilder på sidan 16, 17]

Kristi lärjungar lyder hans befallning att visa självuppoffrande kärlek